Politikerna: Så löser vi energifrågan
Nyheter I en artikelserie sammanfattar vi kommunfullmäktigepolitikernas åsikter i flera aktuella ämnen.
I artikelserien ”Kvartalskollen” tar vi på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i flera heta nationella och lokala frågor. I en kortare artikelserie kommer vi nu att summera politikernas olika enkätsvar. En återkommande fråga i samhällsdebatten är energi- och klimatpolitiken. Med anledning av detta ställde vi följande fråga:
Vilka energikällor har Sverige om tio år?
Inger Axelsson (C):
– Jag tror solcellerna har kommit för att stanna och att de utvecklas och bli bättre och bättre, billigare att installera och att man hittar sätt att tillvarata energin bättre och längre. Men det är ju inte tillräckligt. Vi använder mycket el och kanske behöver man fundera över om man behöver använda lika mycket el i lika stor omfattning dygnet runt och året runt? Det finns många kreativa människor på vår jord. Inom tio år kanske någon eller flera nya idéer lanserats som få av oss kan tänka oss nu? Idén till solceller kom redan 1884 men kunde inte förverkligas förrän i mitten av 1950-talet. I dag ser man solceller överallt. Vem vet vilka fler klipska idéer som väntar på att prövas och förverkligas?
Jan Cherek (SD):
– Det kommer säkert nya sätt att framställa energi i framtiden som vi inte ens räknat med. Tekniken går framåt.
Kärnkraft och vattenkraft: lär vara de stora energikällorna som kan leverera baskraft när man ska reagera på snabba effektökningar – en stabil elproduktion.
Vindkraft och solkraft: är mer extra tillskott i energitillverkning. De har stora brister då de ger mest energi när vi minst behöver den.
Vätgas för omvandling till energi: Att lagra stora mängder vätgas tar stor plats samt med elektrolysmetod så blir det energiförluster på cirka 34 procent.
Fjodor Eklund (V):
– Självfallet är miljöfrågan viktigast och denna fråga känner inga nationsgränser. Miljöfrågan avgörs av hur vi fortsätter att bygga våra samhällen när det gäller energisystem, infrastruktur, livsmedelsproduktion och rättvisa samhällen.
(Vänsterpartiets centrala dokument för EU-valet finns här)
Jörgen Ståhl (S):
– Miljöfrågan.
Camilla Rinaldo Miller (KD):
– Vi kommer att ha en bred mix av energikällor såsom vatten, vind, sol men mer kärnkraft. Det behövs för att det ska finnas tillräckligt med el när den behövs som mest. Inte bara på dagar då det är soligt och blåser mycket. Tror även att det kommer att utvecklas nya energikällor som vi i dag inte räknar med.
Haris Sibonjic (C):
– Centerpartiet vill se en ny energiuppgörelse över partigränserna – som minskar utsläppen, bygger ut det förnybara och stärker hela elsystemet. Centerpartiet har länge varit en drivande kraft för en långsiktig och ambitiös energi- och klimatpolitik och med vår färdplan kan vi se en ökad produktion av klimatsmart energi som kommer från vind, vatten och sol. Man vill också gärna se att kärnkraftsreaktorer utnyttjas fult ut genom effekthöjande åtgärder. Man vill också se utbyggnad av anläggningar som använder biokraft. Detta genom en bättre skattepolitik.
Carina Källman (M):
– Jag tror vi kommer att jobba så intensivt det bara går kring vår energipolitik. För mig är det fossilfri energi först och främst, där vi måste starta tillståndsprocesser i kärnkraft så det kommer i gång med byggnation av dessa. Vi måste få till stabil försörjning av energi, och drastiskt minska beroendet av rysk gas/olja. Vi ser vad det ledde till. Så om tio år hoppas jag på lika delar kärnkraft, vattenkraft och vindkraftverk. Allt kommer behövas för att vi ska vara oberoende.
Bengt Lundström (SD):
– Kärnkraft, utbyggd med småskaliga anläggningar. Vattenkraft. Sol och vindkraft som komplement.
– Vatten, vind, sol, kärnkraft och vätekraft. Vågkraften är också intressant som en i dag i Sverige odisponerad resurs. Därtill utveckling av effektivare värmepumpar för uppvärmning och att dess ev roll i elförsörjningen bör prövas. I kommunen: vatten, sol, vind, värmepumpar, ( ej lokal kärnkraft), biomassa för fjärrvärme och viss värmekraftskopplad elproduktion.
