Ny bok om Värnamo klar

Arne Atterling, Monica Lembke och Inge Bergström håller upp den nya boken "Om en småstads ansikten". Boken är en skildring av Värnamos utveckling under den andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet, som beskriver Värnamos utveckling från köping till stad.

”Om en småstads ansikten”. Så heter Historiska Sällskapets Gamla Wernamos nya alster. Boken är en skildring av Värnamos utveckling under den andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet, som beskriver Värnamos utveckling från köping till stad. Bakom boken står författaren Inge Bergström. 

– Det hela började i november 2019. Historiska Sällskapet fick då en förfrågan från Per Bunnstad om vi var intresserade av att i nättidningen Värnamo.nu under stadens jubileumsåret 2020 då och då publicera en intressant bild från vårt stora arkiv, samtidigt som vi med några rader kommenterade bilden. Vi beslutade oss för att göra ett försök.  Det kunde ju samtidigt gynna en förening genom att vi fick en större uppmärksamhet, säger Inge Bergström.

Den första artikeln publicerades i januari 2020 och därefter rullade det på. 

– Inslagen blev mer och mer utförliga allt eftersom vi blev varma i kläderna. Även antalet bilder blev större. När året var slut hade vi varje vecka haft en artikel införd. Ett hundratal bilder hade också fått plats. Många läsare visa intresse för vad vi skrivit om någon kommer förslaget att artiklarna skulle sammanföras i en bok. Någon sådan tanke hade inte funnits under tiden artiklarna skrevs. Valet av ämne, text och bilder hade skett helt spontant. Det fanns ingen gemensam nämnare eller någon röd tråd. Materialet växte fram allt eftersom lämpliga rubriker eller intressanta bilder dök upp, säger Arne Atterling i Historiska Sällskapet. 

Att göra en bok av artiklarna ställde helt andra krav på disposition och redigering, menar Inge Bergström.

– Även om det fanns en stomme att utgå från så måste många av texterna skrivas om och kompletteras. Nya bilder och bildtexter behöver också infogas. Dessutom konstaterade vi att en eventuell bok skulle må väl av att täcka ett något större ämnesområde. Alltså behövdes det nya idéer och uppslag.

Historiska Sällskapet Gamla Wernamos styrelse ställde sig bakom satsningen och med hjälp av pengar från Norhedsstiftelsen och Åke Andrén har boken efter ett par års arbete blivit verklighet. 

– Det har varit ett otroligt roligt projekt att genomföra, eftersom ett sådant här projekt gör att en förening och styrelse känner gemenskap. Den här boken är ett koncentrat av 100 års historia över hur Värnamo har utvecklats från köping till en industri- och företagsstad. Det roligaste av allt är att det här arbetet ger oss förutsättningar att ge ut fler böcker i samma anda. Mycket av det här arbetet handlar om tillit och det finns inga som kan så mycket om Värnamos historia som Arne och Inge. Därför har det här varit så roligt att genomföra, säger Monica Lemke, föreningens vice ordförande och möjliggörare. 

Hon har varit behjälplig med bland annat korrekturläsning samt varit kontaktperson gentemot Isaberg Förlag.

– Vi är väldigt nöjda med förlaget och boken är spatiös och lättöverskådlig, säger Monica Lembke.

Inge Bergström tillägnar boken till Historiska Sällskapets skapare, Tage Jochnick och Lennart Westberg.

– Initiativet till att föreningen en gång bildades bottnade förmodligen i en reaktion mot följderna av en långvarig förändring av samhället. Inte mot förändringarna i sig utan mot att konsekvenserna inte hade följts av någon som helst lokal uppmärksamhet. Man ansåg att denna historiskt sett viktiga period tillåtits raseras utan att på något medvetet sätt ha blivit debatterad och ännu mindre blivit dokumenterad. Förändringstakten hade ökats undan för undan och snart fanns ingenting kvar som kunde berätta om det samhälle, som format de flesta av oss, sett ut eller fungerat. Jag tänker främst på Tage Jochnick och Lennart Westberg. Båda var födda på 1920-talet, de bodde hela sina liv i Värnamo, de kände människorna och hade på nära håll sett hur en småstad hade utvecklats till ett industrisamhälle, men de hade också uppmärksammats att även denna epok var på väg mot sitt slut. Av den samlingsbild som växte fram omkring förra sekelskiftet i form av industrimiljöer och bostadsbebyggelse fanns nu, knappt 75 år senare, knappast något kvar. De båda så dominerande industrislagen, träindustrierna och metallindustrierna, som hade skapat så många kvalificerade produkter och en mängd arbetstillfällen, hade försvunnit och inte lämnat så många spår efter sig. Inte heller hade minnet av alla de människor, vars arbetsinsatser varit så betydelsefulla för att samhället kunnat utvecklas positivt, fått något utrymme. Sammantaget handlade ju allt detta om stadens historia. Det gällde att snabbt rädda vad som fanns i form av olika slags dokumentation. Det handlade om bilder och fotografier, äldre tidningar, böcker och handlingar av olika dess slag. Allt detta var också ett bidrag till historien. Det fanns också fortfarande människor som kunde berätta och gärna delade med sig av sina historier. Värnamoborna uppskattade initiativet och material av många dess slag strömmade in. Man hade upptäckt att föreningen hade en viktig uppgift. Den systematiska uppbyggnaden som främst Tage och Lennart, men också styrelsen i övrigt, påbörjade i mitten av 1990-talet skulle resultera bland annat i ett arkiv, som nu innehåller tiotusentals bilder med Värnamoanknytning. Det är bland annat detta material som har bearbetats och som till stor del är bakgrunden till denna bok, säger Inge Bergström.

– Utan Per Bunnstads idéer om hur ett 100-årsjubileum skulle kunna firas hade det troligen inte heller blivit någon bok, avrundar Inge Bergström.