Niklas krönika: ”Utmaningar”

I dag skriver Niklas Lindkvist om ordet "utmaningar". Bilder: Privat

Jag minns så väl för runt tio år sedan när det plötsligt dök upp ett ord som var och varannan människa började att använda. Jag tyckte inte om det. Ordet störde mig och stör mig fortfarande än i dag. Några av er kanske fortfarande använder det? Ordet jag menar är “Utmaningar”.

I nio fall av tio används ordet helt galet. Jag vet att jag redan då satt och tänkte för mig själv att det är ju problem ni menar och inte utmaningar. Det störde mig.

Varför är vi så fruktansvärt rädda för att stöta oss i detta blågula land? Vi uppfinner små nya retoriskt korrekta fraser så fort vi inte vågar att prata allvar. Ajabaja lilla vän. Fy skäms och så kan man ju inte säga.

Den senaste tiden, kanske till och med senaste året har ordet “utmaningar” sakta försvunnit bort. Jag tycker att det är skönt. Mer och mer hör man i stället ordet problem där man tidigare använde just utmaningar.

Tänk vad många gånger man hört poliser, chefer, journalister och andra stå och häva ur sig “Vi ser just nu att vi har stora utmaningar med att bekämpa gängkriminaliteten som spridit ut sig över landet” eller “Nu är det ju så att vi har stora utmaningar med att ta hand om allt avfall som våra konsumenter lämnar efter sig” eller “Vi i journalistkåren har stora utmaningar med att säkerställa att vi levererar tillförlitliga nyheter”.

Ni förstår. Jag är och har varit väldigt trött på ordet utmaningar och jag hoppas att vi till och med kanske kan begrava ordet en gång för alla.

Jag satt häromveckan och tittade på SVT Forum där ett av våra partier hade en presskonferens. Jag satt faktiskt och väntade på att ordet “utmaningar” skulle komma men det gjorde det aldrig. Partiet pratade konstant om samhällsproblem, problem med kriminalitet, problem i sjukvården och så vidare. Jag blev glad och jag log inombords. Och det roligaste av allt är att just partiet som hade presskonferensen har tidigare och konstant använt sig av “utmaningar” i stället för “problem”.

Jag vet att jag, runt 2016 någon gång, gjorde ett inlägg på Instagram om just orden utmaningar och problem. Nu gör jag det igen och nu verkar det ju dessutom vara legitimt att säga problem i stället för utmaningar.

Jag skrev något i stil med att “problem använder vi när vi ska lösa något svårt eller jobbigt och utmaningar kan man använda när man kanske utmanar någon i exempelvis en sport? Eller att man ska bestiga ett berg, eller springa en väldigt lång sträcka, eller om man ska ge sig ut på en lång och knepig resa. Det är utmaningar för mig. Du kanske inte alls håller med?”

Jag minns också att jag skrev:

“Snälla, kör upp ordet utmaningar i någons rumpa och sy igen hålet med stark björntråd och fråga sedan personen med den igensydda rumpan om det är en utmaning eller ett problem att inte kunna trycka ut korvarna som gömmer sig i tarmen”.

Och sen är ju frågan om det är en utmaning eller ett problem att inte kunna betala sina räkningar om det är knapert på kontot? Men det kanske är någon som sitter där hemma framför datorn och riktigt älskar att räkna och vända på varenda krona för att få det att gå ihop. Jag gör det inte. Men jag är glad för din skull för du har ju en riktigt härlig ”utmaning” framför dig.

Tack för mig och trevlig helg.

Niklas Lindkvist