Psykisk ohälsa ökar bland unga
Nyheter På tio år har antalet ungdomar med psykisk ohälsa ökat med 100 procent i Sverige. Då handlar det om barn- och ungdomar i åldern 10 till 17 år.
Antaklet unga mellan 10 och 17 år som lider av psykisk ohälsa har dubblerats på tio år. Arkivfoto
I måndags skrev vi om att bland annat Jönköpings län har inventerat psykisk ohälsa för de mellan 18…44 år.
Nu har Socialstyrelsen släppt resultatet av en egne undersökning, denna gång handlade det alltså om unga människor.
Sammanlagt handlar det om 190 000 barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa.
I gruppen mellan 10–17 år är ökningen mellan 2006 och 2016 hundra procent.
När det gäller svenskar mellan 18–24 år så är ökningen 70 procent.
Undersökningen pekar också ut den i särklass största gruppen.
Det handlar om 63 000 unga kvinnor, mellan 18–24 år som lider av någon form av psykisk ohälsa.
Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan, och eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga kommer ökningen inte att mattas av den närmaste tiden.
Peter Salmi är utredare på Socialstyrelsen och han säger:
– Även om psykisk ohälsa är vanligare bland de som har särskilt svåra psykosociala förhållanden är det allt fler från hela ungdomsgruppen som omfattas av den här ökningen.
– En tidig upptäckt och diagnostisering, där olika former av psykologisk behandling sätts in tidigt skulle eventuellt kunna ersätta läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa, så som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest, fortsätter Peter Salmi.
Barn och unga vuxna som tidigt får psykiatriska diagnoser som depression och ångestsyndrom riskerar att bli sjuka under lång tid och då ökar också risken för självmordsförsök och självmord. Bland pojkar i åldern 10-17 år med samsjuklighet i depression och ångestsyndrom är självmord 25 gånger vanligare jämfört med pojkar i samma ålder som inte fått någon psykiatrisk diagnos. Insjuknande i tidig ålder påverkar också förmågan att tillgodogöra sig högre studier.
– Vi följde upp barn och unga som vårdats för depression och ångestsyndrom 2006. Tio år senare hade de personerna uppnått en betydligt lägre utbildningsnivå än de som inte varit sjuka, säger Peter Salmi.
Socialstyrelsen har inget enkelt svar på frågan om varför antalet psykisk sjuka ungdomar har ökat.
Men, i utredningen pekar de på en möjlig orsak och det är att en ökad medvetenhet om psykisk sjuka gör att fler i dag vågar söka vård när de mår dåligt.
En ändring av livsvillkoren kan vara en annan orsak.
– Då handlar det om de miljöer där alla barn och unga vistas, som under skolperioden. Men även inträdandet i arbets- och vuxenlivet kan vara en del av förklaringen, slutar Peter Salmi.