Tågtrafikens punktlighet blev sämre 2018

Awrkivbild

Det har aldrig varit så många som rest med tåg som nu. Det har aldrig gått så många tåg som under 2018 och det har aldrig i modern tid satsat mer på tågtrafik än just nu.

De flesta av oss åker tåg, åtminstone då och då. Många reser väldigt ofta och är beroende av att tåget kommer fram i tid.

• 2018 – ett rekordår
2018 var ett exceptionellt år där en lång, kall och snörik vinter på kort tid övergick till den varmaste sommaren i mannaminne. Under samma år slogs rekord för snödjup, 175 cm på sträckan mellan Sundsvall – Härnösand, och rekord för antalet rapporterade solkurvor och tågstörande bränder. Ytterligare en bidragande orsak, främst under sommarmånaderna, är det allt mer intensiva arbetet med att rusta, modernisera och bygga ut järnvägen. Vid många av dessa arbeten är framkomligheten på järnvägen begränsad.

Arkivbild

• December månads punktlighet den bästa sedan 2014

Punktligheten låg under nästan hela 2018 på en lägre nivå än under föregående år. Under november och december, förbättrades dock punktligheten och för december blev den 91,4 procent, vilket är det bästa resultatet för en decembermånad sedan 2014. Givetvis har vädret stor betydelse.

– Trafikverket rustar, moderniserar och bygger ut järnvägen för att möta den ökade trafikmängden, säger Roberto Maiorana, chef för verksamhetsområdet Trafikledning på Trafikverket. Under 2018 gick nästan en miljon persontåg och det blir ännu fler framöver. I sommar blir det stora underhållsprojekt för att få en robustare anläggning. Dessutom ökar vinterberedskapen ytterligare med fler fordon för snöröjning.

• Så beräknas punktlighet
Statistiken över tågtrafikens punktlighet anger hur stor andel av tågen som har nått sin slutstation i rätt tid. Tågen räknas vara i tid om de kommit fram inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen. I statistiken för persontågen ingår också de tåg som ställts in eller tillkommit senare än klockan 00:00 dagen innan avgång. Inställda tåg räknas i statistiken som försenade tåg.

Tågbräder påverkar givetvis punktligheten. Arkivbild

December blev därmed 2018 års punktligaste månad. Resultatet kan bland annat förklaras av att december till skillnad mot årets åtta första månader varit helt förskonad från väderrelaterade störningar, och att de incidenter som inträffade var mindre omfattande än under hösten. Att december dessutom innehöll ovanligt många röda dagar har också bidragit positivt, eftersom punktligheten generellt alltid är bättre på helgdagar än på vardagar. Sammantaget blev utfallet det bästa för en decembermånad sedan 2014.

Högst punktlighet för en enskild dag under månaden inföll lördagen 29 december då 2 114 av 2 168 planerade persontåg ankom sin slutstation i rätt tid. Punktlighetsresultatet denna lördag blev därmed 97,5 procent. Högst punktlighet en vardag hade torsdag 27 december då 3 028 av 3 139 planerade persontåg ankom sin slutstation i rätt tid, vilket gav ett punktlighetsresultat på 96,5 procent.

Lägst punktlighet en enskild dag inträffade tisdag 18 december. Av 3 230 planerade persontåg ankom 2 781 sin slutstation i rätt tid, vilket gav ett punktlighetsresultat på 86,1 procent. De enskilt största orsakerna till det låga punktlighetsresultatet var ett fordonsfel / stillastående fordon vid Norrviken norr om Stockholm C, samt ett försenat banarbete vid Axmarby norr om Gävle som hindrade tågtrafiken på Ostkustbanan.

Enskilda händelser som påverkat punktligheten negativt under månaden:

• Om- och nybyggnation av dubbelspår genom Hallsberg. Begränsad framkomlighet/nedsatt hastighet, 1–31 december.
• Urspårning av ett godståg på Bergslagsbanan, vid Vedevåg mellan Frövi och Lindesberg, 18 december.
• Kabelbrand / elanläggningsfel vid Alingsås på Västra stambanan, 6-7 december.
• Elanläggningsfel vid Östansjö på Västra stambanan, 9-10 december.
• Fordonsfel/ stillastående tåg vid Norrviken norr om Stockholm, 18 december.
• Signalanläggningsfel vid Solna, 3 december.
• Nedsatt hastighet vid Skattkärr på Värmlandsbanan, 1-31 december.
• Spårväxelfel vid Åkarps Norra på Södra stambanan, 22 december.
• Signalanläggningsfel vid Kolbäck på Mälarbanan, 21 december.
• Signalfel vid Karlberg norr om Stockholm C, 11 december.
• Hastighetsnedsättning vid Klippan på Skånebanan, 1-28 december.
• Obehöriga i spårområdet vid Årstaberg söder om Stockholm C, 13 december.

• Inställda tåg påverkar punktlighetsresultatet
I det punktlighetsmått (STM) Sammanvägt tillförlitlighetsmått, som Trafikverket mäter punktligheten efter, så ingår akut inställda tåg i punktlighetsstatistiken. Detta innebär att tåg som ställs in senast dygnet innan avgång räknas som ett försenat tåg.

• Godstågens punktlighet redovisas av operatören
Trafikverket mäter alla tågs ankomstpunktlighet till slutstationen. Men det är inte helt rättvisande att mäta person- och godstrafik med samma mått. Den som vill veta hur godstågens punktlighet ser ut får vända sig direkt till Trafikverket för att få veta ankomst till bangård eller till järnvägsföretagen, för att få en mer nyanserad bild.

• Punktlighetsmått
Måttet för att redovisa tågtrafikens punktlighet är beslutat av Trafikanalys, den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken för Sveriges transporter och trafik.
Mer information på Trafikanalys webbplats

Måttet heter STM5 (Sammanvägt tillförlitlighetsmått) och innebär att tåg som är mer än fem minuter sena till sin slutstation eller har blivit inställt samma dag eller dagen innan avgång räknas som icke-punktligt. Ett punktligt persontåg ska alltså ha ankommit till sin slutstation högst 5 minuter efter tidtabell. Måttet STM5 gäller för samtliga tre kategorier statistiken är uppdelad i: Kortdistanståg (pendeltåg/flygtåg), Medeldistanståg (regionaltåg) och Långdistanståg (fjärr- eller snabbtåg).