Myrvold (S): Fri och öppen debatt en förutsättning för demokrati
Nyheter I vår artikelserie "Kvartalskollen" tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i globala, nationella och lokala frågor. I dag möter vi Anetté Myrvold (S).
Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin
Globalt
– Jag tycker inte det är något bra förslag men har dock inte läst hela innebörden. Spontant tänker jag att barn som växer upp på barnhem i andra länder får mycket sämre möjligheter att få en ny familj. Ett barnhem kan knappast vara det bästa sättet för ett barn att växa upp på.
Europa
– Som jag har förstått det varierar tarifferna och förslaget kan slå hårt mot svenska företag och priserna på den europeiska bilmarknaden.
Nationellt
– En förutsättning för demokrati är fri och öppen debatt och som politiker ska du kunna känna dig trygg när du framför ditt partis ställning i en fråga. Man måste kunna skilja på sak och person och det är ALDRIG okej att uttrycka sitt missnöje genom hat, hot eller annan otillåten påverkan som exempel att försöka skrämma någon till tystnad genom att kasta tomater eller annat. Hot och hat som riktas mot politiker riskerar att tysta det offentliga samtalet.
Kommunen
– Landsbygdsskolorna är och har varit en viktig del i vår kommun. Vi behöver kartlägga varje enhet, hur stort är elevantalet? Hur många behöriga lärare och personal har vi per enhet? Hur ser behovet ut hos eleverna för att klara sin skolgång? Vi har fått flera rapporter som visat att vi har ett minskande barnantal framför oss, men vi vet också att de senaste åren har barn som behöver extra stöd för att klara sin skolgång ökat med över 300 procent i Sverige så vi kan inte heller tänka exakt som vi gjort innan med x antal elever per lärare, utan behovet av att klara sin utbildning måste få styra och vi måste ge lärare och personal rätt förutsättningar. Att lägga ner skolor löser möjligen ett ekonomiskt problem på kort sikt, men på lång sikt kan det bli mycket dyrare om vi inte uttömt alla andra möjligheter innan. Visar det sig att vi inte kan bedriva en likvärdig skola på alla våra enheter, ja då måste vi tänka om.
Dessa svävande svar avseende landsbygdsskolorna kan inte tolkas på annat sätt än att Socialdemokraterna röstar för en nedläggning. Om folk ska våga rösta på Socialdemokraterna i nästa val behövs klara besked, inte dessa svävande svar där ni antyder en sak och sedan röstar för det motsatta i tron att ni inte ska förlora röster från landsbygden.
Återigen – de boende på landsbygden vill ha klara besked!
Vad gäller skolor på landsbygd som politiker har en förkärlek till att lägga ner och bussa barnen till större orter så kanske man borde tänka om. Varför inte göra tvärtom. Bussa barn ut till landet. Tror att vissa barn skulle må bra av att under skoltid få byta miljö.
Det är väl känt att all inlärning fungerar bättre i små grupper. När landsbygdsskolornas lärare är duktiga pedagoger är förutsättningar för goda studieresultat mycket bra. Ett exempel på detta är att det ofta är små skolor som utmärker sig i tävlingar för skolbarn i nutidsorientering.
Det är en trygghet för unga familjer på landsbygden att deras barn har tillgång till sin skola nära hemorten. Det kan aldrig betraktas som ”likvärdigt” att barn bosatta utanför tätorten har mer än en timmes restid morgon och eftermiddag.
Landsbygdsskolorna är som övriga skolor, med duktiga lärare och skolledare fungerar de bra!
Skulle vara väldigt bra om S kan sätta ner foten i denna fråga och klart och tydligt berätta om de stödjer barnfamiljer på landsbygden.
Fortfarande delvis svävande svar från politiker. Nu finns det studier som visar att mindre enhet visar sig mer effektivare och bättre för barns hälsa. Om nu elevantalet minskar inne i staden, varför inte låta det vara lite mindre elever på de skolorna då? Får vi kanske en bättre miljö även på de skolorna? Något som skulle se över dock rektorerna. Som det är nu ,har vi rektorer som styr över fler enheter. Oftast läggs ju fokus på den större skolan, är meningen att rektorn genomföra kostnader mellan skolorna och elever. Fokus ska vara elever välmående och lärande oavsett kostnad. Mitt förslag är att man låter en lärare ha huvudansvaret över den skolan man är på. På det sättet får man någon som verkligen brinner för den skolan och dom elverna. Sedan har vi en huvudledare som samverkar med styrande på skolorna. Eftersom vi nu har en chef över grundskolorna, finns det redan den styrande möjligheten. Rektorerna ges givetvis möjligheten till att söka de nya tjänsterna, och de styrande läraren får möjlighet att läsa in rektorstjänstutbildning med stöd från kommunen.