Ökad oro för antisemitism i Europa – politiker varnar för normalisering av hat

Efter en rad attacker mot judiska mål i västvärlden växer oron för ett hårdare samhällsklimat, där antisemitismen håller på att normaliseras. Det menar EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD). Bild: David Alin

Den senaste tiden har flera uppmärksammade attacker riktats mot judiska institutioner och personer i Europa och Nordamerika.

– Händelserna i Bryssel, Amsterdam, Rotterdam och Toronto är exempel på en utveckling som inte längre kan ignoreras, säger EU-parlamentarikern i en film som visades under en temadag i Värnamo.

I sitt anförande beskriver Teodorescu Måwe hur antisemitismen, som länge varit stigmatiserad efter andra världskriget, nu återigen tar plats i det offentliga rummet. Hon menar att hatet inte bara uttrycks genom våldsdåd utan också i språkbruk, demonstrationer och sociala medier.

– Det som tidigare var oacceptabelt har på kort tid flyttat fram sina positioner, framhåller hon och pekar på hur begrepp förändras för att maskera antisemitism, exempelvis genom att använda ord som ”zionist” i stället för ”jude”.

EU-parlamentarikern kopplar utvecklingen till en bredare samhällsförändring där gränserna för vad som anses acceptabelt har förskjutits. Hon riktar kritik mot såväl politiker som medier och institutioner, som enligt henne inte tillräckligt tydligt markerar mot hatet. Särskilt oroande är situationen i Sverige, där judiska församlingar i flera städer länge vittnat om en försämrad trygghet. I Malmö har exempelvis judar under flera år varnat för att det blivit svårare att öppet visa sin identitet. Nu menar Teodorescu Måwe (KD) att samma tendenser syns på fler håll i landet.

Hon. beskriver också hur konsekvenserna blivit så allvarliga att vissa svenska judar överväger att lämna landet. Enligt henne är det anmärkningsvärt att människor upplever större trygghet i Israel, trots landets säkerhetsläge, än i europeiska städer. En viktig del av problemet är bristande kunskap om historien, menar EU-parlamentarikern. Hon menar att yngre generationer i allt högre grad saknar förståelse för Förintelsen och dess orsaker, vilket riskerar att försvaga motståndet mot antisemitism.

– Om man inte förstår vad som ledde fram till Förintelsen blir det också svårt att känna igen varningssignalerna i dag, säger hon.

Samtidigt varnar hon för att antisemitism sällan är ett isolerat fenomen. Hatet mot judar hänger ofta samman med andra former av extremism, inklusive motstånd mot demokrati, jämställdhet och minoriteters rättigheter. Som svar på utvecklingen lyfter hon fram initiativet ”Var en Mensch”, en kampanj som uppmanar individer att ta ansvar i vardagen genom att säga ifrån mot hat, konspirationsteorier och diskriminerande uttalanden. Budskapet är tydligt: kampen mot antisemitism kan inte enbart föras av myndigheter. Den kräver ett aktivt engagemang från hela samhället. Avslutningsvis riktar talaren en uppmaning till både politiker och medborgare att agera innan situationen förvärras ytterligare.

– Historien visar vad som kan hända när människor väljer att vara tysta. Nu avgörs det inte vad vi hade gjort då, utan vad vi gör i dag.