Minskad skolpersonal väckte stor debatt

– Tittar man på bun som har minskat med 66  årsarbetare så kan man ju fundera på varför deras budget inte är ännu lägre då i så fall? Undrade Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin

Anetté Myrvold (S) lyfte frågan.

– Det man kan fundera över lite är barn- och utbildningsnämnden som har minskat 66 årsarbetare och omsorgsnämnden har minskat med 24 medarbetare och att omsorgsnämnden har en budget i balans, säger de till stora delar beror på att man har haft anställningsstoppet. Tittar man på bun som har minskat med 66  årsarbetare så kan man ju fundera på varför deras budget inte är ännu lägre då i så fall? De har ju inte samma orsaker till den ekonomiska situationen, så det är något man kan ta med sig och fundera över hur man jobbar vidare med det framöver.

Tobias Pettersson (M) replikerade.

– De här 66 årsmedarbetarna färre inom barn- och utbildningsnämnden handlar om framför allt efter sommaren och den effekten som man ser där. Också som Peter (Karlsson, redovisningschef på Värnamo kommun) var inne på, framför allt kopplat till förskolan, där vi ser att vi har färre barn i de verksamheterna. Omsorgsnämnden hade gjort ett arbete både innan årsskiftet, där de hade en del färre medarbetare, och sedan på denna sidan årsskiftet som nu redovisades. I omsorgen har man också arbetat med stora förändringsarbeten som har resulterat i en viss del överanställningar och det är klart att man också måste analysera effekterna att vi blir färre medarbetare och det gör man också från nämndernas håll.

Anetté Myrvold (S) tillade en sak.

– En sak till som vi också behöver ta med oss: vi har i år redan minskat ner på barn- och utbildningsförvaltningens resurser med två miljoner kronor och nästa år ska det minskas med ytterligare åtta miljoner till resurser i skolorna. Det är rätt mycket pengar, det är rätt mycket personal så det behöver vi också ha med oss och säkerställa att alla våra elever får den hjälpen de har rätt till och behöver för att klara sin skolgång framöver.

– Tittar man i verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden så är samtliga indikatorer gröna och då ska vi veta att vi har en skola där eleverna presterar historiskt dåligt, menar Emma Söderhjelm (C). Bild: David Alin

Emma Söderhjelm (C) gick upp i talarstolen.

– Tittar man i verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden så är samtliga indikatorer gröna och då ska vi veta att vi har en skola där eleverna presterar historiskt dåligt. På kommunnivå så fick var fjärde elev inte börja på gymnasiet och två tredjedelar har klarat sig utan att missa ett ämne och det här syns inte i verksamhetsberättelsen, utan de indikatorerna är gröna. Vi måste veta ju om att vi har problem i skolan och det får vi inte tappa.

Tobias Pettersson (M) begärde replik.

– Det är ju så att Kolada-siffrorna är jämförelsen mellan Sveriges 290 kommuner, så det är förhållandet till Sveriges övriga kommuner. Sedan även om de är gula i de här så behöver man ju analysera och kolla vilka utmaningar som finns inom respektive nyckeltal och arbeta med det. Man får ju inte bara luta sig tillbaka bara för att de är gröna eller gula, utan man behöver arbeta med alla de här indikatorerna. På kommunstyrelsens sammanträde nästa vecka så kommer vi att fokusera mer på de som lyser rött i nuläget och sedan behöver vi som politiker alltid säkerställa att vi jobbar med de här bitarna. Den demografiska utvecklingen är det som kommer att vara den stora utmaningen framöver och den ekonomiska rapport som vi fick av SKR (Sveriges kommuner och regioner) visar på en betydande omställning kommande tioårsperiod där vi blir nästan blir 30 procent fler inom ålderskategorin 80 år och äldre, om den prognosen skulle bli verklighet. Vi tappar också i kategorin 0 till 19 år men också i kategorin arbetsför ålder och det där kommer att vara utmanande framåt när vi blir allt färre som ska försörja allt fler och samtidigt så behöver vi och har påbörjat ett arbete med att öka tillväxten. Vi har potential, vi har ett starkt näringsliv och vi har goda förutsättningar för att stå emot strömmen och växa, så där gör vi också kraftsatsningar nu framåt.

Emma Söderhjelm (C) replikerade.

– Jag vill bara förtydliga att de siffrorna som vi tittar på som gäller barns prestationer kommer inte från Kolada utan från Skolverket och Skolverket är mycket mer tillförlitligt. Kolada är tillförlitligt men det är ett rejält släp och ibland kan det vara svårt att förstå hur man ska tolka de siffrorna. Vi har bråkat en hel del med det i omsorgsnämnden, om hur vi ska tolka de siffrorna. Det som är viktigt att skicka med till kommunstyrelsen är att i verksamhetsberättelsen så är Buns siffror gröna men jag kan tycka att de borde bara röda. De borde behandlas som röda.

Anetté Myrvold (S) gick på nytt upp i talarsolen.

– Jag tycker att du har en jättebra poäng där, Emma. Du (Tobias) pratar om demografi och jag håller med dig, vi har ett jättestort bekymmer framför oss och vi har i Värnamo kommun haft många friska äldre, så vi har skjutit problemet lite framför oss så det kommer ifatt oss snart. Samtidigt så måste vi komma ihåg att de barn som går i skolan i dag, som har särskilda behov för att klara sin skolgång har ökat med över 300 procent i Sverige de senaste åren, så jag tror att vi behöver en annan typ av skola och skolan är ju den största förebyggande verksamheten vi har, där har vi inte råd att skära ned på resurser så jag hoppas att vi alla tar med oss detta, alla partier, till budgetberedningen till nästa år och att vi alla satsar på förebyggande verksamheter för barnen.

