Så förebygger du rädsla hos din hund

Milene Wallin är en certifierad beteendeutredare som jobbar med utredning av komplex beteendeproblematik. Hon har specialistkunskap inom rädsla, separationsproblem, stress och panikproblematik och i samarbete med Hundtrixet föreläste hon om hundrädsla på Dannäs Våffelcafé.

– Rädsla är en naturlig reaktion på en hotfull situation, ett vitt begrepp som innefattar alla känsloaspekter från mildare oro eller ängslan till fullskalig skräck och fasa. Vi säger rädsla och det kan vara väldigt mycket, men det är inte bara känslor, det är också beteenden. Allt beteende har funktion, det vill säga en konsekvens hunden vill åt. Det finns alltså alltid en anledning att hunden gör som den gör, även vid rädslobeteenden. Det gäller att förstå hur rädsla fungerar och varför vissa metoder riskerar att förvärra i stället för att minska den, säger Milene Wallin.

Föreläsningen bestod av videoklipp och praktiska exempel. Deltagarna fick lära sig hur rädsla kan uppstå, triggas och förvärras, vad förgiftade signaler (något hunden haft blandade erfarenheter av, det vill säga både bra och dåliga erfarenheter) och hur hundägare kan förändra dem, sambandet mellan rädsla och förgiftade signaler, hundägarens roll som tränare, hur hundägare kan bygga trygghet samt för- och nackdelar med olika strategier för att förändra rädslor. Bland annat illustrerade Milene Wallin separations- och ensamhetsproblem.

Startskottet för hennes Trygg Ensam-träning för hundar med ensamhetsproblem kom i en vetenskaplig artikel om separationsproblem från 2014 som rekommenderade att ägarens avfärd görs mer förutsägbar genom att behålla och gärna tydliggöra de signaler som markerar att hunden snart lämnas ensam. Annars kan hunden utveckla kontextuell rädsla, det vill säga blir rädd bara av att befinna sig i det rum eller den miljö där den tidigare upplevt ensamhet som något obehagligt.

– Grundbulten är att skapa ett förutsägbart informationssystem så att hunden slipper oroa sig. Det är just det som är grejen: att de oroar sig. Det är ju inte bara det att det är jobbigt om man lämnar hunden ensam, utan den oroar sig även för att den kanske ska bli lämnad en större del av tiden. Beteende sitter i väggarna och i min Trygg Ensam-träning så använder jag mig av en trestegsmodell: en lämna-signal, en tvångslämna-signal och en följa med-signal. Lämna-signalen ska en vara en signal som hunden aldrig hört förut och tvångslämna-signalen används vid situationer där hunden inte är helt redo för att bli lämnad på egen hand. Följa med-signalen är det vi vanligtvis säger, som när du exempelvis säger när ni ska ut och gå. Det viktiga med de här signalerna är att vi säger dem innan vi reser oss. Sedan är det också viktigt att vi hälsar och belönar hundarna efteråt. Vi ska hälsa på hundarna på ett sätt som är förstärkande för hunden och det här är träning där jag som ägare är belöning för hunden, säger Milene Wallin.

Andra rädslor som avhandlades var bland annat ljudrädsla och hanteringsrädsla. Wallin visade hur samma principer kan användas oavsett vad hunden är rädd för och gav deltagarna verktyg för hur de kan göra det lätt att göra rätt, för både hund och människa, och hur de bygger beteenden som håller även när vardagen blir svår.

– Det finns sex förebyggande principer att hålla sig till: att ge hunden många erfarenheter av att beteendet ”fungerar”, att skapa förutsägbarhet i vardag och träning, att ge hundarna små val dagligen, att träna i små, lätta steg där hunden lyckas, att minimera frustration samt att minimalisera och signalera tvång. Förutsägbarhet och förvarning är nödvändigt när vi måste tvinga hunden till något, menar hon.

Ett exempel på rädsla som illustrerades var rädsla för pälstrimmer. I det inledande klippet vände hunden bort huvudet och lät inte ägaren få klippa hunden. I nästa klipp, taget ett par dagar senare, har ägarens position förändrats. Händerna är nu ovanför hunden, hundägaren använder ett klippliknande föremål och gör trimmerljud. Hundägaren tillåts att komma närmare hundkroppen och hunden belönas med hundkex. I nästa klipp, taget ytterligare ett par dagar senare, har hunden accepterat trimmern och har låtit sig bli trimmad.

– Den viktigaste regeln som finns är att träna som gräset växer. Gräset växer i så små steg att ingen kan se det med blotta ögat. Det är precis så vi ska träna: alltså höja svårighetsgraden i så små steg att hunden inte inser att vi försvårar. Vi behöver träna som gräset växer, för då finner vi alltid en väg där hunden kan vara trygg med det vi gör. De viktigaste stegen i en beteendeförändring är att arrangera vardagen så att hunden får så få chanser som möjligt att öva på beteendet vi inte vill ha, att lära hunden ett, eller flera, alternativa beteende i en annan kontext och att sedan exportera det nya beteendet in i problemkontexten. Lägg därtill störningsträning och generalisering. Ju svårare det är att i första steget undvika att hunden gör beteendet vi inte vill ha, desto viktigare blir det att separera kontexten tydligt i steg två, säger Milene Wallin.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att rädsla inte är ”en sak”, inte ”ett beteende” eller ”en känsla”, att förgiftade signaler skapar ovisshet som inte går att ”belöna bort”, ge hundens beteende funktion, träna som gräset växer och ha många vägar mot målet, skapa valmöjlighet och förutsägbarhet, att det sämsta tillfället att förändra ett beteende är när det händer och att använda beteendemedicin vid dålig återhämtning eller uteblivna framsteg, säger Milene Wallin.