Säkra svenskan som undervisningsspråk!
Nyheter I stället för den vanliga språklådan publicerar vi en debattartikel av bland andra tidigare Värnamobon Bo Alvberger.
Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet. Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.
Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där § 6 säger: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.
Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?
I språklagen § 5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”
Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 % undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 procent (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”
Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.
Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.
En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 procent av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.
Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.
Språkförsvarets styrelse samt bland andra:
Bo Alvberger, Ängelholm
Christina Johansson, Växjö
Per-Åke Lindblom, Stockholm
Arne Rubensson, Stockholm
Olle Käll, Gävle
Ann Etzler, Stockholm
Lars Fredriksson, Båstad
Tove Frisch, Stockholm
Per-Owe Albinsson, Täby
Christer Janson, Stockholm
Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.
Mer kring språket
TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.
Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.
De flesta felen vi gör är dock av annan natur:
Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.
Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.
Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.