Så ska likvärdigheten i skolorna säkras

Ardita Berisha Cani (S) läste upp interpellationen. Arkivbild: David Alin

Inför kommunfullmäktige hade Ardita Berisha Cani (S) och Britt-Marie Sellén Nilsson (S) ställt en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson (-). Frågan gällde likvärdig skola utan resurser.

– En av de grundläggande principerna i det svenska skolväsendet är att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet man bor eller vilka förutsättningar man har. Skollagen slår fast att utbildningen ska ge alla elever lika tillgång till utbildning och att undervisningen ska anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. Trots detta ser vi i dag stora skillnader mellan skolor, både mellan olika kommuner men också mellan skolor inom samma kommun. Elevernas resultat påverkas i hög grad.

– Detta innebär att alla elever inte får samma chans att lyckas i skolan, något som strider mot skolans kompensatoriska uppdrag.

– Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till en likvärdig utbildning, oavsett var i kommunen de bor eller vilka förutsättningar de har. I praktiken ser vi dock att resurserna i skolorna inte räcker till för att uppfylla detta uppdrag. Många skolor har svårt att möta elevernas behov, ge tillräckligt specialpedagogiskt stöd och upprätthålla en trygg lärmiljö. Skillnaderna mellan skolor ökar och barnens bakgrund får för stor betydelse för deras möjligheter att lyckas.

– För att säkra en likvärdig skola krävs en resursfördelning som utgår från elevernas faktiska behov – inte bara från generella schabloner eller antal huvuden per lärare, säger Ardita Berisha Cani (S) och ställer följande frågor till Maria Johansson.

1) Hur arbetar nämnden för att säkerställa en likvärdig skola när resurserna inte räcker till?
2) Hur prioriteras stöd till skolor med större behov eller svårare förutsättningar?
3) Vilka åtgärder planeras för att långsiktigt stärka likvärdigheten i kommunens skolor?

Maria Johansson (-) besvarade interpellationen. Arkivbild: David Alin

Maria Johansson (-) besvarade interpellationen.

– Först vill jag passa på att tacka för interpellationen som är ställd av två erfarna skolpolitiker som förstår verksamheten och de utmaningar som finns med  en organisation som vår och med de skillnader som finns mellan olika skolor.

Lite bakgrundsfakta:

Antal grundskolor i kommunen är 20. Därav är hälften tio stycken F–6 skolor med elevtal mellan 47 elever för den minsta skolan och 286 för den största. Vi har tre F–3-skolor i Värnamo stad och en på landsbygden med ett elevtal varierande från 28 elever till 324. Våra mellanstadieskolor med årskurs 46 är två i östra delen och en i västra delen av staden med elevtal på 257 respektive 432. Högstadieskolor har vi fyra stycken där elevantalet varierar mellan 181 till 485.

– Att få till en likvärdighet mellan skolorna med dessa skillnader i storlek på skolor har sina utmaningar! säger hon och går över till att besvara frågorna.

1) Hur arbetar nämnden för att säkerställa en likvärdig skola när resurserna inte räcker till?

Nämnd och förvaltning har ett systematiskt kvalitetsarbete för fördjupad uppföljning och analys av måluppfyllelse. Där är analysen särskilt viktig för att kunna sätta in extra åtgärder där det behövs.

Utifrån analyserna prioriteras insatser med även utifrån de olika skolornas förutsättningar. Alla skolor behöver inte samma sak, utan insatser och resurser måste fördelas utifrån de specifika behov en enskild skola/förskola har. Till exempel har vi två skolor som arbetar med pilotprojekt med skolsociala team tillsammans med medborgarförvaltningen. Detta ska följas upp och utvärderas för att se hur detta även kan stärkas för andra skolområden. Medan andra skolor har fått medel att arbeta med matematik i samverkan med en forskare på Linnéuniversitetet.

Man jobbar med standardisering av processer för screening i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Detta ska skapa en större likvärdighet utifrån tidiga insatser.

Man jobbar också med en kommunövergripande kompetensutveckling, inklusive språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (tack vare Skolverkets riktade insatser) samt kollegialt lärande.

