Självförsörjning av livsmedel diskuteras
Nyheter När risken finns för stängda gränser och begränsningar av import riskerar vi att stå utan en del av det som serveras normalt
Arkivbild
På 1980-talet var Sverige självförsörjande av livsmedel upp till 75 %. Idag är den siffran ner på omkring 50 %, något som går obemärkt förbi i vardagslunken. Det är när något extraordinärt inträffar som vi inser att det har betydelse för oss i vardagen om det finns livsmedel till hushåll och restauranger i landet.
Enligt branscherna är produktionen av spannmål, sockerbetor, morötter, ägg och mejeriråvaror på en acceptabel nivå. Men när det gäller frukt, grönsaker och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import. I en artikel i Land nummer 13 så anges det att svenska köttet har 68 % marknadsandel.
Vår självförsörjningsgrad påverkas också av behovet av att importera energi, bränsle, reservdelar, foder och utsäde.
I efterdyningarna, när coronapandemin har klingat av, finns det behov av att diskutera vägen till ökad självförsörjning. Det är något som såväl producenter men inte minst myndigheter har högs på agendan.
I början på mars månad lämnade Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt en rapport till regeringen. I rapporten beskrivs vad som måste till för att säkerställa tillgången till livsmedel och dricksvatten vid krishändelse eller vid höjd beredskap.
De tre myndigheterna skriver att det behövs en miljard varje år fram till 2025 för att förbättra beredskapen och en säkrad försörjning av dricksvatten. Pengarna sägs vara för planeringsarbetet och dricksvattenförsörjning. Kostnaden för livsmedel finns inte i den beräknade kostnaden utan där menar man att kommuner och regioner måste finansiera genom avtal med privata aktörer.
Sveriges beredskap vid krisläge i nuläget:
Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.
Sedan inträdet i EU finns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.
De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre och tolv dagar.
Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livsmedelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.
Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.
Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importerar, slut efter tio till tolv dagar.
Källa: Jordbruksaktuellt/ja.se