Niklas krönika: Önskemålet
Nyheter "Jag sjunger för dig om jag har möjlighet och du läser något och dricker ett glas Penfolds Grange för mig om jag försvinner först. Låter det som en fin idé?" I en krönika berättar Niklas Lindkvist om ett önskemål.
I dag skriver Niklas Lindkvist om ett önskemål från vännen Thomas Dahl. Bilder: Privat
För något år sedan fick jag en fråga som är omöjlig att säga nej till. Bob Dylan-fantasten och en av Värnamos stora vinkännare Thomas Dahl vill att jag ska sjunga två sånger på hans begravning.
”Jag vill att du sjunger två låtar på min begravning. En sång av Bob Dylan och du väljer naturligtvis vilken låt som helst och sen vill jag att du sjunger en av dina egna. Du väljer fritt även där”.
Jag minns att jag blev en aning generad till en början och att det kändes märkligt att en livs levande, ung människa redan nu har satt i gång planeringen för sin egen begravning. Jag tackade givetvis ja och när dagen kommer så kommer jag att stå där framför kistan eller urnan och sjunga de där två sångerna. Käre Thomas har ju inte berättat mer om sin begravning så jag vet ju inte om kistan ska sänkas ner eller brännas upp. Och jag har heller ingen aning om han kommer att bjuda på någon lunch eller kaffe med tårta när gästerna gråtit färdigt. Det återstår att se.
Jag misstänker ju att vinets gud, Dionysos, kommer att sväva likt en ande över Thomas kropp och likaså flera av hans vänner i Munskänkarna kommer naturligtvis att finnas på plats för att hedra, ta avsked och allt det där som brukar göras vid en begravning. Om det är någon mer Gud närvarande vet jag faktiskt inte. Vi vet ju inte ens om det finns någon Gud, utan det svaret får vi först när vi lämnat jordelivet. Och om det finns en Gud så tycker jag att även de icke troende borde bli mottagna väl i himmelriket, om det nu finns. Det sägs ju att Gud är god och då borde han ju även vara god mot de icke troende? Och nu kanske någon av er petar med sitt ena pekfinger och lite hummande säger ”Det är inte säkert att det är en han, det kanske är en hon?”. Nä, det kan ju naturligtvis ingen veta men jag har då aldrig sett Gud porträtteras som en kvinna. När jag var liten och gick i söndagsskola fick man lära sig att Gud var en man med långt, vitt skägg och den bilden har jag kvar i mitt huvud. Den bilden vill jag ha kvar i mitt huvud. Tavlan ”God the Father” av den italienska konstnären Giovanni Battista Cima möter bilden väl hur jag ser Gud framför mig.
Förlåt Thomas men jag kan ju inte lova med hundraprocentig säkerhet att jag kommer att ha möjlighet att närvara och sjunga när du ska ta avsked. Det kan ju vara så att du överlever mig och är det så, ja då hoppas jag att du kanske kan läsa någon liten textrad för mig. Och även jag tycker ju om vin, särskilt rött och min dröm är och kommer alltid att vara att få dricka ett glas av det australiensiska vinet Penfolds Grange. Det sägs att det ska vara väldigt fint och jag misstänker att du redan druckit det. Jag har för mig att vi kanske till och med pratat om det någon gång. Så vet du vad Thomas. Jag sjunger för dig om jag har möjlighet och du läser något och dricker ett glas Penfolds Grange för mig om jag försvinner först. Låter det som en fin idé?
Ta hand om varandra och trevlig helg!
Niklas Lindkvist