Politisk röra på högsta nivå

Knappt hann de vrida av sina mikrofoner innan Sverigedemokraterna meddelade att de också ville få en omröstning om förtroende för Stefan Löfvén. Därefter ställde sig Moderaterna och Kristdemokraterna upp och sällade sig till denna skara. Bakgrunden till det hela är att Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle stoppa ett förslag om, enligt dem, att införa marknadshyror. Statsministern hävdade att det inte finns något sådant förslag och det är ju riktigt i sak. Det har presenterats ett utredningsförslag om fri hyressättning i nybyggnation som inte har fått investeringsstöd. Ett förslag som ska processas med remisser innan det hanteras av lagrådet för att därefter utmynna i en proposition. Min fundering kring detta är att Socialdemokraterna, som i grunden delar Vänsterpartiets linje, vill dra ut på tiden innan det kan hamna på riksdagens bord. Troligen vill de dra ut på det fram till sommaren 2022 och därmed göra det till en valfråga.

Nu är planen att det ska hållas en omröstning på måndag klockan 10.00 och därefter vet vi om misstroendeomröstningen får majoritet. Blir det så har Stefan Löfvén en vecka på sig att bestämma sig för hur han vill göra. Han kan välja att avgå och då får talmannen ta vid för att undersöka vilka förutsättningar det finns för en ny regering. Alternativet är att statsministern utlyser ett extraval som ska hållas inom tre månader. Bägge alternativen har sina brister. Om Löfvén väljer att avgå ska talmannen göra så kallades sonderingar. Efter valet 2018 tog det fyra månader innan det fanns ett regeringsunderlag, och det är nog inte enklare i nuläget. Då kan en ny regering vara på plats framåt årsskiftet och har små förutsättningar att göra något innan det är dags för ordinarie val i september 2022. Blir det extraval, som nog inga utom Sverigedemokraterna vill ha, blir det spännande att se om valresultatet ger förutsättningar för ett tydligt regeringsunderlag. Annars är vi på ruta ett igen.

Många är det nog som höjer på ögonbrynen när Vänsterpartiet är de som, möjligen, krattar manegen för en regering med en moderat statsminister som hamnar i knät på Jimmie Åkesson. Problemet för Vänsterpartiet är att de har målat in sig i ett hörn som är svårt att lämna utan spår efter sig. I min värld ser jag det som troligt att det kommer att förhandlas med Vänsterpartiet som gör att de får ett hyggligt köttben som gör att de kan krypa ur misstroendeförklaringen med hedern någorlunda i behåll.