Sandra debatterar Östboskolan – Rörstorpsskolan

Sandra debatterar här:

Jag kan säga som så att anstormningen av frågor, kritik och oro från föräldrar talade sitt klara språk. Ulf Svenzon avslutade mötet med att säga: Vi kan konstatera att det enda vi är överens om är att vi inte är överens! Det ger en tydlig bild av läget.

Nämnd och förvaltning presenterade en bild av hur skolan eventuellt skulle kunna se ut och hur beslutsprocessen gått till i väldigt allmänna ordalag, mer som en presentation om hur skalet på en byggnad och närområdet skulle se och hur man kommit fram till detta.

När det kom till fakta om skolverksamhet, fritidsverksamhet, trafiklösningar, risker i närliggande område och upptagningsområde så gav informationen lika med noll. Med andra ord är det bara deras visioner och ett tunt så kallat ”fördjupat underlag” som ligger till grund för beslutet.

I sin presentation valde de att inte bemöta den oro, de frågor och den kritik de fått från allmänheten efter beslutet. Med andra ord gav de oss information som de flesta av oss redan hört eller kunnat läsa oss till tidigare och med fortsatt avsaknad av analyser om vad detta kan ha för verkliga effekter för barnens säkerhet, pedagogisk verksamhet, barnens utbildning och sociala utveckling.

Vi föräldrar har, sedan beslutet, varit ganska tydliga med våra frågor och vår oro men de väljer att inte förbereda svar på dessa frågor och har inget att komma med som stillar vår oro för barnens säkerhet. Det tycker jag är respektlöst!

Vi frågar och de svarar –”Det har vi inte svar på i dagsläget”, ”det kan vi omöjligt förutspå”, ”det får vi titta vidare på” eller det som är mest alarmerande ”vi tror…”. Hur kan man sitta och tro när det gäller så här viktiga ting och framför allt kan man väl ställa sig frågan som en förälder lyfte –Hur många är det som sitter och tror som tagit beslutet?

Borde man inte bygga beslut på väldokumenterad fakta och fördjupade analyser som är värd namnet. Borde man dessutom inte kunna svara på fler frågor när planen är att skolan ska öppna till höstterminen 2017?

De lägger fram argument som att Rörstorp och Östbo ligger så nära varandra och att det hade varit problematiskt att dra upptagningsområdena på ett bra sätt med tanke på närhetsprincipen. Här framgår det tydligt att det är tvister med föräldrar som är den största oron. Närhetsprincipen tolkas ordagrant och förvaltning och nämnd menar på att det är avstånd till skolan som gäller när lagen säger ”nära hemmet”.

Jag nämner då att en jurist på skolverket svarat på min fråga om närhetsprincipen och då säger att det är kommunen själva som bestämmer hur de ska tillämpa denna princip och om man ska ha så kallade upptagningsområde. Hon meddelar att lagen säger ”nära hemmet” och att man i lagtext inte benämner just avståndet till skolan i fråga om vilken skola man ska tillhöra, om det finns flera skolor nära hemmet.

Helene Kristins menar dock på att de har tolkat det annorlunda (än juristen på skolverket) och att det ska finnas fall där avstånd har bedömts. Var det då lämpligt från början att besluta om en skola så närliggande Rörstorp med ett så socioekonomiskt belastat upptagningsområde?

Vi fortsätter på ämnet upptagningsområden och hur de ska se ut och det visar sig att det kan de inte svara på trots att det är just upptagningsområdena som ska lösa det så kallade segregationsproblemet.

Inledande pratas det om skolskjutsbarn och Nylundsområdet men när det dyker upp lite jobbiga frågor så vänder man och säger att upptagningsområdena inte är färdiga än?

När förälder längst bort på Nylundsområdet frågar om han inte har närmre till Enehagsskolan än till Östboskolan blir det jobbigt med tanke på att närhetsprincipen varit så viktig grund i detta beslut.

När någon frågar hur man tänker på när man bildar ett sådant stort skolområde som till Rörstorp/Östbo och hur många personer kommer få längre till skolan och en osäkrare skolväg så får vi inget tillfredställande svar. Det får man lösa på vägens gång, som så mycket annat.

Vi frågar om hur segregationsproblemet ska lösas genom att flytta in en liten klick elever från Enehagsskolans. Alla barn i det så kallat ”socioekonomiskt belastade området” kommer ju vara kvar i upptagningsområdet för Rörstorp/Östbo. Med andra ord kommer läget att bli ungefär detsamma om man tittar på barn i åk f-6 i kommunen med en skillnad man fördelar detta området på två skolor i stället för, som idag, på en skola. Är segregationen då något stort problem om man inte åtgärdar det genom detta beslut?

De talar sig så varma för f-3 och 4 –6 och att det här ligger rätt i tiden samt att det andra alternativet  (f-6) framställs som ett sämre alternativ. Då funderar jag över hur de tänker med övriga skolor i kommunen som ska verka som f-6 skolor – som andrahandsalternativ eller ska de ändra på dessa skolor också?

