Så lyckas du med hållbarhetsutveckling

Värnamo kommuns Agenda 2030-grupp inledde årets föreläsningssäsong med en djupdykning i ett europeiskt hållbarhetsdirektiv kallat CSRD. Stephanie Bedin, grundare och vd på bolaget EasyStepsGO, fick äran att hålla i föreläsningen. Bild: David Alin

Värnamo kommuns Agenda 2030-grupp inledde årets föreläsningssäsong med en djupdykning i ett europeiskt hållbarhetsdirektiv kallat CSRD. Stephanie Bedin, grundare och vd på bolaget EasyStepsGO, fick äran att hålla i föreläsningen.

– Corporate Sustainability Reporting Directive, förkortat CSRD,  är ett direktiv som har införts av EU och är en europeisk lag som kräver att omfattade företag utfärdar årliga hållbarhetsrapporter. Det innebär att EU likställer nu finansiell och icke-finansiell information. CSRD ersätter det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering kallat NFRD och breddar omfattningen av hållbarhetsrapportering genom att inkludera ett bredare spektrum av ämnen, inklusive miljö, sociala frågor och styrning (ESG-faktorer), inleder hon. 

Några av de viktigaste målen med CSRD inkluderar att utöka omfattningen, att harmonisera och standardisera, digital rapportering, ökad säkerhet och verifiering samt integrering av hållbarhetsinformation i årsredovisningar.

– När börjar det gälla och för vem? Många påverkas indirekt redan i dag! Från och med januari 2024 kommer alla stora företag som redan omfattas av NFRO och som uppfyller minst två av följande tre krav (har 500 eller fler anställda, har 40 miljoner euro i nettoomsättning och 20 miljoner euro i tillgångar) att behöva rapportera. De behöver alltså börja rapportera enligt CSRD-kraven för räkenskapsåret 2024, med rapporten som ska publiceras 2025. Från och med 2025 kommer alla stora företag som uppfyller minst två av följande tre krav (har 250 eller fler anställda, 40 miljoner euro i nettoomsättning och 20 miljoner euro i tillgångar, att behöva rapportera. Från och med 2026 kommer alla börsnoterade små och medelstora företag (SMES) som uppfyller minst två av följande krav (har över 10 anställda, över 700 000 euro i nettointäkter och över 350 euro i tillgångar, att behöva rapportera (det kommer dock att komma förenklade rapporterings-standarder för SMES). Från och med januari 2028 kommer också företag utanför EU som har 150 miljoner euro i netto-omsättning i EU och minst ett dotterbolag eller filial i EU att behöva rapportera enligt CSRD, berättar Stephanie Bedin.

– Varför är detta viktigt i dag? Först och främst för att det är ett lagkrav, en bolagsstyrelse har juridiskt ansvar. Det beror också på att investerare och finansmarknaden kräver transparens. Kunder och marknaden ställer i dag också högre hållbarhetskrav, det är era kunders krav och er nya verklighet (vi ser i dag att stora företag byter ut leverantörer som ej kan leverera data och information och som inte följer deras kravställningar). Vi ser också att hållbarhetsrisker påverkar företagets ekonomi och värde, det kvalitetssäkrar organisationen och minskar risken för greenwashing (att ett bolag genom marknadsföring försöker skapa en bild av att vara miljövänliga och då genom kommunikation belysa enskilda miljövänliga insatser), säger Stephanie Bedin.

– Varför kommer detta nu och vem pushar för det? CSRD är en del av EU:s bredare hållbarhetsagenda som inkluderar initiativ för att bekämpa klimatförändringar, främja miljömässig och social hållbarhet samt öka företagens transparens, säger Stephanie Bedin.

EU har ambitiös agenda att uppnå klimatneutralitet till 2050. I bräschen för agendan går den nya tillväxtstrategin ”The Green Deal” (Gröna Given). Den europeiska gröna given lanserades 2019 och är ett paket med politiska initiativ som banar väg för en grön omställning i EU med klimatneutralitet senast 2050 som slutmål. Det är EU:s bidrag till Parisavtalet, som EU och alla dess länder har ratificerat och som fastställer målet att den globala uppvärmningen ska begränsas till högst + 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. Den gröna given stöder EU:s omvandling till ett rättvist och välmående samhälle med en modern och konkurrenskraftig ekonomi. Satsningen visar tydligt att alla politikområden måste bidra till kampen mot klimatförändringarna. Strategin stöder åtgärder inom olika ekonomiska sektorer som energi, transport, industri, jordbruk, hållbar finansiering och annat. Inom ramen för den gröna given har rådet – tillsammans med Europaparlamentet som medlagstiftare – antagit lagstiftning som har omvandlat strategins vision till lagar och regler som tillämpas i alla EU-länder och CSRD är ett av signumen i den nya hållbarhetsstrategin.

