Myrvold (S): Skolan – den största utmaningen
Nyheter I vår artikelserie "Valkollen" tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i olika frågor inför höstens kommunval. I dag möter vi Anetté Myrvold (S).
Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin
Vilken har varit den viktigaste frågan för dig under den här mandatperioden?
– Den största utmaningen är egentligen ekonomin, vi är högt belånade som kommun, amorterar inget och har legat lite för lågt i vårt resultat för att vi ska kunna finansiera våra investeringar med egna likvida medel. Ska jag nämna ett område som är den största utmaningen på grund av ekonomin så är det skolan.
– När välfärden inte får tillräckliga resurser för att bedriva skola och omsorg får det direkta konsekvenser för kvaliteten. Det handlar om större barngrupper, minskad tid för varje elev och en tuffare arbetsmiljö för personalen samt svårigheter att ge det stöd som faktiskt behövs.
– Fast behoven ökar stirrar vi oss blint på antal huvuden per anställd, vilket är helt fel. Alliansen säger ofta att de inte haft något besparingskrav på nämnderna utan bara krävt att de håller sin budget.
– När man säger att det inte finns något besparingskrav, utan ”bara” att nämnderna ska hålla sin budget, låter det som om verksamheterna har tillräckliga resurser. Men om budgeten från början inte tar höjd för verkliga behov, då blir kravet i praktiken ett besparingskrav.
– Skolan ska inte välja bort behov av insatser på grund av ekonomi. Varje elev ska ges rätt förutsättningar för att klara sin skolgång under skoltid och personalen måste få rätt förutsättningar och en hållbar arbetsmiljö. När kostnaderna ökar men budgeten inte följer med, tvingas verksamheterna spara – oavsett vad man kallar det. Det kan handla om färre anställda, större barngrupper eller mindre tid för stöd.
– Att hålla budget är självklart viktigt, men budgeten måste också vara realistisk. Annars flyttas ansvaret för besparingarna från politiken till skolor, förskolor och omsorgen – och konsekvenserna blir stora. Vi har hört rektorer säga att om de skulle anställa 100 procent behöriga lärare så skulle inte budgeten räcka. Har man många icke behöriga lärare vare sig det är självvalt eller på grund av kompetensbrist så ökar pressen och stressen på behöriga lärare.
– Ges inte rätt förutsättningar till barn och unga kan detta i sin tur medföra ökade kostnader på längre sikt, både inom barn- och utbildningsförvaltningen men också medborgarförvaltningen.
– Att barn- och utbildningsförvaltningen nu för första gången på flera år håller budget och till och med plus innebär inte att fler elever får godkända betyg i skolan, att fler blir behöriga till gymnasiet eller att fler har fullständigt gymnasiebetyg när de tar studenten!
– Det är det som gör ekonomin och välfärdens finansiering till den kanske tuffaste frågan under den här mandatperioden – hur vi tar ansvar för kommunens ekonomi utan att tumma på kvalitet, trygghet och jämlikhet? Är det inte dags att tänka om? Är det inte dags att göra rätt?
– Gör vi inget finns det risk för att hamna i utanförskap, arbetslöshet och ohälsa och samhällets kostnader flyttas till socialtjänst, vård eller kriminalitet!