Riksdagsledamot besökte lantbruk

Anders Karlsson sitter som ordinarie riksdagsledamot och som ersättare i trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, skatteutskottet och finansutskottet. I dag fick han en givande inblick i de gröna näringarna på nära håll när han tillsammans med ett flertal lokala företrädare för Centerpartiet besökte gården Bröttjestad Västergården utanför Bredaryd, där Malin Eriksson tog emot.

– Jag och min man köpte gården för sju år sedan. I den gamla ladugården som ligger här bakom hade vi 57 uppbundna kor och rekrytering till det. Vi har haft ganska så bra snurr på det med högavkastande kor som har mjölkat bra. Samtidigt är en öppen ladugård oerhört tungarbetad, så redan när vi tog över gården 2018 så hade vi bestämt att om fem år ska vi antingen lägga av eller så ska vi bygga något annat. När femårsdagen kom så kände vi att det är för roligt för att man inte ska fortsätta att hålla på med det, inleder Malin Eriksson.

Så inleddes en process som resulterade i en ny ladugård, som stod klar i våras.

– Vi har plockat ut de bästa bitarna från olika leverantörer, såsom inredningar och olika robotar, som vi velat ha och vi tycker att det har blivit väldigt bra. Så nu i dagsläget har vi 56 mjölkande kor vid mjölkningsroboten och tror att vi har plats för runt 60, så vi är redan fullbelagda, vilket är väldigt skönt för det är få förunnat och i dag när faktiskt priserna på djur har stuckit i väg så har det varit skönt att kunna fylla ladugården redan på den första dagen med egna djur. Dessutom med djur som vi känner igen och som vi har fött upp. Djur kan bete sig lite annorlunda beroende på vem det är som har tagit hand om dem och jag trivs väldigt bra med mina djur, de är på ett speciellt sätt som jag känner igen, vilket gör att de känner sig tryggare och kan mjölka bra, säger Malin Eriksson.

– Vi brukar ungefär 120 hektar mark också har mycket naturbeten i närheten. Det gör också att vi har ett angenämt problem med vårt kompensationsstöd. Vi hamnar precis på gränsen att vi klarar av att få stöd för den högsta kursen. Vi får mycket pengar, men det gör att vi får dra ner på vallarealen för att vi sköter naturbeten, och det tycker jag är en tråkig situation. Det blir att man måste kämpa för att få ihop foder för att vi sköter naturbeten och det tycker jag är synd, Malin Eriksson.

Anders Karlsson tar vid.

– Jag har varit med i ett par debatter och diskuterat jordbrukspolitik. En av de frågorna som jag tycker man måste reflektera lite över det är just den, som ni har gjort med den här anläggningen: att allt blir större och större. Sedan måste vi ställa oss frågan: vill vi det? I diskussionen så fick jag inte svar av något annat parti. Är det den utvecklingen vi vill ha, för det är ju inte så det ser ut. Den mångfalden man kan se just när man bara kör genom den här byn och de här byarna är ju egentligen någonting som jag tror många av svenska befolkningen vill ha, men det är inte så jordbrukspolitiken har bedrivits. Den har ju egentligen gynnat större och större enheter. Sedan kan jag väl i och för sig förstå det. Det är ett pressat läge. Vi har fria marknadskrafter så vi har liksom blivit tvingade in till detta, men de som har en idé, precis som ni har här, det är ju guld att ni också får bankernas gehör för det här.  Vi behöver både små och stora enheter, säger han.

–Vad som är superspännande i dag när det gäller mjölkproduktionen är att ni har haft ett bra mjölkpris under lång tid och är inte så beroende av den stödpolitiken som har varit ganska viktig på marginalen. Sedan har väl egentligen mjölkpriset varit uppe och peakat lite nu känns det som, men att det har fått vara så under så lång tid visar ju också att det är möjligt. Jag tror att det är det många vill egentligen: att kunna ta betalt för produkten i stället för få massa stöd, för då är man beroende av politiska beslut och vad som händer. Det som är på gång just är den nya cappen, jordbruksprisregleringen, som håller på att förhandlas i EU och mycket talar för att det kommer att bli rätt mycket lägre stödnivåer. Å andra sidan har vi sagt det varje gång när de har omförhandlats: när man har kommit ut i andra änden så har det många gånger blivit mer. Den här gången tror jag att det blir lägre. Dels för att det inte är färdigförhandlat, eftersom man går in med en lägre nivå, speciellt när det gäller gårdsstöden. Sedan så är alla överens om att själva EU-budgeten ligger alldeles för hög och när den kommer att förhandlas ner så kommer det slå mot stöden ytterligare. Vi kommer se en jättetuff del framåt där EU kommer med mindre stöd och man kommer behöva mer stöd från nationen själv. Där är man ju lite orolig om man tittar på historiken när det gäller Sverige och viljan att stödja lantbruk i verkligheten. Ofta säger man att man ska göra det, men det finns inte så mycket av det egentligen när man tittar på historiken, tyvärr.

– Jag tror också att hade vi inte kommit med i EU så torr jag att vi hade haft en ganska mörk framtid egentligen överhuvudtaget för jordbruket i Sverige. Sedan är det ju tufft. Mjölkproduktionen är och har varit ljuspunkten. Det som är lite mer bekymmersamt är köttproduktionen. Självförsörjningen på kött är riktigt dålig och vi skulle behöva mer köttproduktion eftersom mjölkproduktionen ökar. Så vi skulle behöva komplettera med mer kött. I den skuggbudgeten som Centerpartiet har lagt här nu, där ligger en tusenlapp i dikoersättning utöver den budget som regeringen har lagt, så det är den delen som vi tydligt har pekat på som behöver stöttas just nu, säger han.