Ett märkligt argument som dyker upp är också att ”vi måste förstå att det blir mycket enklare för Apladalsskolan om de får ta emot elever från en skola i stället för två”, det hade ju blivit ett problem för högstadieskolan tydligen. Jaha, så då blir det inga nya låg- och mellanstadieskolor i framtiden om högstadieskolorna inte kan ta emot elever från fler skolor?

Den frågan som var hetast under kvällen och som väckte mest känslor var, av naturliga skäl, barnens säkerhet med anledning av närliggande verksamhet och närområdets trafiksituation med mera.

Här gick nämnd och förvaltning som katten kring het gröt och ville egentligen inte svara på några frågor. Vi frågar hur man bedömer att verksamheterna som ligger och planeras ligga i samma område kan vara förenliga med grundskolverksamhet? De meddelar att boendet för ensamkommande barn flyttas i oktober i år så det är inga problem.

Medborgarförvaltningen kommer ”förmodligen” flytta dit med ”delar av verksamheten”, vilka vet man ej och därför kan man inte bedöma riskerna. VAC bedöms som en verksamhet som är förenlig med skola inom samma område. De meddelar att cirka 70-talet kontorutrymmen kommer att fyllas med vuxna ansvarsfulla människor och med människor som kan se, som jag uppfattar det i detta sammanhang – bevaka ifall något sker.

Vi ifrågasätter inte alls dessa människors egenskaper och inte heller verksamheterna eller dem som besöker den/arbetar i den. Men vad är det för ärenden de hanterar, vilka människor kommer strömma till och från dessa verksamheter och framförallt vilka risker kan det medföra för skolans elever? De kan ju börja med att titta vilka risker som man i dessa verksamheter arbetar förebyggande mot och vilka åtgärder som finns för att förebygga dessa risker. Är det risker vi ska ha i en skolas närliggande område och hur hanterar man dessa risker?

När jag frågar om riskanalys på närområde och närliggande verksamhet så säger de att ”beslut om skolan togs 2012”. Är det ett svar på min fråga och har man på 3 år inte hunnit göra en riskanalys, jag bara undrar? De har ju bevisat att de inom loppet av en månad kan ändra på frågan om skolstruktur och det är ju då märkligt att de inte under 3 år har bedömt om skolans läge är det ultimata och framförallt om närområdet och närliggande verksamhet är förenliga med grundskola på samma område? Skolans trafiksituation har man heller inte tittat på, det ska man göra framöver.

Enehagsföräldrarna fick lugnande besked, man ska inte flytta någon elev som börjat förskoleklass på denna skolan. Frågor om hur man skulle tackla lokalbristen på Enehagsskolan dök då upp. Om det ska bli f-6 så kommer ju den redan överfulla skolan bli ännu mer trångbodd, om detta ens är möjligt.

Här hade man inga klara svar men lösningen skulle förmodligen bli sådan att 6:orna skulle fortsättas flyttas över till högstadieskolan tills utrymmet tillåter dem att vara kvar på Enehagen. Man kan ju inte flytta 6:or ett år som senare ska börja på ny skola året därpå menande man på. Men man kan göra det med Rörstorpsskolans elever, utan problem??

Med andra ord ska man ha två halvfulla skolor på Rörstorp/Östbo under många år och Röstorp och Enehagen kommer ha olika förutsättningar när det kommer till när eleverna börjar på Apladalsskolan.

Östboskolan kommer borde ju därför inte få in några elever från Enehagen förrän tidigast 2021–2022, om jag räknar rätt. Hur kommer elevantalet och segregationsproblemet se ut under dessa år, undrar man? Om lågt elevantal är ett problem för det kollegiala lärandet och segregationsproblemet är så stort att man måste splittra en väl fungerande skolas verksamhet, hur tänkte man då?

Man pratar om långsiktighet men det får väl inte vara på bekostnad av skolverksamhet och barns utbildning/sociala utveckling under så många år, det ska väl vara bra både på kort och lång sikt!

De talar om långsiktighet men vi alla ser att detta är en akut lösning i en akut lokalsituation som har allt annat än långsiktighet som mål. Problemet är att de inte kan/vill backa på beslutet om att Östboskolan ska byggas om och inhysa en grundskola. Det är faktorer som upptagningsområde, risk för tvister med föräldrar, risk för att inte kunna flytta över elever på 7 år, skolans närhet till Rörstorp, Östboskolans upptagningsområde, närliggande verksamhet som har ställt till det och vi alla andra ser det klart och tydligt –

Det är skolans lämplighet och läge som bör bedömas och inget annat! Förvaltning och nämnd har gjort avkall på allt för viktiga saker bara på grund av att man vägrar att erkänna att Östboskolan som den ser ut idag och som den planeras se ut framöver inte lämplig som grundskola.

När man rivit upp detta beslut kan man börja planera och skapa visioner om en ny attraktiv skola som föräldrar faktiskt vill sätta sina barn på! Som en förälder sa –Att de inte skäms, GÖR OM GÖR RÄTT!

Sandra Örn