Politiker efterfrågar rättvis fördelning av elevpeng

Elevpengssystemet missgynnar de mindre skolorna, menar en politiker. Bild: Pressbild/Riksbanken

Vid ett politikerbesök i en högstadieskola i kommunen fick politiker möjlighet att diskutera verksamheten med skolans rektor.

– Små skolor kan verka trivsamma för eleverna, men ju färre elever vi har desto färre vuxna blir det också. Det gör att det blir en väldigt slimmad organisation med mindre extrapersonal i form av resurser, rastvärdar, brist på läromedel och så vidare. Det är svårt att få resurserna att räcka till, vilket i slutändan påverkar måluppfyllelsen, säger rektorn.

Men då är det elevpengen som gör att ni inte får så mycket resurser som ni egentligen behöver. Så den skulle egentligen behöva ändras på alla enheter? Undrar en politiker.

– Ja, så kan man enkelt förklara det. Säg att du har en klass på 15 elever, så har du en eller två elever som behöver extra stöd. Ja, då har du inte den möjligheten att göra det. Kan du däremot ha en lite större klass så får du elevpengar över så kan du anställa resurser för det, säger rektorn.

Elevpengen, även kallad skolpengen, ska täcka undervisning, lärarlöner, elevhälsa, lokaler och pedagogiskt material.

– Det finns både för- och nackdelar med det här systemet och det missgynnar de mindre skolorna. På en stor skola kan du fylla klasserna, vilket gör att du får en helt annan kostnad för personalen. När det handlar om mindre skolor så kanske det rör sig om en stor klass och att resten är hälften så stora, då blir ju alltid personalkostnaderna högre. Det är ofrånkomligt. Nu har vi ju en extraersättning för de små enheterna och sedan har vi något som kallas för Salsa-fördelning, vilket handlar om barn och föräldrar som har utländsk bakgrund. Det är de två alternativen vi har, men då pratar vi ju inte om en skola i den här storleken, menar en politiker.

– Vi tar med oss den här frågan i vårt arbete, men jag känner också att man måste ändra på systemet från högre nivå, så att gränser suddas ut och att systemet gynnar alla typer av skolor, säger en politiker.

Och en förändring av elevpengssystemet diskuteras på det nationella planet. Sommaren 2025 presenterades utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning med en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan och fritidshemmet. Normen ska ange hur mycket resurser varje kommun som golv minst ska tilldela sin egen skolverksamhet samt andra kommunala och enskilda skolhuvudmän. Om det inte är möjligt att införa en bindande skolpengsnorm, bör utredningen enligt direktiven i stället överväga hur skolpengsnormen kan vara vägledande. Syftet med normen är att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Bakgrunden till uppdraget är att det finns betydande skillnader i hur stora resurser som olika kommuner avsätter till skolan.

I uppdraget har också ingått att se över hur ersättningen påverkas av elevers skolbyten samt att utreda ett system för finansiering av fristående resursskolor. Utredningen bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att införa en bindande skolpengsnorm och lämnar i stället nedanstående huvudförslag:

∗ Inför en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi.

∗ Mot bakgrund av kommunernas ansvar att anordna utbildning, det så kallade utbudsansvaret, inför
– dels ett avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän inför varje nytt kalenderår
– dels en möjlighet att vid synnerliga skäl frångå principen om bidrag på lika villkor när tillskott ges under budgetåret.

∗ Inför villkorade belopp, till exempel för merkostnader för resursskolor, en inriktning eller en satsning, som innebär att beloppet får förenas med villkor och kan återkrävas om huvudmannen inte uppfyller villkoren.