Profilen om förslaget: ”Lite Charlie Chaplin över det hela”

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret. Pressbild: Niklas Agaton

I morse berättade vi att Värnamo simhall på grund av säkerhetsrisker och låg kontanthantering vill utreda möjligheten att bli en kontantfri anläggning. En som fick reda på nyheten var Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och ordförande i Riksidrottsförbundet men numera ordförande i Kontantupproret.

– Att utesluta en massa människor som inte har kort är ingen bra idé, säger han.

Värnamo simhall säger att de har kollat upp att det finns fungerande insättningsautomater som är i gång dygnet runt. Ser du det som en vettig förklaring, om vi säger så, till att göra en sådan här sak?

– För det första, nej, definitivt inte. Det ju nästan lite Charlie Chaplin över det hela. Det stora problemet i sommar är ju att bankomaterna inte har fungerat, vilket innebär att det varit väldigt gigantiska problem att överhuvudtaget få de här automaterna att fungera, så det håller inte. Sedan är det ju också lite intressant att Bankomat ägs av de fyra storbankerna som vill lägga ner kontanterna och redan där är det väl som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Kontantupproret startades 2015 och är ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter. De tycker att det är viktigt att kontanter finns kvar som betalmedel vid sidan av alternativa lösningar. Kontantupproret anser att frågan om kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Kontantupproret anser också att en offentlig aktör ska stå som garant för att kontanter ska vara tillgängliga i hela landet.

– När vi började 2015 så började vi i motvind. Många menade att det var ett omodernt tänk och att Sverige skulle gå i täten för digitaliseringen. Men när man väl börjar borra i det där så kom det fram en massa fakta som har gjort att den allmänna opinionen och även den politiska opinionen har svängt. Mycket av det har att göra med att uppemot en miljon människor (äldre, personer med funktionsnedsättningar, socialt utsatta, kvinnor som lever under hot och våld och de som är i Sverige under en kortare tid) i dag inte har möjlighet att använda digitala betallösningar. Där började debatten svänga, eftersom då förklaras ungefär en miljon människor som ointressanta, genom att de då inte kan vara en del av det svenska samhället.

Rysslands invasion av Ukraina är också en del av den förändrade opinionen.

– När Putin så tydligt visade att det är lätt att stänga av de här systemen så började det svänga. Väldigt många tunga politiker kom in och sa: ”ja, men det här går ju inte. Vad gör vi när han stänger av eller någon annan aktör stänger av det hela?” Det är precis det här som delar av det politiska etablissemanget inte vill ta till sig: att det faktiskt kan inträffa. Man till och med säger att det gick så bra i Ukraina samtidigt som ukrainarna högljutt meddelar att det viktiga är att det finns många alternativ. Vi är inte emot det digitala, det handlar om att ju fler system du har desto mindre chans är det för människor att stänga av det, säger Björn Eriksson och fortsätter:

– Plötsligt blev det en politisk majoritet att något ska göras och regeringen tillsatte en utredning som kom fram till att man måste lagstifta, precis som man är på väg att göra i övriga Europa – om rätten att använda kontanter, och precis där är vi nu. I början av oktober ska vi i Kontantupproret hålla ett seminarium i riksdagens Förstakammarsal om varför det hela har vänt och hur den nya lagen ska se ut. Samtidigt ska då Värnamo gå åt det andra hållet. Om man nu representerar offentlig sektor så är det inte direkt vältajmat att se till att vissa människor inte är välkomna på simhallar. Det är lite märkligt för mig, säger Björn Eriksson.