Så tänker politikerna om landsbygdsskolornas framtid

Under året har det varit en het debatt om framtiden för landsbygdsskolorna i Värnamo kommun, bland annat Gällaryds skola. Bild: David Alin

I artikelserien ”Kvartalskollen” tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i flera heta nationella och lokala frågor. I en kortare artikelserie kommer vi nu att summera politikernas olika enkätsvar. Under året har det varit en het debatt om framtiden för landsbygdsskolorna i Värnamo kommun. Med anledning av debatten ställde vi följande fråga till våra politiker:

Bengt Einarsson (C). Bild: Privat

Bengt Einarsson (C):

– Dessa för barn och föräldrar otroligt viktiga skolor bör betraktas som ovärderliga där de finns i dag. De konsultutredningar som beställts verkar i flera avseenden ha som syfte att i storstadens perspektiv tyvärr dra fram det som talar emot mindre enheter i Finnveden blomstrande landsbygd. Tvärtom ger de goda skolresultat och fyller en viktig pedagogisk och social funktion, något som konsulterna från Stockholm missat helt. Friskolan bör aktivt prövas av BUN och kommunen. Detta genom att erbjuda föräldrar möjlighet att med elevpeng, lokaler och utvecklingsstöd ta ett eget ansvar för barnens väsentliga pedagogiska och sociala utveckling i lokala friskolor, helt utanför skolkoncernerna. Den danska folkskolan/friskolan bör utgöra modell. En utredning om att omsätta danska friskolan/landsbygdsskolorna till svenska förhållanden gjordes under den förra regeringen. Kör i gång och tänk över partigränser i GGVV.

Fjodor Eklund (V). Bild: David Alin

Fjodor Eklund (V):

– Med minskande barngrupper så kan det vara svårt att kräva att alla landsbygdsskolor skall vara kvar. Självfallet vill vi att barnen i de tidiga skolåren skall ha korta avstånd till sina skolor, gärna gångavstånd. Trots detta bussas redan i dag barn till landsbygdsskolorna, så argumentet med närhet håller inte fullt ut. Skolskjutsverksamheten är redan i dag en stor kostnad i BUN:s budget. Vi måste också kunna garantera kvaliteten i skolan, det vill säga att det finns kvalificerad personal och tillgång till funktionella lokaler för såväl teoretisk som praktisk undervisning.

Haris Sibonjic (C). Bild: David Alin

Haris Sibonjic (C):

– Landsbygdsskolornas framtid är avgörande för att säkerställa en levande landsbygd, särskilt i kommuner som Värnamo. Det här är en kärnfråga för Centerpartiet, eftersom tillgången till skolor på landsbygden inte bara handlar om utbildning utan också om att skapa livskraftiga samhällen. Om skolor på landsbygden försvinner, kan det leda till avfolkning och försvagad lokal utveckling. I en globaliserad värld blir lokal självförsörjning och beredskap allt viktigare, särskilt när det gäller matproduktion och andra nödvändiga resurser. Landsbygdens skolor bidrar till att upprätthålla befolkningen, vilket i sin tur stödjer lokal produktion och en mer hållbar framtid. De är viktiga för att ge barnen en bra utbildning nära hemmet, men också för att bevara samhällsstrukturer och främja innovation inom områden som jordbruk och småföretagande. Det är därför avgörande att landsbygdsskolor får det stöd de behöver för att fortsätta vara en central del av landsbygden och bidra till en hållbar och resilient utveckling i hela kommunen.

Mikael Karlsson (C). Pressbild: Värnamo kommun

Mikael Karlsson (C):

– Mitt parti står för en linje där landsbygdsskolorna ska vara F–6 och bevaras.

Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin

Anetté Myrvold (S):

– Landsbygdsskolorna är och har varit en viktig del i vår kommun. Vi behöver kartlägga varje enhet, hur stort är elevantalet? Hur många behöriga lärare och personal har vi per enhet? Hur ser behovet ut hos eleverna för att klara sin skolgång? Vi har fått flera rapporter som visat att vi har ett minskande barnantal framför oss, men vi vet också att de senaste åren har barn som behöver extra stöd för att klara sin skolgång ökat med över 300 procent i Sverige så vi kan inte heller tänka exakt som vi gjort innan med x antal elever per lärare, utan behovet av att klara sin utbildning måste få styra och vi måste ge lärare och personal rätt förutsättningar. Att lägga ner skolor löser möjligen ett ekonomiskt problem på kort sikt, men på lång sikt kan det bli mycket dyrare om vi inte uttömt alla andra möjligheter innan. Visar det sig att vi inte kan bedriva en likvärdig skola på alla våra enheter, ja då måste vi tänka om.

