Ska man skriva talesperson?
Nyheter Ett ord som vi är ambivalenta till är talesperson.
Det blir mer och mer vanligt att i stället för talesman och taleskvinna skriva det helt könlösa talesperson. Här känner vi lite vånda, vi är ambivalenta. Vi ser både för- och nackdelar med talesperson.
Ska allt vara könsneutralt i dag eller ska vi göra som de flesta gör, skriva talesperson?
Vi har svårt med detta, men har valt att så länge vi vet om det är en man skriva talesman och en kvinna taleskvinna. I andra fall blir det talesperson.
Vi lever i en tid då könsbyte blir mer och mer vanligt och det gör det ännu lite svårare att välja talesman eller taleskvinna. Därtill är det skillnad på kvinna och man i många sammanhang. Givetvis är könen olika varandra rent fysiskt.
Samtidigt är det 100 år efter kvinanns rösträtt fortfarande många orättvisor könen emellan. För att kvinnor ska få samma lön med mera är det viktigt att lyfta fram kvinnor. Hur man gör detta har vi inget givet svar på, men i vår tidning försöker vi i alla fall att uppmärksamma kvinnor lite extra även om det är svårt när männen fortfarande dominerar inom politik, föreningsliv med mera.
Hur ska man då göra med riksdagens talman om det skulle vara en kvinna? Ingen verkar ha noterat något könsneutralt men ”riksdagens talkvinna” skulle nog kunna fungera.
I denna lika språklåda är jag i alla fall talesman och inte talesperson. Fast jag får nog ge mig i skrift om något år. Tjusningen med skriftspråket är att det förändras och vid vissa lite mer sällsynta tillfällen till något bättre.
Fotnot: Ambilvalent är sammansatt av ambi och valent. Det kan översättas med att man har motstridiga känslor, både för och emot.
Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.
Mer kring språket
TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.
Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.
De flesta felen vi gör är dock av annan natur:
Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.
Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.
Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.
