Så tänker partiet om jordbruks- och skogsfrågorna

– Vi vill verkligen ha en jordbrukspolitik, inleder Staffan Eklöf (SD). För oss är det viktigt i sig att vi har ett välfungerande jordbruk. Det är en av två viktigaste landsbygdsmotorer som får landsbygden att leva. Sedan är ju svenskt jordbruk kanske världens bästa sett ur djurskyddshänseende. Det är bra för miljön, för djurvälfärden och bra för klimatet, om det svenska jordbruket producerar mycket. Producerar vi mindre så måste vi importera från andra ställen som kanske har sämre standard när det gäller djurskydd och miljö än oss, vilket i sin tur även bidrar till ett sämre klimat. Även ur ett självförsörjningsperspektiv så är det viktigt. Som Putin håller på så blir det allt viktigare att vi har en beredskap för kris och krig. Sedan handlar det i slutändan om geopolitisk suveränitet. Ska man ha det så måste man ha en viss självförsörjning inom olika områden, inte minst livsmedel, säger Eklöf (SD).

Hur ser då läget ut inom det svenska jordbruket ut? Antalet företag inom jordbrukssektorn minskar. Samtidigt blir de befintliga företagen större, vilket innebär att produktionen per enskilt företag ökar. I analyser som Jordbruksverket har gjort kan vi konstatera att mellan 1988 och 2021 har produktionen av köttproduktionen minskat markant medans produktionen av spannmål har ökat markant under samma period.

– Hur ser trenderna ut? Lång tid med låg lönsamhet har gjort att svenska lantbruk känner sig pressade, men man har upprätthållit en hyfsad lönsamhet genom gårdssammanslagningar och teknisk utveckling. Även ekologisk produktion har också upprätthållit lönsamheten, men den är lite svag. Det ser man ju så fort det blir lite dåligt med pengar i samhället så minskar konsumtionen av ekologiskt, så det är lite farligt för lantbrukare. Sen har vi det korta perspektivet, där vi har haft en inflation som delvis har drivit sig av höjda insatsmedelspriser och i kölvattnet av det så har det kommit högre räntor. Lantbruket är av naturliga skäl ganska skuldsatt, det är stora kapitalkostnader i lantbruk i dag och högre räntor pressar marginalerna ganska hårt. Samtidigt så finns ju stort investeringsbehov och man måste investera för att öka produktionen eller för att ta till sig nya lösningar, men också för att finnas kvar. Annars slits maskinerna ut och man måste bygga om dem igen, vilket leder till stora investeringskostnader. Just nu är räntan låg och vi ser att nu börjar investeringarna att öka, men då man kan undra hur länge med tanke på det geopolitiska landskapet? Sedan har vi också problem med klimatförändringar som har medfört återkommande torka och allt för mycket nederbörd, säger Staffan Eklöf (SD).

Vad påverkar lantbrukens lönsamhet? Där finns en uppsjö av så stabila faktorer. På minussidan nämner Staffan Eklöv högre skatter, högre krav för djurskydd, låg betalningsvilja för svenska mervärden vid upphandling och på restaurang, större regelbörda och lägre produktivitet. På plussidan nämnds välutbildade och drivna lantbrukare, att det svenska jordbruket är tekniskt avancerat, har mindre skadegöraravtryck och är miljövänligt och att Sverige har ett gott djurskydd.

–Vi sverigedemokrater har satt lönsamheten i fokus. Det är det som påverkar så mycket. Har man dålig lönsamhet så är det svårt att öka produktionen, då kan djurskydd och sociala förhållanden kan bli lidande, miljövänlighet kan vara svårt att upprätthålla och det blir svårt för att unga att ta över ett olönsamt jordbruk och kompetensförsörjningen kan bli svårare. Men en god lönsamhet förändrar alla dessa punkter. Ökar man lönsamheten i jordbruket kommer alla de här punkterna knutna till jordbruket att bli lättare och det är det vi vill göra, säger Staffan Eklöf (SD).och fortsätter:

­– Vi vill minska omkostnaderna, vi ökar ersättningen för vissa svenska medelkrav som bete, beteskrav och krav i slakteri och liknande, vi vill försöka öka efterfrågan på svensk mat, vi driver på den tekniska utvecklingen och se till så att den kommer ut på gårdarna och vi vill hitta åtgärder som samtidigt gynnar miljöproduktion. Vi vill ha bra miljöpolitik, men kan vi då hitta saker som gynnar både miljö och produktion samtidigt, så är det ju toppen. Vi vill öka finansieringen till strategiska stöd, vi vill lägga in mer pengar för att underlätta ägarskiftet och vi vill minska regelkrångel.

Exempel på genomförda åtgärder är att dieselskatten sänkts ned till dansk nivå, att inblandningen av biobränsle har minskat, sänkt elskatt, exportsatsningar, att ursprungsmärkning finns på restauranger, stöd för att återställa dammar och våtmarker och ge förenklingsuppdrag till myndigheter. Nu arbetar partiet bland annat att för få till att vid upphandlingar ska svenskt prioriteras före ekologiskt, införande av statliga kreditgarantier vid ägarskifte, och en subventionerad avbytartjänst.