Carina Källman (M). Bild: David Alin

Carina Källman (M):

– Landsbygdsfrågor ligger nog alla våra partier varmt i bevarande och i att tycka är bra i grund och botten. Men det är även upp till oss samhällsinvånare att bistå genom vårt aktiva val var vi bosätter oss. Var vi bildar familj, var vi vill bo. En kommun kan aldrig ha en skola som är fortsatt jämlik om inte ett tillräckligt elevantal finns på orten. Skolverket kräver av kommunerna att vi erbjuder jämlik skolgång på gott och ont. Lever vi inte upp till Skolverkets krav så får vi böter. Har vi inte många nog barn så kan vi inte erbjuda just detta med vad lagen säger att vi är skyldiga att erbjuda. Jag hoppas att alla förstår att kommunen inte kan styra vilka skolor som kan och ska finnas i vår framtid. Utan det är du som kommuninvånare, förälder, bostadsbyggare som förverkligar var skolorna kommer att finnas. Jag hoppas att det finns en ljus framtid för alla skolor, oavsett ort och storlek.

Margareta Lindahl (KD). Bild: David Alin

Margareta Lindahl (KD):

– Jag ser landsbygdsskolor som en viktig fråga för en levande landsbygd och samhällsstruktur. Skolor på landet kan förhoppningsvis bidraga till att locka nya familjer att bosätta sig i området. Skolbyggnaderna kan fungera som multifunktionella byggnader och erbjuda andra samhällstjänster såsom kulturcentrum och bibliotekstjänster för orten. 

Emma Söderhjelm (C). Bild: David Alin

Emma Söderhjelm (C): 

– Landsbygdskolorna är en förutsättning för att landsbygdsorterna ska förbli attraktiva så att familjer vill flytta dit och bo. Redan i dag är landsbygdsskolorna mindre än skolorna inne i de större orterna och därför är det viktigt att de förblir F–6-skolor så att de inte blir mer sårbara. Den viktigaste resursen för att få en bra skola är läraren och den behövs både på små och stora skolor. För att lärare ska trivas behövs ett bra ledarskap och då handlar det inte om att skolan är en landsbygdsskola eller ej. Det finns vissa resurser där det inte finns behov av en heltid på en mindre skola, men då är det ju enklare att flytta på personal vid de tillfällen det behövs än att barnen ska behöva få långa resor varje dag. Ser man det ur ett rent besparingsperspektiv så är besparingarna inte särskilt stora. Elever kostar pengar även om de går i en större skola och kostnaderna för ökade skolskjutsar ska inte underskattas. Utan landsbygden och kransorterna blir Värnamo inget nav för vår kommun, då kommer fokus förskjutas mer mot Jönköping eller Växjö. Därför är landsbygdsskolorna viktiga, inte bara för landsbygden utan också för hela Värnamo kommun.

Gun-Britt Klingberg (S). Bild: David Alin

Gun-Britt Klingberg (S):

– Vi måste ha en levande landsbygd och om vi vill att folk skall flytta ut på landet som har barn, då måste det även finnas skolor på landsbygden. Vi behöver personer som tar hand om jorden och vill odla vår mat.

Johan Hilding (C). Bild: David Alin

Johan Hilding (C):

– Det finns bara ett landsbygdsparti i Värnamo och Sverige, det är Centerpartiet. Landsbygdsskolorna skall vara kvar som F–6. Vi ska fortsätta att utveckla dem och rusta upp lokalerna för framtiden som till exempel nybyggnation av slöjdsalar eller nya gympasalar. Framtiden finns på landsbygden. Vi måste lägga mycket tid och kraft för lyfta våra ungdomar till ett bättre skolresultat, det är en mycket viktig fråga för framtiden. En slogan från ett kommunalt parti som fortfarande sitter kvar i minnet från valet 2022 är att kommunen är större än staden. Det är dags för politisk handling nu i stället för tomma löften.

Jan Cherek (SD). Bild: David Alin

Jan Cherek (SD):

– Jag anser att man måste satsa på landsbygden! Förtätning i centrala Värnamo skapar bara problem med minskad butikshandel och även minskad befolkning. Jag tror på att man ska bygga på bredden och när man gör det ska det vara med nya stadsdelar. Bredd på Värnamo kommun innebär även att man på landsbygden satsar på fastigheter, byskolor, kommunal service, butiker, med mera. Landsbygden är viktig om vi vill få folk att bosätta sig i Värnamo kommun.
Får man en bosättning på landsbygden så löser det landsbygdsskolorna och då behöver man inte bussa elever till andra skolor. Det gäller härda ut och se till att skolorna är kvar och inte läggs ner, ibland får man ta minusresultat för att kunna få ett bra plusresultat lite längre fram.

Fotnot: Alla kommunfullmäktiges ledamöter, ordinarie som ersättare, har fått svara på våra frågor.