Bengt Einarsson (C):
– Vatten, vind, sol, kärnkraft och vätekraft. Vågkraften är också intressant som en i dag i Sverige odisponerad resurs. Därtill utveckling av effektivare värmepumpar för uppvärmning och att dess ev roll i elförsörjningen bör prövas. I kommunen: vatten, sol, vind, värmepumpar, ( ej lokal kärnkraft), biomassa för fjärrvärme och viss värmekraftskopplad elproduktion.
Tobias Pettersson (M):
– Jag tror att vi om tio år har en större mix av energikällor i Sverige och att vi genom fossilfri elproduktion har minskat våra utsläpp. Kärnkraften utgör en viktig del i den planerbara energiproduktionen och utgör tillsammans med vatten-, vind-, och solenergi Sveriges energimix.
Håkan Johansson (KD):
– Många fler än i dag hoppas jag. Framför allt måste de vara fossilfria! Jag tror att vi kommer att få se allt fler soldrivna system som sol-, vatten-, vind- och vågenergi, och även måndrivna (tidvatten). Vätgas och bränsleceller har stor potential och om tio år har forskarsamhället säkert hittat helt nya möjligheter.
Martti Steinmetz (SD):
– Kärnkraft.
Bo Svedberg (S):
– Vi kommer att ha en mångfald av energikällor, inklusive förnybar såsom vindkraft, vattenfall och solenergi kanske även som vågkraft och geotermisk energi (utnyttjar jordens värme).
Anetté Myrvold (S):
– Elproduktion av alla slag – vindkraftverk långt ute till havs kan bidra till mycket energi, vattenkraftverk och solpaneler. Jag tror att kärnkraftverken kommer finnas kvar också för en lång tid framöver.
Mikael Karlsson (C):
– Vi behöver hålla dörren öppen för alla tänkbara energikällor som inte skadar miljön. Vårt behov av elektricitet kommer att öka. Som väl är ökar effektivitet i solceller och batterilagringar väldigt fort, samtidigt som priserna för detta också sjunker. Jag tror att vi kommer att hitta flera olika lösningar som i kombination löser behoven. Det kan vara energi från skogens råvaror, solen, vågorna i haven, vind, vätgas, biogas. Det är nog bara fantasin som eventuellt kan begränsa detta.
Ibrahim Candemir (KD):
– En stabil elförsörjning kräver flera olika kraftslag. Sol, vind och vatten är bra, men kärnkraft måste ha en självklar plats i energimixen.
Gun-Britt Klingberg (S):
– Solenergi, vindkraft och kärnkraft.
Peter Regnell (L):
– Vi kommer ha många olika energikällor i systemet. Kärnkraften är en av dessa naturliga slag för att vi ska på riktigt kunna ställa om och satsa på grön energi till hemmen, bilar och industri. Till det behövs vatten, vind och solenergi. Allt för att vi i Sverige alltid oavsett möjligheter för överföringar från andra länder kan fortsätta vara oberoende om det skulle krävas.
Fotnot: Alla kommunfullmäktiges ledamöter , ordinarie som ersättare, har fått svara på våra frågor.
Oväntad kommentar från det orealistiska partiet? Tvärt om.
Självklart vill Jörgen och hans kina parti att vi skall vara beroende av orealistiska kraftkällor/förvaring i form av kinesiska solceller, kinesiska vindkraftverk och kinesiska batterier. Detta trots att framställningen av alla dessa är extremt dåliga för miljön på grund av den mycket miljöfarliga brytningen av sällsynta ädelmetaller som Kina dessutom har nästintill monopol på.
Vidare så beräknas inte de idag kända fyndigheterna av dessa ämnen räcka i mer än något decennium till.
Det enda sättet Miljöpartier skulle kunna vara bra för svensk elförsörjning är om vi kunde driva våra värmekraftverk på deras lögner och dåliga idéer
/Vuvuzela
Sol vind och vatten är elförsörjningen om 10 år.
Kärnkraften kan rulla på kanske 10 år till då är de 50-70 gamla och koka vatten. Men kräver mer och mer underhåll som vi ser redan nu. Stor utbyggnad av vindkraft till havs och land. Stora solanläggningar samt energieffektiviseringar så kallad smart energi fördelning. Då vi har många fler elbilar uppkopplade på nätet. Och lagra el i ackumulator/batterier och vätgas. Kärnkraft är inte hållbar ur miljösynpunkt med ett stort risktagande med stora miljökonsekvenser vid brytning av bränsle, vid drift och slutförvaring samt vid konflikter. Enorma investeringskostnader och det täcker inte ens kostnaden för hela driftscyklen från bygga, drifta, avveckla och slutförvara samt försäkringspremie för risker.
Då kommer andra energislag att konkurrera ut priset per kilowattimme och det är det vi vill betala för. Fler blir egenproducenter av energi om 10 år.