Nämndordförande om ökad behörighet: ”Problematiskt”
Nyheter Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson kommenterar den ökade gymnasiebehörigheten.
– Det är problematiskt att så många inte når kraven för att komma in på ett nationellt program på gymnasiet, menar barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson. Bild: Arkivbild
Tidigare i veckan berättade vi att 75 procent av kommunens niondeklassare når gymnasiebehörighet. Med anledning av beskedet tog vi kontakt med presidiet i barn- och utbildningsnämnden för att höra deras syn på frågan.
– Det är problematiskt att så många inte når kraven för att komma in på ett nationellt program på gymnasiet. Vi såg tidigt att vi skulle få ett sämre resultat än förra året, 87 procent, men inte så här lågt. Men elever och lärare har jobbat på under våren och flera har lyft sina resultat.
– Men detta betyder att fler får gå individuella program, kanske för att efter ett år bli behöriga till ett nationellt program eller så går man de tre åren på Imyrk (Yrkesintroduktion) eller Ima (Individuellt alternativ) och får ett studiebevis i stället för examen. Men det är en utmaning för gymnasiet.
– Nu analyserar förvaltningen vad som är bakom siffrorna för att se vad man lära av det och hur man kan förebygga för att få bättre resultat framöver och även få en mer likvärdighet mellan olika skolor, säger nämndens ordförande Maria Johansson.
Så ledsamt och tragiskt. Instämmer med ovanstående. Måste ske en omprioritering. Diskussionen måste upp på agendan. Hur vill ni ha det? Hur vill vi andra ha det?
Enligt skollagen har de elever som riskerar att inte klara kunskapsmålen rätt att få extra anpassningar och särskilt stöd (SFS 2010:800). Det finns också en garanti för tidiga stödinsatser för elever i bland andra förskoleklass och lågstadiet. Trots detta visar flera undersökningar att intealla elever som har behov av särskilt stöd får det (diskrimineringsombudsmannen, 2023; Sveriges Lärare, 2023:1; Skolinspektionen… Skulle var intressant att veta hur lagen följs. Får alla som behöver de stödinsatser som behövs? Och av dem som får stödinsatser, hur många når kunskapsmålen? Finns det någon undersökning, hur resultatet ser ut för de elver som fått stödinsatser i slutet av årskurs 9?
Kan utifrån erfarenhet konstatera att man vid upprepade tillfällen i skolledningen systematiskt frångår lagen och rätten dessa elever har till särskilt stöd. Syftet är medvetet för att spara pengar. Skolinspektionen har mottagit otaliga anmälningar och riktad tillsyn har gjorts i flera fall där man konstaterat att såväl skolledning som rektorer brister kraftigt i sitt uppdrag att erbjuda stöd. Även skyhöga vitesbelopp har utdömts tidigare till kommunen bland annat vid brister i Tånnö skola (600.000 kronor).
Nu är planen att successivt år för år i princip ta bort alla stödresurser i kommunen, 13 tjänster per år ska bort enligt förslaget som ska klubbas igenom på onsdag. De ansvariga kan ju räkna med att anmälningarna till skolinspektionen bokstavligen kommer ”hagla in” framöver. Värnamo kommun bryr sig föga om den skollag som klubbats igenom i Sveriges riksdag. Uppmanar alla föräldrar att vända sig direkt till skolinspektionen när det brister i stödresurser. Att tala med rektorer och tjänstemän är dessvärre lönlöst. De styrs enbart av att hålla budget och bryr sig vare sig om den enskilde elevens utveckling eller att följa skollagen.
Till dig som förälder – Här anmäler du Värnamo kommun till skolinspektionen för elever som inte får sin lagstadgade rätt till stöd: https://www.skolinspektionen.se/inspektion/missforhallanden-i-skolan/
När Maria Johansson tidigare använt uttryck som likvärdig skola så har det betytt likformig och framför allt centraliserad skola. Vore det inte dags för ordföranden att börja arbeta med kvaliteten i skolan istället för att lägga energi på likriktning? Det är under hennes styre som resultaten har rasat. Lägg därtill ett budgetunderskott som enligt senaste prognosen uppgår till – 27 miljoner kronor. Det kanske vore bra med lite ny kompetens, den gamla ser vi resultaten av nu….
Ställs inte för lite krav på föräldrar att stötta lärarna? Tittar man bakåt i tiden så är känslan att det inte var mycket fler lärare. Nuförtiden letas det diagnoser och möjligheter att sätts in extra resurser, som oftast är outbildade. Oftast fungerar den bara som en extra kompis, inte ofta ger det bättre kunskap. Mitt förslag är tydliga regler och ramar där utbildning sker av lärare med mycket bättre stöttning av vårdnadshavare. För vårdnadshavare som har svårt att ge rätt stöttning ska givetvis hjälp finnas. Förlaget är mindre fritids och extra stöd för de som verkligen behöver det. Sedan ett annat förslag: när du utbildar dig till polis får du praktikplats där din anställning ska börja. Något man kanske skulle se över i skolans värld.. nyckeln är fler lärare med bättre arbetsmiljö.
En nedåtgående spiral…
Att eleverna misslyckas att nå grundläggande färdigheter är ett tydligt kvitto på att skolledningen i kommunen inte kan leverera.
På onsdag tar man beslut om ytterligare försämringar, då kommer man högst sannolikt bifalla förslaget att ta bort ett stort antal stödresurser för eleverna i kommunen. Tragiskt att vi har en kommun som hellre prioriterar gräsmattor och gamla gummifabriker över allt annat. Då blir det såhär.