Säkerhetssamordnarna: ”Vilken roll har du i totalförsvaret?”

Vilken roll har du i totalförsvaret? Den frågan fick kommunfullmäktiges ledamöter fundera på. Bild: David Alin

Säkerhetssamordnarna Frida Adelbrant och Erik Stövring-Nielsen på kommunens trygghets- och säkerhetsenhet lotsade ledamöterna genom januarisammanträdets andra informationsärende. Med anledning av Sveriges Natomedlemskap så har Värnamo kommun fått en ökad militär närvaro innanför kommunens gränser. Exempelvis genom övningen Swift Response 24 som bland annat ägde rum på Hagshults flygfält.

– Med totalförsvaret och Sveriges åtagande kopplat till Nato så kan man misstänka att det blir mer av den typen av verksamhet. Jag vill också belysa ett citat från statsminister Ulf Kristersson som hade sa på Folk och försvar i Sälen: ”Sverige är inte i krig – men det rådet inte heller fred”, säger Erik Stövring-Nielsen.

Han går sedan över till att prata om broschyren  ”Om krisen eller kriget kommer”, som kom ut i en sjätte utgåva under 2024.

– Skillnaderna mellan 2018 och 2024 års utgåvor är att det i den senaste är tydligare fokus på krig, det är fler konkreta råd, det vill säga hur man faktiskt ska göra i vissa situationer och sammanhang, som hur du stoppar en större blödning eller hur du ska förhålla dig vid ett flyganfall. Vidare förväntar sig staten minst en veckas hemberedskap för alla landets hushåll, alltså beredskap för mat, vatten, medicin, kontanter med mera. Den är tryckt i 5,2 miljoner exemplar, finns upptryckta på många olika språk och har distribuerats till landets samtliga hushåll.

– När vi pratar om totalförsvar så använder vi olika begrepp. ”Krisberedskap” är ett av dem. Det är de åtgärder som samhället gör för att vara robust mot friktioner i fredstid, exempelvis översvämning i Lagan eller bussolyckor på E4:an. ”Civilt försvar” innebär till viss del att vi vidtar samma typ av åtgärder fast med mer fokus på skyddsrum och krigsorganisation och där det yttersta hotet är väpnat angrepp. De två begreppen tillsammans blir ”civil beredskap”. Min känsla är att i framtiden kommer krisberedskap att försvinna som begrepp mer och mer och ersättas av just ”civil beredskap”. Parallellt med det civila försvaret agerar ”militärt försvar”. Det militära försvaret är Försvarmakten, men även övriga försvarsmyndigheter:  Totalförsvarets forskningsinstitut,Försvarets Materielverk, Plikt- och Prövningsverket och ytterligare militära myndigheter. Man kan enkelt säga såhär: ”militärt försvar” är Försvarsmakten, ”civilt försvar” är allt annat. Tillsammans utgör dessa ”Totalförsvaret” och det är totalförsvaret som kommer att bygga motståndskraft i hela svenska samhället under krig. Det är totalförsvaret som kommer kunna göra att vi har resistens och kunna stå emot under en längre tid, det förbereds i fredstid och när det är under lugnare förhållanden och är tänkt att verka avskräckande men är också tänkt att aktiveras under höjd beredskap. ”Höjd beredskap” innebär att det är krig eller omedelbar krigsfara. ”Höjd beredskap” består av begreppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”. Under totalförsvar så är ”höjd beredskap” all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

– Vad ska vi skydda? För Värnamo kommun innebär det mer konkret exempelvis att vi ska stötta regionen och möjliggöra för dem att bedriva sin verksamhet. Det vill säga hålla vägar, vatten och avlopp öppna så att de kan fortsätta rädda liv i form av akutsjukvård till exempel. Vi vill värna om samhällets funktionalitet: vi vll kunna hålla skolor öppna och få alla förvaltningar att hålla öppna så likvärdigt som vi gör just nu. Vi vill värna om demokratiska rättigheter och processer, som den här typen av forum (kommunfullmäktige) är viktiga att hålla öppna. Är det ett val under ett krig så är det viktigt att man genomför dem också. Vi vill värna om miljö och ekonomiska värden, exempelvis genom att inte förorena vatten inom kommunens gränser för att fortsätta kunna producera livsmedel i form av dricksvatten som är vårt viktigaste livsmedel. Vi ska även skydda nationell suveränitet: det är en förutsättning för att kunna värna om övriga värden. Till exempel att ge Försvarsmakten det stöd som behövs inom kommunens gränser, det vill säga upplåta vägar och faciliteter, varor och tjänster till försvaret men även andra försvarsmakter inom Nato.

Frida Adelbrant tar över.

