Plaståtervinningen i Bor, igen!
Nyheter Vid en vandring runt gamla Rubber gjorde Jörgen Lindelöf en del reflektioner hur det här ”ärendet” har kunnat fastna någonstans trots den fara som denna plaståtervinning redan men som kan medföra en ännu större katastrof för Bor med omgivning.
Svensk Rubber AB, byggnadstillstånd 1966. [1/22]
Entrén i dag. [2/22]
Foajén välbehållen mars 2022. [3/22]
Foajén sönderslagen maj 2023. [4/22]
Foajén 2023 att jämföra med 2022. [5/22]
Kontorslokal efter ovälkommen påhälsning. [6/22]
Kontorslokal i oreda! [7/22]
Vidöppna och sönderslagna fönster och dörrar. [8/22]
Långsidan mot söder i ett av utelagerna. [9/22]
Plastbalar vittrar sönder. [10/22]
Långsidan mot norr. [11/22]
Balar ramlar och vittrar sönder. [12/22]
Plasten blir till mikroplaster och hur är det med råttor? [13/22]
Plasten blåser ut mot Gällarydsvägen. [14/22]
Av plasten blir det mikro- och nanoplast. [15/22]
Förrådsdörr öppen. [16/22]
Hål på många ställen i staketet. [17/22]
Mycket plast utanför fabriken. [18/22]
Vatten i diket syns uppe till vänster! [19/22]
Lakvatten rinner ner på andra sidan Gällarydsvägen. [20/22]
Lakvatten rinner förmodligen ut i Kvarnsjön! [21/22]
Lakvatten rinner ner i fabrikens dagvattenbrunnar. [22/22]
Fabrikens verksamheter under åren:
Svensk Rubber AB startade sin verksamhet 1967. År 1980 fanns ett hundratal medarbetare. Efter flera företagsförändringar under åren så la företaget ner sin verksamhet 2009.
Länge stod fabriken tom tills det år 2015 var dags att för 50 miljoner kronor starta upp laxodling. Av detta blev det intet.
I april 2019 så var det full ruljans på fabriken med att montera sopkärl och paketbilar hade fullt upp med att föra ut kärlen till alla husägare.
Så var det dags för ännu ett försök att få verksamhet i gamla Rubber.
Enligt en ansökan från ett Plaståtervinningsföretag så ska en återvinning bestående av begagnat plastmaterial, sorteras, lagras, pressas och rengörs på området runt år 2020. Av pellets skulle det tillverkas bl.a. blomkrukor och båtar.
I oktober 2021 försattes plaståtervinningen i konkurs. Då beräknas det finnas runt 17 000 ton brandfarligt hushållsplast på området. Tydligen skulle det enligt Jönköpings Energi som P4 Jönköping har fått fram kosta närmare 40 miljoner kronor för att bränna upp den.
Kontorsdelen i dag
Ett av mina foton visar en snygg och städad foajé den 13 mars 2022. Samma motiv från 31 maj 2023 tagit från entrédörren visar förödelsen och förstörelsen inne i foajén. Här ser det ut av ha varit eller är Lattjo Lajban.
Fönster och dörrar i såväl kontor som fabrik står på vid gavel. På bilderna ser man att kontorsutrymmen har förstörts.
Fabriken i dag
Det som hänt med plasten sedan senast är att den vittrat sönder ytterligare.
Det är märkbart att balar har rasat. Mycket plast finns ej under tak, som utlovats. Vidare hade man lovat att dagligen städa området inne- och utanför fabriken.
Längs bland annat Gällarydsvägen finns massor av gammal plast. Fabriksplanen lutar mot Gällarydsvägen så allt lakvatten (förorenat vatten) rinner ner i diket utanför fabriken längs Gällarydsvägen. Under vägen går en vägtrumma där lakvattnet leds in i skogen och ut i angränsande Kvarnsjön och vidare ut i Flåren.
Samma väg tar troligtvis vattnet som rinner ner i dagvattenbrunnarna i fabriksområdet. Ner i dagvattenbrunnen och ut i närmaste vattendrag.
Mikroplast
Enligt Världsnaturfonden WWF så uppmärksammas utsläppen av mikroplaster allt mer.
Nya rön visar att vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort på 5 gram i veckan. Dricksvatten är en av de största källorna, men vi får även i oss plast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur. Det visar en omfattande sammanställning från University of Newcastle som gjorts på uppdrag av WWF.
Globala åtgärder är brådskande och nödvändiga för att hantera plastkrisen, säger Världsnaturfonden WWF.
Mikroplast är plast som med tiden brutits ner till små bitar på upp till 5 millimeter. Med tiden menas nog här att även denna plast här i Bor smulas sönder för att hamna i såväl det vi andas som det vi dricker.
Och än värre. När plasten bryts ner ännu mer så blir det nanoplaster som är betydligt mindre i storlek, som vi inandas.
Framtiden för fabriken
Att en fabrik av denna storlek kan stå och förfalla så här, är samhällsekonomiskt oförsvarbart!
Många borbor undrar: vad ska hända, vem tar hand om miljön (många av plasterna är direkt ohälsosamma för människor och djur ja hela vår natur, eventuella råttor och annan ohyra, hur ser vattnet ut i våra vattendrag. Ska vi bara gå och vänta på den stora branden – som i Lanna?
Om jag ser någon som är på väg att drunkna så räknar jag inte på om jag har råd att rädda personen i fråga.
Om vi nu utsätts för alla dessa faror med fabriken, vänta inte – så gör något nu – innan det är försent!
Text och bilder: Jörgen Lindelöf
Jättebra artikel! Det måste göras något åt det!
Det är bara miljönissar som tror att plaståtervinning fungerar. Det är skandal att personer kan lura samhället och miljöfjollarna hejar på. Stoppa eländet!
Bedrövligt att det inte händer mer på alla dessa år
Plast är ett smidigt och användbart material. Plast är förmodligen också ett av mänsklighetens största hot i modern tid. Enligt nya forskarrön så får en människa i sig mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan (https://www.svt.se/nyheter/utrikes/manniskor-ater-mikroplast-motsvarande-ett-kreditkort-i-veckan).
Det mest skrämmande är att ingen vet hur detta påverkar människors hälsa. Ingen har en aning, bara vänta och se.
Mot denna bakgrund, samt miljöaspekten i övrigt, är det inget annat än en skandalös hantering av plastberget i Bor. Kommunens tjänstemän hade inga problem med att godkänna detta från början på högst tvivelaktiga grunder. Då kräver jag som skattebetalare att kommunen nu snabbt agerar för att eliminera detsamma. Och ja, skattebetalare i kommunen kommer att får stå för detta, men det är som det är. Inkompetens kostar. Men vägt mot hälso- och miljöaspekter så är detta nu enda alternativet. Så kommunen, agera!