Självförsörjningsförmåga på agendan

Landsbygdsutvecklaren och EU-samordnaren Jirka Bärnlund Fors berättade om kommunens arbete med självförsörjningsförmågan. Bild: David Alin

Landsbygdsutvecklaren och EU-samordnaren Jirka Bärnlund Fors berättade tillsammans med näringslivschef Anki Hansson och måltidsplanerare Therese Persson om kommunens arbete med självförsörjningsförmågan.

– Måltidsservice initierade tillsammans med kommunens miljöstrateg en utredning för att kartlägga Värnamo kommuns nuläge vad gäller livsmedelsproduktion. Med tanke på den tid vi lever i, i händelse av kris eller ännu värre så behöver vi kunna driva våra verksamheter, både ni på era gårdar och vi i vår kommunala verksamhet. Det handlar om ledarskap och en kulturförändring, att man ska få med sig alla på tåget och att man blir sporrad av sitt arbete. Kartläggningen genomfördes under 2024 av Beras med ambitionen att utveckla det lokala matsystemet och kom fram till att man behöver se över kommunens mål kring hållbarhet och beredskap som är kopplat till den här robustheten som vi pratar om när vi pratar om livsmedelsproduktion, säger Jirka Bärnlund Fors.

– Fördelar med en ökad självförsörjningsförmåga är bland annat minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, vård av biologisk mångfald, levande landsbygd och byar, samt företagsutveckling på landsbygden, men även människors fysiska, psykiska och sociala hälsa, säger Jirka Bärnlund Fors.

Analysens mål var att skapa ett gemensamt underlag för beslut så att matsystemet kan klara olika kriser, inklusive krig. Att även skapa en förståelse för det egna matsystemets styrkor, svagheter och framtida möjligheter. Men också att peka på praktiska ingångar till förändring på kort och lång sikt och kartlägga kommunens lantbruksproduktion och infrastruktur, distribution, logistik, lagring, tillagning, servering och befolkningens matvanor.

Analysen visade att Värnamo kommun har en total area på mellan 1 300 till 1 400 kvadratkilometer, fördelade enligt följande. Sex procent (81 kvadratkilometer) är åkermark, 61 procent (cirka 850 kvadratkilometer) är skog och tolv procent (150 kvadratkilometer) är vatten. Resterande area är övrig mark. Åkermarken i kommunen används till 75 procent för vall och 23 procent för spannmål, en procent för träda och en procent för potatis och trädgård.

– Vi har också en negativ handelsbalans, vilket också lyftes när man presenterade den här analysen. De som producerar livsmedel säljer för 177 miljoner kronor medan vi som konsumerar köper för över en miljard kronor. Vi vill i viss mån, av väldigt många olika anledningar, försöka jämna ut det här så att vi faktiskt behåller så mycket vi kan i kommunen och konsumerar det här. Vissa grejer måste vi skicka ut för att kunna ta tillbaka dem, givetvis. Men det finns ju också saker vi kan göra för att faktiskt underlätta. Att koppla ihop leverantörskedjor så att vi exempelvis kan ta upp potatisen här och att den sedan går direkt till de olika köken i stället för att de som i dag behöver gå via ett tvätteri någonstans i länet för att kunna gå till våra kök sedan, säger Jirka Bärnlund Fors.

Analysen visade att den lokala försörjningsförmågan i Värnamo kommun är låg, under fem procent och att det är en väldigt ensidig livsmedelsproduktion. Kommunen är duktig på kött- och animalieproduktion men saknar nästan helt producenter av vegetabilier. Analysen visade också att kommunen är väldigt beroende av insatsmedel, såsom mejeri, slakteri och kvarn, och att det behövs insatser för att minska det behovet. Dessutom visade analysen att gårdar som producerar för den lokala marknaden är frustrerade över regelkrångel och brist på lönsamhet. Mot bakgrunden av analysen har kommunen upprättat följande uppdrag:

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att upprätta en riktlinje för kommunal jordbruksmark.

* Servicenämnden får i uppdrag att ta fram förslag på långsiktiga målnivåer för den lokala livsmedelsproduktionen.

* Servicenämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunledningsförvaltningen organisera hur arbetet utifrån målsättningen om en ökad lokal livsmedelsproduktion ska fortsätta i den kommunala organisationen och i samverkan med andra.

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Värnamo näringsliv genomföra dialoger kring ökad livsmedelsproduktion med medborgare och lokala företag i branschen. I det arbetet ingår även att inkludera alternativa finansieringskällor.

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av kraven vid upphandlingar med ökat fokus på lokalproducerade livsmedel, i enlighet med lagen om offentlig upphandling.

– Den 25:e april beslutade servicenämnden att godkänna förslaget till en tvärfunktionell arbetsgrupp. Den här gruppen har fått ett antal uppdrag, såsom att initiera och starta arbetsgrupper, sätta målnivåer för självförsörjningen, se över finansiering och sätta definitionen för lokalt producerat. Arbetsgruppen består av en styrgrupp och en projektgrupp. I styrgruppen sitter kommundirektören, förvaltningschefen på serviceförvaltningen och kanslichefen på kommunledningskontoret. I projektgruppen är jag, i egenskap av landsbygdsutvecklare, projektledare. Där ingår kommunens miljöstrateg, måltidschef, mark- och exploateringschef, områdeschef för måltider, upphandlingschef, näringslivschef, planarkitekt, beredskapssamordnare och kommunikatör. Som ni förstår så är det ett gediget arbete som ligger framför, säger Jirka Bärnlund Fors.

Nästa steg i processen är uppstart av producentdialoger. Producenterna kommer att delas upp i olika grupper beroende på produktionsinriktning med en ambition om start i vinter eller vår. Tanken är att kommunen ska anordna en kickoff för att de inblandade parterna ska få en gemensam grund att jobba vidare från. Internt börjar projektgruppen arbeta parallellt med att involverade förvaltningar startar arbetet inom de olika uppdragen man fått.

– Det här är ett långsiktigt arbete som ligger framför oss, ett arbete som vi vet kommer att sträcka sig över den nya mandatperioden, avrundar Jirka Bärnlund Fors.