– Det som är viktigt för att kunna minska regelbördan är att rensa bland de politiska ambitionerna. Ambitionerna är det som driver krånglet. Vi vill att Jordbruksverket och Livsmedelsverket ska ha ett beting: varje år ska de hitta en regel som de vill ta bort och så ska de meddela detta till politiken och regeringen, så tar man det politiskt. Vi jobbar också med myndighetskulturen för att minska regelkrånglet. Vi vill ha en likabehandling och realism vid tillsyn. Olika myndigheter behandlar sina olika tillsynsobjekt på olika sätt. Där har vi nu fått till i årets budget att livsmedelstillsynen står under Livsmedelsverket så att det inte blir olika tillämpningar i olika kommuner. Sedan är det inte så att tillsynen drivs helt realistisk och där driver Sverigedemokraterna kravet att tillsynspersonal ska ha kompetens på så vis att de ska ha förståelse för den näring som de som de bedriver tillsyn på. Exempelvis i det här fallet att man har haft praktik på en gård. Sedan är det också viktigt att det finns realistiska möjligheter att få rättelse av fel att göra beslut, för myndigheter tar fel beslut. De flesta beslut som tas är rätt, de flesta handläggare är bra, men även en bra handläggare kan göra fel och då måste det finnas en möjlighet för att lantbrukare att få rättelse om det blev fel. Det fungerar inte i dag, så där måste vi förmodligen in och ändra i regeringsformen i framtiden, säger Staffan Eklöf (SD) som avrundar jordbruksområdet med att skicka med ett par tankar till kommunerna.

– Vad kan landets kommuner göra? Upphandla närproducerat, ta fungerande beslut vid exploatering av jordbruksmark, prioritera naturvård över klimatåtgärder och lyssna på de gröna näringarna.

Eklöf (SD) går sedan över till att diskutera partiets ståndpunkt i skogsfrågan.

– Skogen har stor betydelse för Sverige. Vi har en nettoexport på 120 miljarder kronor och 120 000 sysselsatta. Pengarna vi får från skogen motsvarar skatteintäkter motsvarande 32 000 tjänster inom offentlig sektor. Det är en landsbygdsmotor och möjliggör jordens fortbestånd. Förvaltar vi skogen väl? Det är ett stort tryck på naturen i omvärlden. Det svenska skogsbruket har troligen skuld till att nio arter har dött ut sedan 1850. Gammelskogar anses vara särpräglade miljöer, åtta procent av skogen är avsatt som reservat och 27 procent av skogen har någon form av skydd. För ett par årtionden sedan var skogsbruket inte hållbart. Nu har vi fyllt på våra timmerlager och svenskt skogsbruk är en succéhistoria, men står jag här framme och säger att vi inte behöver förändringar?

– Vi har en ny strategi som gäller, baserad på frivillighet, som vi vill driva på. Även vi ser att vi skulle behöva ha den synen i skogen: att göra lite mer för miljö för skogen. Det pratas om att hyggesfritt skulle vara en bra lösning för biologisk mångfald. Man hävdar att det finns en lönsamhet i det, men man måste också tänka på återväxten. För det andra så måste man också tänka på att ha skuggtåliga träslag.

Utöver frågan om hyggesfritt handlar det även om direktiv från biodiversitetskonferensen i Montreal 2022, som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030 och inkludera mål för att skydda naturen, bevara ekosystem och säkerställa en hållbar användning av biologisk mångfald. Men även krav från EU:s restaureringsförordning. Syftet med förordningen är att återställa ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut, vilket ska leda till en varaktig motståndskraftig natur med rik biologisk mångfald i hela EU.

– Problemet med EU är att EU-kommissionen ska alltid ta i så att de spricker. Det är aldrig tal om någon liten förändring på marginalen, utan de ska alltid ta bort 50 procent av alla bekämpningsmedel, de ska skydda 30 procent av våra skogar och så vidare. En annan sak som som är viktig är att kunna göra avvägningar mellan olika värden: naturnyttan, möjlighet att bo på landsbygden, ekonomi, sociala värden och så vidare, för svensk skog, i motsats till många ställen i EU, är mat på bordet. Det är likadant i Finland, men inte i Tyskland, Belgien och andra länder, så vi måste hela tiden påminna om att svenskt skogsbruk och svensk skog är något annat än de har där nere och det är något som Peter Kullgren (landsbygdsministern, KD) har gjort bra. Han har börjat bilda allians med andra länder och förklarar skillnaden mellan olika skogsbruksmetoder, men det finns mycket att göra när det kommer till EU, säger Staffan Eklöf (SD)..

Partiet följer utvecklingen i Bryssel på nära håll. Bland annat föreslår de en ändring av Lulucf (EU-förordning som reglerar upptag och utsläpp av koldioxid från skog och mark).

­– Enligt Lulucf ska 37 miljoner ton koldioxid (exklusive bioprodukter) lagras i svensk skog och mark till 2030. Det innebär att Sverige får avstå att avverka mycket skog. I praktiken riskerar det att leda till ökade klimatutsläpp och det vill vi omförhandla, säger Staffan Eklöf (SD).

Som ett led i det arbetet fick SD i budgeten för 2025 in en satsning på att rädda ett femtiotal trädarter, däribland almar och askar. Detta genom bland annat växtförädling för motstånd mot almsjuka och askskottsjuka samt andra åtgärder för att bevara Europas än så länge största population av ask, som finns här i Sverige. En satsning som kostar mellan tio till 27 miljoner kronor per år.

Andra viktiga saker på väg framåt är att det kommer en ny förnyad översättning av fågelskyddsdirektivet. Dessutom görs en översyn av fridlysningsreglerna, artskyddsförordningen ses över, staten jobbar för att öka tillväxten i skogen, en proposition på regeringens skogsutredning är på gång, vargens skyddsstatus har ändrats och mycket mer.

– Vi ser också fokus på en ökad beredskap. Det vi vill se är att man kan kontrakterar spannmål till beredskapslager nu, säger Staffan Eklöf (SD).