Så tänker politikerna om förslaget
Nyheter I en artikelserie sammanfattar vi kommunfullmäktigepolitikernas åsikter i flera aktuella ämnen.

Den 14 januari föreslog den svenska regeringen skärpta krav för svenskt medborgarskap. Bild: Pressbild/David Alin
I artikelserien ”Kvartalskollen” tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i flera heta nationella och lokala frågor. I en kortare artikelserie kommer vi nu att summera politikernas olika enkätsvar. Den 14 januari föreslog den svenska regeringen skärpta krav för svenskt medborgarskap. Med anledning av beskedet ställde vi följande fråga till våra politiker:
Kraven på svenskt medborgarskap föreslås att skärpas. Bland annat föreslås hemvisttiden för medborgarskap att höjas från fem till åtta år. Hur ser du på det förslaget?

Tobias Pettersson (M). Pressbild: Värnamo kommun
Tobias Pettersson (M):
– Det kommer krävas mer för att bli svensk medborgare. Man ska ha bott här lagligt under längre tid, man ska arbeta och kunna försörja sig själv. Och man ska naturligtvis leva ett hederligt och skötsamt liv. Enligt mig är detta rimliga krav för att motivera människor att bli en del av samhället.

Fjodor Eklund (V). Bild: David Alin
Fjodor Eklund (V):
– Åter ett bevis på Tidölagets oförmåga att tänka logiskt. Skulle integrationen förbättras av att de nya svenskarna inte får tillgång till medborgarskap efter ytterligare tre år? Integration skapas genom stöd och rätt till utbildning och kompetenshöjning. Bättre matchning av kompetenser och arbetsmarknadens efterfrågan, där etnicitet inte är en diskriminerande faktor, behövs.

Inger Axelsson (C). Pressbild: Centerpartiet
Inger Axelsson (C):
– Så här står det på Migrationsverkets sida nu gällande medborgarskap:
Krav för medborgarskap
För att bli svensk medborgare efter ansökan ska alla dessa krav vara uppfyllda.
Du ska
• kunna styrka din identitet
• ha fyllt 18 år
• ha permanent uppehållstillstånd, uppehållsstatus, uppehållsrätt eller uppehållskort (gäller inte dig som är nordisk medborgare)
• ha hemvist i Sverige sedan fem år. Sedan fyra år om du är statslös eller har fått svensk flyktingförklaring eller resedokument. Sedan två år om du är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare
• ha levt och förväntas komma att leva ett skötsamt liv i Sverige.
Fortsättningsvis finns det mer för den sökande att fylla i, om man har barn, arbete med mera.
Ibland kan man av debatten förledas till att tro att det inte finns eller har funnits krav tidigare, så är inte fallet. Migrationsverket kontrollerar redan nu om personen finns i Schengen information system (där information om eftersökta personer lagras), misstanke- och belastningsregister.
Det finns fler saker i det nu framlagda förslaget gällande medborgarskap som väcker frågor, att ändra grundlagen och därmed kunna upphäva medborgarskap till exempel. På vilka grunder? I dag förespråkar man det vid grov kriminalitet, terrorbrott och samhällsfarliga individer. Vem/vilka bestämmer att en person är samhällsfarlig? Det är här politikens avsikt måste granskas noggrant. Världen visar oss om och om igen att politiska maktskiften sker ständigt och med en annan makt vid rodret kan bilden av en samhällsfarlig individ ändras drastiskt. Människor som fängslas på grund av politisk åsikt, för att man inte vill bära slöja, sexuell läggning och så vidare sker också ständigt i en del av världens länder och inte så långt ifrån oss. Svensk demokrati och dess grundlag är gammal men den är inte skyddad med mer än majoritet i riksdagen.

Bo Svedberg (S). Bild: David Alin
Bo Svedberg (S):
– Tveksamt, det bör vara likvärdigt i hela Norden. Hemvistkraven varierar beroende på personernas olika situationer, men tycker att huvudregeln bör vara kvar på fem år.

Gun-Britt Klingberg (S). Bild: David Alin
Gun-Britt Klingberg (S):
– Jag anser att det är bra som det är i dag. Det är bra om de nya svenskarna kan komma in i samhället snabbt, i synnerhet om det finns barn med i bilden.

Jan Cherek (SD). Bild: David Alin
Jan Cherek (SD):
– Tidigare så sa man att medborgarskap delades ut i flingpaket, det var för enkelt att få. Att man ställer krav är ett måste och att man har en prövotid innan man blir svensk medborgare är också ett sätt för Sverige att bedöma om individen är en rättskaffens person. Om man ej lever ett hederligt liv och spårar in på brottslighetens väg då förtjänar man inget medborgarskap och ej heller vistelse i Sverige.

Mikael Karlsson (-). Pressbild: Värnamo kommun
Mikael Karlsson (-):
– Det är tveksamt vilken effekt det kan få. Med den demografiutveckling Sverige står inför lär invandring vara en förutsättning för att kunna klara tillväxt. De som bor i Sverige och som har egen försörjning är ju en resurs för samhället och om man arbetar och verkar här så är det rimligt att man ska kunna bli medborgare också.

Emma Söderhjelm (C). Pressbild: Liberalerna Värnamo
Peter Regnell (L):
– Vi behöver se över kraven att bli svensk medborgare. Man behöver bevisa att man vill bo här och kunna ta del av alla befogenheter som ett medborgarskap medger. Det behövs mer motkrav. Sverige är ett fantastiskt land med stark solidaritet och det ska det förbli. Men kraven behöver höjas.

Haris Sibonjic (-). Bild: David Alin
Haris Sibonjic (C):
– Detta löser inte problemet med integration. På min arbetsplats har jag träffat människor som pratar utmärkt svenska efter bara två-tre år i landet och jobbar som läkare. Sverige behöver sluta generalisera och placera alla invandrare i samma box. Kravet för medlemskap behöver förtydligas utifrån egna insatser och vilja att göra sitt bästa.

Håkan Johansson (KD). Bild: David Alin
Håkan Johansson (KD):
– Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap innehåller en rad förslag på krav, som kunskaper i svenska språket, egenförsörjning, hederligt levnadssätt och längre hemvisttid. Den samlade effekten av förslagen gynnar integrationen, vilket är värt att sträva efter. Förlängd hemvisttid i sig gynnar inte den befolkningsökning som vi så väl behöver. Det är alltså det samlade förslaget och dess effekter som vi behöver diskutera mer än dess enskilda delar.

Camilla Rinaldo Miller (KD). Bild: David Alin
Camilla Rinaldo Miller (KD):
– Det handlar om en utredning med många olika delar och förslag. Jag vill se till helheten men vet inte personligen om jag tror att just denna om förlängd hemvisttid är ett förslag som ska genomföras. För mig är det viktigast att vi får till en bättre integration, där vi tar tillvara på den resurs som varje enskild människa är som kommer till vårt land. Det kan innebära tydligare krav. Att ställa krav är att bry sig. Att hjälpa människor att finna sig tillrätta och ta del av våra svenska värderingar som bygger på en kristen värdegrund.
Fotnot: Alla kommunfullmäktiges ledamöter, ordinarie som ersättare, har fått svara på våra frågor.