– CSRD är ett transparensverktyg där bolag rapporterar kring sina hållbarhetsområden. Det har nu fått sällskap av Corporate Sustainability Due Diligence (förkortat CSDDD), direktivet om tillbörlig aktsamhet, som styr bolagens beteende för att agera hållbart och ansvarsfullt. Omnibus har lagt som förslag att slå ihop CSRD och CSDDD för att reducera regulatoriska barriärer. Vi får veta mer om förslaget den slutet av februari, säger Stephanie Bedin.

 Bedin går sedan över till att presentera själva arbetsprocessen för att påbörja det systematiska arbetet med CSRD på ett företag.

– Nycklar till framgångsrik implementering är att ha en tydlig ambition: omfattning och upplägg, att sätta upp mål och tidsramar för redovisningen, att engagera organisationen och avsätta resurser. Arbetsprocessen består oftast av följande steg: planering, därefter görs en intressentanalys där man kartlägger värdekedjan, den följs av en dubbel väsentlighetsanalys, som följs av en gap-analys. Dessa leder ut i handlingsplaner och som avslutar i själva genomförandet, där data samlas in, säger Stephanie Bedin.

Ett nyckelsteg är den dubbla väsentlighetsanalysen. Det är en metod för företag att identifiera hur deras handlingar och aktiviteter påverkar människor och planeten, men också hur hållbarhetsfrågor kan påverka företagets ekonomiska välbefinnande. Här brukar man prata om två perspektiv. Det ena är påverkansväsentlighet, som representerar ett inifrån och ut-perspektiv som handlar om att redovisa hur ett företags verksamhet påverkar människor, samhälle och miljö. Det andra är finansiell väsentlighet som representerar ett utifrån och in-perspektiv som handlar om att redovisa hur hållbarhetsfrågor påverkar ett företags resultat, ställning och utveckling. Exempel på väsentliga hållbarhetsfrågor är energieffektivisering, klimatanpassning, mänskliga rättigheter och digitalisering.

– Hur rapporterar vi enligt CSRD? ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är heltäckande rapporteringsstandarder som är lämpade för hela EU och ska användas för att rapportera i enlighet med CSRD. De är framtagna av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och består av tolv standarder som täcker ämnen över ESG-pelarna. Standarderna beskriver vad som ska rapporteras och består av ett stort antal datapunkter, säger Stephanie Bedin. 

De tolv standarderna innefattar allmänna krav, allmänna upplysningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, resursanvändning och cirkulär ekonomi, den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan, påverkade samhällen, konsumenter och slutanvändare samt ansvarsfullt företagande.

–  Rapportens struktur brukar bestå av följande steg: generell information, miljömässig information, social information och bolagsstyrnings information. Den berättar om styrning, strategi, hantering av påverkan, risker, och möjligheter samt mått och mål.

– Vilka i företaget berörs av det hela? Bolagets styrelse, ledningsgruppen, anställda samt externa intressenter. Styrelsens ansvar är att se till att hållbarhetsrapporteringen blir en integrerad del av företagets övergripande styrning och strategiska riktning. Detta genom en ökad ansvarsskyldighet samt att fastställa riktning och vision, att granska och godkänna hållbarhetsrapporteringen och att ställa krav på en dubbel väsentlighetsanalys. De ska säkerställa att hållbarhetsrisker, möjligheter och mål integreras i affärsstrategin, säkerställa att rätt resurser och processer finns på plats för datainsamling och kvalitetssäkring samt ställa krav på ledningen att sätta mål. Ledningens ansvar är att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys (identifiera, analysera och bedöma hållbarhetsrisker och möjligheter och hantera dessa) att implementera strategin och sätta operativa mål samt att följa upp (säkerställa att hållbarhet kopplas till finansiell styrning) samt att samla in och sammanställa data enligt ESRS-standarderna (hantera externa intressenter). De ska också ta ansvar för att CSRD-rapporteringen är korrekt, fullständig och reviderbar, de ska förse styrelsen med uppdateringar och rätt beslutsunderlag samt utbilda och engagera medarbetare, säger Stephanie Bedin.

Bedin ser direktivet som en drivkraft till lönsamhet och affärsutveckling.

– Det möjliggör till en genomlysning av företaget, bättre riskidentifiering och hantering, affärsutveckling och strategiskt beslutsfattande, medarbetarengagemang och delaktighet, konkurrensfördelar och stärkt varumärke samt nya affärsmöjligheter och intäktskällor. Hur påverkar CSRD samhällsutvecklingen? Det ger en ökad transparens och jämförbarhet, eftersom företag måste redovisa hållbarhetsdata mer detaljerat, samtidigt som det motverkar greenwashing och ökar trovärdigheten. Det är en drivkraft för en hållbar ekonomi, då det driver företag att integrera hållbarhet i affärsstrategier samt ökar hållbara investeringar och innovation. Det ger förbättrade sociala villkor, fokus på på arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och jämställdhet och kan minska sociala orättvisor och stärka företags ansvar. Det blir en påverkan på politik och finans, då det styr kapital mot hållbara företag samt ger underlag för politiska beslut och ny lagstiftning. Det ger också medvetna konsumenter, då en ökad insyn leder till bättre konsumentval vilket gör att företag pressas att utveckla hållbara produkter, avrundar Stephanie Bedin.