– Värnamo kommun ansvarar för en stor del av den samhällsviktiga verksamhet som finns i det geografiska området. Det ska vi fortsätta med, även i kristider eller höjd beredskap. Vi behöver också andra samhällsviktiga aktörer för att det här ska fungera, till exempel näringsliv som förser oss med mat på hyllorna i butikerna. Det finns också frivilligorganisationer som har ett uttalat ansvar för att vara samhällets förlängda arm i specifika krissituationer. Det här är samverkansaktörer för kommunen för att totalförsvaret ska fungera. Ytterst så gör vi det här för våra medborgare men i krissituationer kommer samhällsviktiga funktioner att behöva prioriteras och det är mycket det som broschyren, ”Om krisen eller kriget kommer”, syftar till: ansvaret för var en och, för vi som privatpersoner har också ett jätteansvar att göra vår del av totalförsvaret genom att inte uppta mer samhällsresurs än vad vi faktiskt behöver för att samhället ska kunna lägga sina resurser där det krävs som mest: till de allra mest sårbara, till de mest utsatta.

– När vi gör detta och planerar för detta så gör vi det i grunden utifrån tre principer. ”Ansvarsprincipen” innebär att den som normalt sett har ansvar för en verksamhet fortsätter att ha det även i händelse av kris eller krig, ”Närhetsprincipen” innebär att en händelse ska hanteras så nära dem det berörs som möjligt och av dem som berörs”. ”Likhetsprincipen” innebär att vi ska fortsätta driva verksamhet så lik den som görs i fredssituation som möjligt.

Kommunens uppdrag är att i fredstid planera för händelser, både krissituationer och potentiella krigssituationer, händelser som kan medföra skada på det vid behöver skydda för att minimera skadeverkningarna. Som hjälp i det arbetet gör kommunen risk- och sårbarhetsanalyser som hjälper oss att identifiera de risker och sårbarheter vi har i vår verksamheter för att minimera störningar så mycket som möjligt. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Kommunen har också ett uppdrag att utbilda sin personal, att öva inför sådana situationer. De har också en rapporteringsskyldighet till öve rordnande myndigheter, exempelvis MSB och länsstyrelsen.

– Det handlar om att de ska få en bild av hur Sveriges totala försvarskapacitet ser ut och vad staten eventuellt kan behöva höja vår förmåga inom, säger Frida Adelbrant.

Värnamo kommun har under de senaste åren deltagit i totalförsvarsövningar och har inrättat skyddade ledningsplatser inom kommunal verksamhet. De har utökat och utbildat sin personal i krisledningsorganisation, har krigsplacerat personal och har deltagit i projekt som berör reservkraft och livsmedelsförsörjning. De jobbar också med trygghetspunkter.

– Vi behöver också jobba med ett scenario där vi kan komma att behöva utrymma våra kommuninvånare från kommunen för att det är en för otrygg plats. Hur ska det gå till och omvänt: hur ska vi kunna ta emot folk från en större stad eller kommun, var ska vi ta emot den och vad ska behöva finnas på plats?

— Vi står inför en ny uppbyggnad av totalförsvaret som har rustats ner en hel del de senaste 30 åren. Det samhälle vi ser i dag är inte detsamma som när totalförsvaret rustades ner, vi behöver något annat i dag.  Vi har också en del utmaningar i uppbyggnad av det nya totalförsvaret. Såsom att hotbilden förändrats snabbt. Vi ser att förmågan höjs inom alla områden men ingen kan exakt säga vad som är rätt prioritering. Vår minister för civilt försvar säger ”börja någonstans, vänta inte”. Det är en förmågehöjning på bredden som behövs och det är komplext på så vis, behoven är så stora. Komplext också på så vis att i dagsläget har vi inte mycket lagstiftning som säger att ”det är är vad vi förväntar oss av en kommun” utan här är det mycket kommunalt självstyre. Mycket stöd i just våra risk- och sårbarhetsanalyser styr ”vad tycker vi att vi behöver göra för att höja vår förmåga i Värnamo kommun”, samtidigt som det kommer nya direktiv löpande. Ett exempel är Sveriges inträde i Nato, som direkt sätter krav eller förväntan på kommuner att om militära försvaret behöver våran service för att kunna sin verksamhet här så förväntas vi kunna leverera det. Det behöver vi ta höjd för när vi beredskapsplanerar i Värnamo kommun och som ni hör så kommer det här att kosta pengar. Förmågehöjning kostar pengar, staten bidrar till viss del, såsom våra lönekostnader och utbildningskostnader och liknande, men hittills ganska lite till investeringskostnader och de kommer att komma. Vi jobbar också med att höja försvarsviljan hos vår befolkning, förmåga som krävs i vårt samhälle. Vi jobbar med att förbereda för det värsta, men att våga fortsätta tro på det bästa. Det är uppbyggnad av ett totalförsvar där vi alla har en roll att fylla och då kan man fråga sig: vilken roll har du i totalförsvaret?