Så tjänar du pengar på skogen utan att hugga ner träden
Nyheter Är du skogsägare och nyfiken på hur du kan tjäna pengar på skogen utan att behöva hugga ner den? Den frågan fick flera svar under gårdagens mångbruksevent på Gummifabriken.
Föreläsningssalen fylldes in till sista plats och många skogsägare var intresserade av kvällens tema. Mångbruk innebär att skogsägaren kan använda skogen för olika ändamål. Genom mångbruk kan skogsägaren utveckla fler verksamhetsidéer, tjänster och produkter i stället för att sälja träd som oförädlad råvara. En högre förädlingsgrad kan ge ökad lönsamheten för skogsföretagen och bidra till landsbygdsutveckling. Bakom evenemanget står Smålands sjörike som är ett samarbete mellan kommunerna Hylte, Gislaved, Värnamo och Ljungby. Tre föreläsare lotsade besökarna genom kvällen. Först ut var Ellen Nystedt från Tur & Natur Konsult AB som pratade om skogligt mångbruk.
– Det ger möjligheter att med skogen som bas skapa en attraktiv landsbygd där produktion, infrastruktur, naturturism, och komplexa ekosystem stärker varandra och bygdens ekonomi. Det är enkelt att bedriva bredvid allt annat man kan göra inom skogsnäring och innefattar allt från mat gjord på naturens råvaror till träförädling och viltturism, säger Ellen Nystedt.
Hon gick sedan över till att diskutera marknadsstrategier.
– Det första ni ska tänka på är vad är det du säljer egentligen? Vad är det din kund köper och de minns? Först och främst platsen: ni har en plats, oavsett om ni säljer en honungsburk eller en ställplats så är det en plats. En plats som inte är offentligt tillgänglig där det skapas upplevelser och minnen, där ni har möjlighet att påverka besökarnas vilja. Det andra ni ska tänka på är personen: äktheten, er gästfrihet. Har ni någon person med udda dialekt i närområdet eller en person som har bott på samma plats i flera generationer? Det unika helt enkelt. Många av er har åkt utomlands och säkert besökt urinvånare under er resa eller träffat renskötare i Norrland, det som sätter sina spår, den äkta varan. Slutligen handlar det om produkten: den där slutprodukten som är fylld med mervärden, det som besökarna tar med sig och som de vill dela med andra kring fikabordet på jobbet.
Ellen Nystedt kallar för skogligt mångbruk för ”landsbygdens nya mötesplats”.
– Det ger oss möjlighet att mötas och skapas möjligheter till landsbygdsinnovation och ger möjligheter att bidra till att stärka elbilsåkande, poolägande stadsbors livskvalitet.
Därefter var det Axel Hjelms tur. Han pratade om appen Eremit, som möjliggör betalning av användandet av natursköna platser.
– Vi startade 2019 under min tid på Södra skogsförädling. Vi såg då tendenser att frågan om hur vi nyttjar våra marker kommer att bli ifrågasatt och kände att vi måste göra någonting. Vi såg att campandet ökar allt mer men även att det finns en baksida med det: folks drömmar om ensamhet i naturen. Då insåg vi möjligheten att paketera naturupplevelser tillsammans med markägare, säger Axel Hjelm.
Tankarna från 2019 visade sig vara helt korrekta.
– Helt plötsligt hade vi stampat in på en jättestor marknad. Bara i Sverige finns det 400 000 campingfordon. Vi provade och ser att det fungerar. I dag har vi mer än 20 000 nerladdningar av appen och under 2022 hade vi uppemot 4 500 gästnätter. Vi har öppnat en Pandoras ask och vi har en enorm efterfrågan från tyskarna om platsbokningar.
Axel Hjelm avslutade med att ge lite tips till intresserade markägare.
– Vill du skapa en plats, se till att kunna vara tillgänglig. Du behöver inte vara fysiskt närvarande, men det är jätteuppskattat att ha den möjligheten, det förhöjer gästernas upplevelser. Även tillsyn och underhåll är viktigt. De här platserna som vill vara på kräver kärlek och engagemang. Se till att få bort högt gräs och sly. Håller du i ordning på platsen så stärks gästernas upplevelser.
Sist ut var Staffan Svantesson från Happie Camp. Företaget erbjuder naturnära retreater och avskilda boenden i skogen, långt från stadens ljus och brus.
– Vi arbetar efter visionen att folk blir lyckliga av att vara ute och att man vill vara själv i och med naturen.
Under 1980-talet såg det japanska skogsförbundet att den ökade stressen i samhället ledde till fler dödsfall och ökad självmordsstatistik. Efter att ha analyserat situationen kom de på en idé om att skapa terapiskogar, vilket gav effekt. Genom skogsbad och det genuina skandinaviska friluftslivet i ett enkelt och avskilt base camp ger vi människor möjligheten att göra det dem mest efterfrågar just nu, att bara vara, säger Svantesson.
Företaget har satt upp tolv hotell på tre olika platser i tre olika värmländska kommuner.
– Vi har haft nästan 2 400 gäster som stannar i genomsnitt två nätter, vi försöker att få dem att stanna tre. Vi har ett betygssnitt på 4,7 av 5 nöjda gäster och vi får väldigt mycket lovord för det här, för det här är någonting som folk verkligen efterfrågar.
Intresset är stort och nu söker de franchisetagare.
– Det finns stora pengar för intresserade markägare att hämta här och vi ser ett allt mer ökat intresse från människor att komma ut och bli ett med naturen och det kommer bara att öka framöver, avrundar Staffan Svantesson.