Så tänker politikerna om drönarmuren

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill att EU och Nato skapar en försvarsmur av drönare. Bild: David Alin

I artikelserien ”Kvartalskollen” tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i flera heta nationella och lokala frågor. I en kortare artikelserie kommer vi nu att summera politikernas olika enkätsvar. Den 10 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt linjetal ”State of the Union” i EU-parlamentet i Strasbourg. I talet framhöll hon att Europa befinner sig i strid och ska bygga en försvarsmur av drönare. Med anledning av von der Leyens utspel så bestämde vi oss för att ställa följande fråga till våra kommunpolitiker:

Jan Cherek (SD). Bild: David Alin

Jan Cherek (SD):

– Även om jag inte håller Ursula von der Leyen högt så står vi i ett allvarligt läge där digital påverkan och drönare uppenbara sig på flera platser inom EU.
Jag ser nog det nödvändigt att vi jobbar tillsammans i denna fråga men jag tror inte det räcker enbart med en drönarmur. Vi är mer sårbara med all digital teknik och det är svårt att backa bandet även om vi kommer få ta några steg tillbaka. Återgå till kontanthantering, satsa på beredskapslager, rusta upp material till totalförsvaret med mera.

Filip Wihrén Andersson (M). Bild: David Alin

Filip Wihrén Andersson (M):

– Säkerheten i Europa är avgörande, särskilt med Rysslands aggressiva agerande. En drönarmur kan vara en viktig del av vårt gemensamma försvar för att skydda kritisk infrastruktur, gränser och civila.

Fjodor Eklund (V). Bild: David Alin

Fjodor Eklund (V):

– Ytterligare ett steg i en osund krigshysteri. Ett kapitalslöseri utan like. En tydlig parallell till Maginotlinjen som Frankrike byggde som försvar mot Tyskland efter första världskriget och som fick mycket marginell betydelse under andra världskriget. Sverige har redan antidrönarförband med ett flertal funktioner. I Ukrainakriget skickas svärmar av drönare och en av de största riskerna för civilbefolkningen är nedskjutna drönare som ramlar ner utan kontroll.

Mikael Karlsson (-). Pressbild: Värnamo kommun

Mikael Karlsson (-): 

– Vi ser hur hotet från Ryssland, med invasionskriget i Ukraina, förändrat hur vi ser på säkerhetsläget och säkerhetsfrågorna kommer som en följd av det. Vi ser också att krig förs på diametralt andra sätt än historiskt och ny teknologi används på nya sätt även i krig och försvar. Att vi behöver stå beredda tycker jag inte att det kan råda några tvivel om, men jag är inte rätt man att uttala mig exakt hur detta ska gå till. Det förefaller som om det är en bra idé att ha denna typ av försvar, men jag tror att det bara är en av flera pusselbitar som behövs för att avskräcka en tänkbar angripare. Jag tycker det bör investeras i fredsbyggande åtgärder parallellt samt öka fokus på civil beredskap. Säkerhet behöver handla både om skydd och samarbete.

Anja Johansson (S). Bild: David Alin

Anja Johansson (S):

– Jag tycker ändå att vi i EU och Nato måste stå enade och ha ett försvar mot Putin, eftersom han verkar även i Europa. Så jag skulle kunna tänka mig en sådan satsning.

Tobias Pettersson (M). Pressbild: Värnamo kommun

Tobias Pettersson (M):

– Det oroliga omvärldsläget kräver att man ökar kapaciteten för att snabbt kunna försvara våra yttre gränser. Sverige har i dag ett utvecklat drönarsystem och fler länder behöver göra mer för att öka sin försvarsförmåga.

Håkan Johansson (KD). Bild: David Alin

Håkan Johansson (KD):

– Det är viktigt med ett starkt skalskydd. Drönare kan vara en stor del av detta.

Fotnot: Alla kommunfullmäktiges ledamöter, ordinarie som ersättare, har fått svara på våra frågor.