Näringslivsprofessorn: ”Globaliseringens tid är över”

– Den stora globaliseringstrenden som vi har sett är nog tyvärr över. Det menar Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), som föreläste på Värnamo Näringslivs frukostmöte. Bild: David Alin

Fredrik Sjöholm inleder sin föreläsning med att illustrera ett typexempel på globalisering i form av en skjorta. 

– Vid en första antydan kan du tänka dig att skjortan är gjord helt och hållet i Malaysia…vid en närmare titt så kan du konstatera att dess material består av bomull från Indien, utsäde utvecklat i USA, konstgjorda fiber från Portugal, kragen kommer från Brasilien, den har färgämnen från sex länder, är tillverkad på maskiner från Tyskland och såld i Sverige. Även i enkla produkter är ex antal nationer inblandade, i det här fallet 13 länder, säger Fredrik Sjöholm.

Globaliseringen tog fart i samhället från 1970. Då innefattade den runt 25 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Knappt 40 år senare, innan finanskrisen, omfattade världshandeln 60 procent av den globala bruttonationalprodukten. 

– Globaliseringen gynnades av en politisk vilja och underlättades av att det fanns institutionella ramverk och teknologisk kapacitet. Den hade stora effekter på världen i form av hög tillväxt, fallande priser på importvaror, minskad fattigdom och stora strukturomvandlingar. Men någonting har hänt och trenden mot ökad globalisering är bruten, menar Fredrik Sjöholm.

Enligt Sjöholm beror den brutna trenden inte på teknologi, utan på den politiska viljan. 

– På 1970-talet stod Europa och USA för två tredjedelar och Östasien för 14 procent av världsekonomin. Knappt 50 år senare har Östasien tagit över taktpinnen och 2020 stod Östasien för 32 procent av världsekonomin medan USA stod för 26 procent av densamma. Anledningen till Östasiens ökning beror främst på Kinas tillväxt. Det här är en drastisk förändring: vi har fått en ekonomi som är stor men som fungerar annorlunda och som använder sig av andra ekonomiska verktyg, säger Fredrik Sjöholm.

– I Kina har man under de senaste tio åren alltmer talat om självförsörjning. Inte minst presidenten Xi Jinping anses vara en varm anhängare av just självförsörjning och Kina anklagas av omvärlden för att subventionera inhemska företag, sätta upp hinder för etablerande av utländska dotterbolag och för stöld av företagshemligheter. Även USA har vänt sig inåt. Förre presidenten Donald Trump rev upp handelsavtal och införde höga tullar, medan nuvarande presidenten Joe Biden fortsätter på samma linje och handelskriget med Kina har trappats upp, säger Fredrik Sjöholm.

Samtidigt har EU under samma period förändrats.

– Migrationskrisen ledde till hinder för den fria rörligheten medan covid-krisen ledde till hinder för handeln, bland annat i form av sårbarhet i leverantörskedjor. Efter covid ser vi också att företag börjat ta betydligt mer hänsyn till produktionsförutsättningar och ser över möjligheterna att plocka hem produktion. Vi har sett en selektiv industripolitik med subventioneringar göra comeback och frihandelsvänliga Storbritannien lämna EU genom Brexit. Dessutom har Tyskland bytt fot och betonar mycket starkare sin egen industris framtid, inte minst är de oroliga över hur de ska klara av konkurrensen inom fordonsindustrin. Det vi ser nu är att statlig industripolitik är viktigt och att det i dag är ännu viktigare med politiska kontaktytor. Det som bestäms nu, både på regeringskansliet och på EU-nivå, har en direkt påverkan på företagandet. En trend vi ser är att många av de expanderande företagen i norra Sverige knyter gärna till sig gamla ministrar och politiker med anledning av den nu så viktiga statliga industripolitiken.