Hundrelationer i fokus för jubilerande expert
Nyheter I morgon släpps den hundrade hundfrågan i våra tidningar. Marianne Blixt är redo och hoppas på många fler ämnen.
Dannäsbon Marianne Blixt lever för hundar. Ända sedan barnsben har de fyrfota sällskapsdjuren varit hennes stora passion.
– När jag var liten hade min morfar jakthundar. 1964 skaffade jag min första egna hund, en labrador, som fick vara med om det mesta. Jag är utbildad hundinstruktör och var 1984 med och startade upp Vaggeryds brukshundsklubb. Jag utbildade mig till hundinstruktör och har sedan vidareutvecklat mig inom området. För mig handlar allt om att man ska skapa en bra relation och bli ett team med sin hund, säger hon.
Under ett par års tid har Marianne Blixt svarat på läsarnas frågor om hundar. Satsningen görs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Gislaveds Brukshundsklubb. I helgen är det så dags för hundfråga nummer 100.
– Jag har samarbetat med Per (Bunnstad) i ett flertal projekt igenom åren och jag tyckte att det saknades den typen av inriktning i tidningarna. Det är jätteroligt att det har blivit en följetong och jag älskar att hjälpa människor, det handlar om att kunna göra människor tryggare med sina hundar. En del hundägare kan vara rädda för vissa saker, och det handlar om att lära mer om sig själv.
Marianne Blixt håller i valpkurser hemma på gården i Dannäs. Hon ser ett klart mål med kurserna: en god relation mellan hundägare och hund.
– När många kommer hit kan de känna att de saknar självförtroende, att de har en bra hund men känner att de är en dålig husse/matte. De ska känna glädje och känna sig trygga i sina relation och känna att både människan och hunden har vuxit efter kursen. Det är det roligaste med hela hunderiet: att människor har kul med sin hund och att de gläds över sina framgångar. Jag gillar när det blir ett team, det är det som driver mig.
Förutom relationsbyggandet ger kurserna även Marianne Blixt ett stort kontaktnät.
– Jag skulle kunna sätta ihop världens jättefabrik utifrån de olika yrkeskategorier jag mött genom åren. Det är otroligt givande. Det roligaste är att se när vänskapsband knyts och att deltagarna fortsätter umgås även efter avslutad kurs.
Marianne Blixt betonar även möjligheten att låta sin hund spåra.
– Det absolut viktigaste är att veta vad hunden har för typ av behov. Ett exempel är att hunden får använda sin nos. Jag jobbar därför mycket med att utbilda i viltspår, där hunden ges möjlighet att använda nosen.
Den hundrade hundfrågan kommer i morgon och Marianne Blixt siktar på ett fortsatt diskuterande med läsarna.
– Vi satsar på flera tresiffriga tal. Skicka gärna in frågor, kommer de med så kommer de med. Annars är det bara att ta kontakt med mig, så ska jag hjälpa till så gott jag kan. Det ska vara roligt att ha hund och det ska vara roligt att vara hund. Det är viktigt.