Regeringens energipolitik är skadlig för nya jobb och investeringar

Regeringen och partierna var överens om målen att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar, enligt vad det står i överenskommelsen, långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.

Man var också överens om att se över ett antal regelverk på energiområdet. Det rörde regler rörande marknadsdesign samt insatser på produktions-, överförings- och efterfrågesidan.

Så långt energiuppgörelsen. Men hur har det sedan blivit?

När energiministern får frågor om hur vår energipolitik fungerar svarar han att Sverige aldrig exporterat så mycket el som vi gör nu och att elpriserna är de lägsta någonsin. En omställning där ”olönsam” kärnkraft kan fasas ut är enligt Anders Ygeman inte något problem.

Man kan fråga sig om vi lever på samma planet.

Elsystemet lider idag av dålig överföringskapacitet mellan olika delar av Sverige. I södra Sverige, där tillväxten varit relativt hög, råder idag brist på effekt, vilket medfört att viktiga och klimatvänliga industriinvesteringar inte kunnat komma till stånd. Nya investeringar kommer inte till stånd av att en minister förnekar förekomsten av problem. Uppdraget måste vara att lösa detta uppenbara problem.

I norra Sverige, som har en lägre elförbrukning än södra och mellersta Sverige, bidrar produktionen av el från vattenkraften kombinerad med en kraftig utbyggnad av vindkraftsparken till avsättningssvårigheter. Denna obalans har givit upphov till stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige som bland andra drabbar Gnosjöregionens företag negativt ur ett konkurrens perspektiv . I södra Sverige har priset i extremfallet legat på 2 kronor per kiloewattimme samtidigt som priset hållit sig runt 14 öre i den norra delen. Denna variation skapar en omöjlig situation för den företagare som vill ha kontroll över sin kostnadsbild och hämmar investeringsviljan.

Om Sverige ska undvika olyckliga inlåsningseffekter på grund av effektbristen i södra Sverige och Gnosjöregionen måste regeringen forcera utbyggnaden av överföringskapacitet av el från norr till söder till exempel genom att skyndsamt ändrar i regelverken, exempelvis Svenska Kraftnäts uppdrag samt i tillståndsprocessen, så att förbättringen av överföringskapacitet kan genomföras tidigare än nuvarande planering.

Alla vill nog ha ett hållbart energisystem som levererar el som inte har någon klimatpåverkan. Men en sådan omställning tar tid och är komplicerad. Klarar Sverige en sådan omställning utan att fortsätta använda kärnkraften?

Effektbalansen kommer att påverkas negativt av en forcerad avveckling. Redan i dagsläget behövde Ringhals 1 efter pågående årlig revision återstartas i förtid för att förhindra alltför stor minskning av tillgänglig effekt. Att snabbt bygga ut ersättning för kärnkraften i södra Sverige låter sig inte göras. Kärnkraften stabiliserar nämligen hela elsystemet genom att den ger ett spänningsstöd som inte kan ersättas med bio, vind eller solenergi.

Under kalla och mörka perioder i Sverige kan kärnkraft och vattenkraft leverera ca 90 procent av sin maxeffekt. Vindkraften kan under motsvarande perioder leverera motsvarande 9 procent och solkraften ingenting.

I Gnosjöregionen finns entreprenörskapet i generna vilket lagt grunden till ett omfattande näringsliv med stärk industriprägel. Företagen i Gnosjöregionen är beroenden av en stabil elmarknad med långsiktiga, ändamålsenliga och likställda regler som grunden säkerställer en rättvis marknad. Gnosjöregionen kan bidra med en stor tillväxt för Sverige men har i nuläget inte rättvisa förutsättningar.

Vi ser att

• Efterfrågan på el kommer att öka kraftigt
• Regeringens energipolitik för att möta efterfrågeökningen inte är trovärdig
• Elsystemet inte ens klarar av att leverera tillräcklig effekt med dagens efterfrågan
• Prisfluktuationerna på el skapar en osäkerhet hos många företag bla i Gnosjöregionen
• Regeringen har en orealistisk tro på att vind och solenergi kan ersätta kärnkraften

Vi vill att

• Regeringen ålägger kärnkraftsägarna ett samhällsuppdrag där de kompenseras kostnadsmässigt för de investeringar som krävs för att driften av befintliga reaktorer ska kunna fortsätta säkert och effektivt under den omställningsperiod för ett hållbart samhälle som vi står mitt uppe i.
• Regeringen ger Svenska Kraftnät nya direktiv som gör att kostnader för investeringar i bättre överföringskapacitet i näten inte förs över till de svenska elkunderna. Detta kan ske genom lägre avkastningskrav på myndigheten och en större andel lånefinansiering.
• Regeringen skyndsamt klarar ut ansvarsfördelningen mellan politiken, Svenska Kraftnät, Elmarknadsinspektionen och elbolagen när det gäller att garantera leveranssäkerhet av el till rimliga kostnader.
• Regeringen tillsätter ytterligare resurser för att accelerera energiomställning för ett hållbart samhälle med forskning kring ny innovativ teknik tex genom ny småskalig säker kärnkraft för att säkerställa självförsörjning av elproduktion i Sverige på ett klimatsmart sätt.

Gottlieb Granberg (M)
Kommunalråd Värnamo kommun

Kristine Hästmark (M)
Kommunalråd Gnosjö kommun

Anton Sjödell (M)
Kommunalråd Gislaved kommun

Gert Jonsson (M)
Kommunalråd Vaggeryds kommun