Så gör du hållbara val i vardagen

Företrädare för Bra Miljöval berättar om hur du gör hållbara val i vardagen. Bild: Pressbild

Föreläsningen anordnades av Värnamo Agenda 2030, Naturskyddsföreningen Värnamo och Studieförbundet Vuxenskolan. Sara Widman, kommunikationsansvarig, Kerstin Varenius, produktansvarig för kosmetika och handläggare för kemiska produkter och Kim Blomster, produktansvarig för elenergi berättade för nyfikna personer om ”Bra Miljöval”, miljömärkning och vilken skillnad det gör att välja miljömärkta produkter.

– Det började 1990 där vi såg ett märkningsområde kring batterier i livsmedelsbutiker. Vi ville få bort tungmetaller ur batterier och inom ett år var tungmetallerna borta från marknaden. ”Bra Miljöval” har 360 licenstagare (företagare, organisationer med mera) och det finns ungefär 700 produkter och tjänster som har vår miljömärkning inom tolv olika områden. Grundtanken med vårt arbete är att få branscher och företag att bli bättre inom klimat- och miljöarbetet. Vi ställer nya krav med ungefär tre till fem års mellanrum. Många av våra krav står över lagkraven då våra krav ger ständigt ökad miljönytta. Kraven vi ställer är omfattande och relevanta, vetenskapligt framtagna, objektivt kontrollerade och de granskas varje år, säger Sara Widman.

Bra Miljövals märkningsarbete återfinns om tolv olika områden: biobränsle, bilförsäkringar, elenergi, fjärrvärme, hem- och villaförsäkringar, kosmetika, livsmedelsbutiker, lokala godstransporter, mobilabonnemang, persontransporter och tunga transporter.

– Bara som ett exempel så har vi 72 olika krav inom livsmedelsbutiker. Då handlar det om hela butiken: exempelvis tittar vi på driften (hur det arbetas med matsvinn och energieffektivisering), att butiken rengörs med miljömärkta produkter samt hur skyltningen är till de miljömärkta varorna, säger Sara Widman. 

Efter Sara Widmans presentation av verksamheten tog Kerstin Varenius och berättade om 

kraven inom kemiska produkter och kosmetika. 

– Kemiska produkter och kosmetika är stora spridare av farliga ämnen. 2016 konstaterades att 62 procent av de 345 miljoner ton kemikalier i EU är farliga för människor och miljö. Perioden 2017 till 2030 förväntas försäljningen av kemikalier fördubblas, så tyvärr går utvecklingen åt fel håll, konstaterar Kerstin Varenius. 

Exempel på farliga ämnen är så kallade PFAS-ämnen.

– De är väldigt välanvända och finns i produkter många inte tänker på, såsom stekpannor, friluftsjackor och smink. Anledningen till att de används är att de har så unika egenskaper: de stöter bort smuts, fett och vatten. Dessutom bryts de inte ner så lätt, de brukar kallas för evighetskemikalier. Studier som undersökt om det finns ett samband mellan exponering för vissa välstuderade PFAS-ämnen och förekomsten av sjukdomar bland befolkningen har visat att de studerade ämnena kan kopplas till en mängd olika hälsoeffekter. Några exempel är påverkan på immunsystemet, leversjukdom, njursjukdom, sköldkörtelrubbningar, effekter på fortplantningsförmågan och cancer (3). Exakt vilka effekterna kan bli beror på en mängd faktorer, som hur mycket PFAS man exponeras för, hur länge och på vilket sätt. 

Bra Miljöval arbetar för färre farliga ämnen i kosmetika, och kemiska produkter och vi granskar alla ingredienser så att de uppfyller kraven för hälsa och miljö och vi tillåter inte PFAS, hormonstörande ämnen eller ämnen som misstänkt orsaka cancer eller fortplantningsskador. Vi minskar även allergirisker med krav på parfymer, aromer, växtextrakt och konserveringsmedel, säger Kerstin Varenius. 

Därefter tog Kim Blomster över som berättade om Bra Miljövals arbete med elenergi. 

– Syftet med vårt arbete inom elenergi är att gynna förnybar energi för att nå ett hållbart energisystem. Med miljömärkning av förnybar el så anpassas elproduktionen för att minska konsekvenser på klimat och miljö samtidigt som vi ökar energieffektiviseringen. Vi har 50 licenstagare hittills (kunder och energibolag) som vi arbetar med. Vi har olika miljökrav beroende på energislag: Vindkraft och solkraft ska placeras utanför skyddade naturområden för att minska påverkan på djur och natur, vattenkraft ska ha ett basflöde med vatten för att undvika torrläggning och följa sitt naturliga flöde för att gynna växt- och djurliv, biobränsle ska vara 100 procent FSC-märkt och askan ska alltid återföras till skogen för att bli ett näringsämne i kretsloppet igen samt att vindkraftverk och solcellspaneler ska återvinnas på ett resurseffektivt sätt när de monteras ner i enlighet med restproduktplan. Under 2022 således tio terawattimmar miljömärkt el till slutanvändare. Det motsvarade knappt en tiondel av Sveriges totala elförbrukning, säger Kim Blomster.

Förutom hårda miljökrav går också pengar för varje såld kilowattimme miljömärkt el till olika projekt för att reparera miljöskador och minska elanvändningen genom energieffektivisering. 

– Vi har nästan alltid ett 80-tal projekt i gång. Det roliga är vi var tvungna att stänga energifonden för att vi hade fått så många projekt beviljade, säger Kim Blomster.

Hur kan du då göra hållbara val i vardagen?

– Försök köpa miljömärkta produkter, reflektera över produkter du använder i vardagen, se över ditt elavtal och kolla om du har möjlighet att lägga till ett tilläggsavtal om grön el inom det, avrundar trion.