Vi jobbar med ekonomiska prioriteringar med fokus på kärnuppdraget undervisning och att kvalitetssäkra de statsbidrag som vi får. Viktigt att vi söker alla statsbidrag som går att söka och som är relevanta för oss. Uppföljningen är viktig och under nästa år ska statsbidragen delas mer med fokus på trygghetsskapande åtgärder som rastaktiviteter och att alla skolor ska kunna ha stödverksamhet.

2) Hur prioriteras stöd till skolor med större behov eller svårare förutsättningar?

En resursfördelning utifrån behov, exempelvis placering av förstelärare i ytterområden och på skolor som visar lägre resultat.
SALSA där tio procent av budgeten till verksamheterna fördelas utefter vissa parametrar, till exempel föräldrars utbildningsbakgrund som vi ser har stor påverkan.
Tidiga samordnade insatser, TSI, i samverkan med andra förvaltningar. Att komma in tidigt i ett barns/ elevs liv och ge stöd och meningsfulla aktiviteter kan göra stor skillnad. En dysfunktionell familj som inte riktigt klarar sitt uppdrag kan få stöd tidigt utan att en hel utredning behöver dras i gång. I förskolan kan man upptäcka saker som behöver lyftas för att ge föräldrarna stöd att bli sitt bästa jag.

Tidiga insatser prioriteras där man vid screening sett en sämre måluppfyllelse till exempel i läsning samt matematik.
Utökade särskilda undervisningsgrupper för elever med stora stödbehov. Flexgrupper på alla lite större skolor. Att erbjuda akutskola för elever som har exceptionellt stora stödbehov. Lyckan.

Stärkt elevhälsa som är en del i kärnverksamheten och som jobbar med förebyggande arbete och samverkan. Tillgång till specialpedagog och speciallärare i hela kommunen. Det finns också en ambulerande specialpedagog som stöttar upp där behov finns.

En skolbibliotekarie som främst inriktar sig på våra landsbygdsskolor och stöttar eleverna och deras lärare med bokprat och boktips. Att ha ett fullskaligt bibliotek med tillgång till bibliotekarie på varje skola är ett lagkrav numera men lösningen med en gemensam skolbibliotekarie fungerar bra för våra allra minsta skolor.  Hen har också ett nätverk där skolbibliotekarier på våra större skolor ingår och lärare som läst bibliotekskunskap och är ansvariga för skolbiblioteket på sin skola.

Kulturskolans lärare åker också ut till våra mindre skolor för musikundervisning på plats där ingen tjänst som musiklärare på skolan finns. Ett sätt att skapa någon form av likvärdighet. Eller så kan en lösning vara som för eleverna i Fryele skola som inte har tillgång till egen musiksal eller musiklärare, som en gång i veckan kommer in till kulturskolan och har musikundervisning av musiklärare i kulturskolans lokaler.

3) Vilka åtgärder planeras för att långsiktigt stärka likvärdigheten i kommunens skolor?

En utveckling av TSI och särskilda undervisningsgrupper och flexgrupper.

Kompetensförsörjningsstrategi med fokus på behörighet och karriärvägar. Gemensam språkpolicy och screeningplan.

Fördjupad samverkan mellan skola, andra förvaltningar, civilsamhället och näringsliv.

En fördjupad samverkan mellan skolor och mellan skolor och kulturskolan. Våra allra minsta skolor behöver samverka med större enheter som har pedagoger som är behöriga i alla ämnen de undervisar i. Kollegialt lärande jobbar man med men ska utvecklas. Vi har många kompetenser inom förvaltningen som delar med sig redan i dag.

Investeringar i ändamålsenliga och trygga lärmiljöer, inkl utemiljöer. Stora renoveringsbehov finns i våra lokaler där äldre skolor inte är byggda för dagens undervisning eller lagkrav. T ex kravet på skolbibliotek i eget rum, inte ok med en bokhylla i en korridor som det ser ut på vissa skolor idag.

En långsiktig ekonomisk planering utifrån befolkningsprognoser och att ta strukturella beslut. Att anpassa både organisation och verksamhet efter en ny verklighet med anledning av demografin behöver göras. Ett arbete med anpassning har redan påbörjats med ledningsstruktur men kommer att behöva utvecklas.

Vi har också fått en ramökning på fem miljoner för 2026 i alliansens budget och de kommer användas till riktade insatser i språk och matematik samt att skapa en större likvärdighet inom elevhälsan.