Niklas krönika: Om åsikter

I en krönika diskuterar Niklas Lindkvist åsikter. Bilder: Privat/Pixabay

Kan man verkligen tycka vad man vill om vissa saker utan att förpassas till papperskorgen? Det sägs ju att alla har rätt att tycka som man vill men jag är inte så säker på att det gäller allt. Tycker du på ett visst sätt i ”fel” socialt sammanhang så kan du bli behandlad som en rabiessmittad hund. Ingen vill vara nära dig. Du behandlas som luft. Ingen vill ha med dig att göra. Du får helt enkelt krypa tillbaka till din korg och skämmas för att du tyckt ”fel” och haft ”fel” åsikt.

Ämnen som kan vara otroligt laddade är samhällsfrågor, politik och religion. Ett annat ämne just nu som väcker heta känslor är ju Donald Trump. Han är hänsynslös och väller fram som en bulldozer samtidigt som världens börser hoppar och upp ner likt en studsboll. Trots det verkar han gå hem hos amerikanarna. Hälften gillar tydligen honom. Nu kanske stödet går ner en aning efter att han infört tullar på utländska varor. Vi får se. Skulle någon här i Sverige hylla Mr Trump offentligt så är det nog tack och god natt för den personen. Det är känsligt. Men jag är helt övertygad om att det finns människor här som gillar Donnie och vad han gör. Jag är också lika övertygad om att många är rädda för honom och vad han kan komma att hitta på. För en sak är säker. Han räds ingen och har han bestämt sig för något. Ja, då kör han. Då knäpper han igen sina brallor, drar på sig sin röda keps och sina hängslen och sen får det bära eller brista. Let´s roll helt enkelt.

Här i Värnamo händer det också prylar och det tycks hit och dit och en del är förbannade, några är lyckliga, några hoppas, några är stolta och några bryr sig nog inte alls om någonting.

Under en längre tid har det ju pratats om att bygga en ny fotbollsarena. Vissa jublar och blir smått blöta i kalsongerna av bara tanken på att det kan bli en ny arena medan andra knyter näven i fickan och är förbannade som skadeskjutna vildsvin innan ens spaden är satt i jorden.

De gröna elsparkcyklarna var det också ett djävla liv om när de gjorde entré här i stan. Jag ser dem dagligen. Vissa ligger slängda i någon vägkant, någon står lutad mot ett hus mitt i stan, någon kan ligga i en häck, en har stått på min gata en längre tid, en låg på ett tak för ett tag sedan. Jag har dock aldrig hyrt någon och provat.

Senaste tiden har det varit diskussion och upprörda känslor i media om moskébygge här i Värnamo. Och i Centerpartiet är det tvärdrag både regionalt och lokalt och fyrklövers fladdrar både in och ut. Parkeringsfrågan i Värnamo centrum blir intressant att följa. I den frågan är det också många som har åsikter.

Vissa älskar elbilar, en del avskyr dem. Jag tycker att de verkar farliga. Jag har varit nära att bli påkörd ett par gånger. De hörs inte när de tyst glider fram längs vägarna. Framställningen av batterier till elbilar verkar heller inte vara särskilt miljövänligt av det jag förstått. Ämnet kobolt som finns i batterierna utvinns i stor utsträckning i Demokratiska republiken Kongo. Är det stackars barn som tvingas att krypa in i gruvor i jakten på kobolt för att vi i västvärlden ska kunna åka tyst och bensinfritt? Stackars barn om det är sant. Ibland läser man ju också om att elbilar och laddningsstationer fattat eld.

Så glöm nu inte att om du ska tycka till om ett känsligt ämne gör det då i rätt sällskap så du inte slängs på Stomsjös återvinningscentral för att sedan glömmas bort och slutligen eldas upp tillsammans med plast, gamla madrasser, någon söndertuggad lampskärm och annan skit.

Trevlig helg

Niklas Lindkvist