– Vi har ett jättebekymmer med skolan i Värnamo kommun och därför vill jag verkligen uppmana kommunstyrelsen att verkligen tänka till: ”Hur ska vår skola ska se ut framöver?” Menade Stig Claesson (KD). Bild: David Alin

Stig Claesson (KD) delade Anetté Myrvolds (S) och Emma Söderhjelms (C) syn på skolan.

– Vi har ett jättebekymmer med skolan i Värnamo kommun och därför vill jag verkligen uppmana kommunstyrelsen att verkligen tänka till: ”Hur ska vår skola ska se ut framöver?” Det är inte okej att vi skickar ut barn som inte är godkända, att gå ut i livet och inte vara godkänd är inte bra och här måste vi göra en riktig analys, framför allt från kommunstyrelsens sida: ”vad är det vi kan göra för att det här ska bli bättre?” Sedan håller jag med dig, Anetté, om att barnen med NPF-diagnos har ökat och det är klart att det påverkar den här situationen, men det är klart att framtiden ligger i våra barn och vi måste se till att vi har en kvalitativ skola och det är rätt som du säger, Emma, att det borde stå lite mer med rött i den handlingen vi har tillhanda.

Tobias Pettersson (M) begärde ordet.

– Vi har delat ut mycket pengar till följd av inflationen, bland annat fick barn- och utbildningsnämnden ungefär 20 miljoner den gångna våren och i 2025 års budget gör vi ytterligare satsningar inom barn- och utbildning på åtta miljoner kopplade till likvärdig skola bland annat. Givetvis måste vi göra mer, vi måste efterfråga kvalitet och säkerställa att barnen får den utbildning som de har rätt till. Oavsett om man kollar på Skolverket eller Kolada-siffrorna så kollar vi väldigt mycket på hur många elever som tar examen och det är jätteviktigt, men det är ju inte allt. Vi är i en bygd där näringslivet är väldigt starkt och där vi har en låg arbetslöshet, så det är ju inte så att det är hopplöst heller utan vi har stora möjligheter att tillsammans med näringslivet fånga upp barn och unga efter skolan. oavsett om man har klarat engelskan eller inte. Men det är också så att kärnämnena är avgörande för om du får din examen eller inte, men alla är kanske inte jätteduktiga på engelska eller matematik men givetvis ska vi jobba för att alla klarar de kurserna också. Vi ser också arbetslöshetssiffrorna som är låga och det bygger på ett starkt näringsliv.

– Så är det någonting som vi kan ge ungdomarna för att se till så att vi kan trygga deras framtid och göra deras liv som vuxen lite enklare är faktiskt att se till att de har betyg och det är pedagogiska verktyg som krävs, helt enkelt satsningar på skolan, menar Azra Muranovic (S). Bild: David Alin

Azra Muranovic (S) tog plats i talarstolen.

– Jag hade egentligen inte tänkt att gå upp i den här debatten, men jag blev lite tagen av det du sa på slutet, Tobias, att vi har ett starkt och bra näringsliv. Det har vi och det är bra att vi har det, men det är ju ingen ursäkt för att vi inte pedagogiskt ska kraftsamla och se till att de här eleverna som har det svårare med matte, engelska och andra ämnen faktiskt klarar sig därför att om det är något vi vet så är det att arbetsmarknaden förändras väldigt snabbt nu för tiden och det kommer ske större förändringar framåt. Så är det någonting som vi kan ge ungdomarna för att se till så att vi kan trygga deras framtid och göra deras liv som vuxen lite enklare är faktiskt att se till att de har betyg och det är pedagogiska verktyg som krävs, helt enkelt satsningar på skolan. Sedan så måste jag säga att jag noterade också att ni i alliansen har väldigt splittrade bilder över hur skolläget ser ut och det kanske är någonting som du som ordförande i kommunstyrelsen kan ta till dig: lyssna på dina kollegor och komma fram med en gemensam bild.

Tobias Pettersson (M) betonade att det finns inga motsättningar i detta.

– Vi vet att vi har stora utmaningar inom skolan, att vi har för få elever som klarar de kraven som är för att nå en examen och godkännande till gymnasieskolan också, så det finns inga motsättningar i detta. Vi behöver fortsätta säkerställa kvaliteten i skolan, att vi ger rätt förutsättningar till barn och unga för att de ska klara sina studier men det är inte allt. Det är inte så att man är hopplös bara för att man inte klarat av sin engelska, så jag tror inte att vi har några motsatser där utan fokus framåt ligger på kvalitet och säkerställa att så många elever som möjligt ska klara sina studier.

Emma Söderhjelm (C) replikerade.

– Absolut Tobias, sedan måste vi också komma ihåg att starka elever ger ett starkt näringsliv. Det är därför den här frågan är så otroligt viktig för vår bygd. Vi ser redan i dag i årskurs 3 så riskerar vi att ha en utslagning. Var fjärde barn som läser svenska som andraspråk i årskurs 3 klarar inte målen. Redan i tioårsåldern ligger man långt efter och reder inte ut det. Vi måste ha fokus på kvalitet, det är jätteviktigt. Sedan är det faktiskt så att vissa grundläggande saker måste man ha för att komma ut i industrin, exempelvis kunskaper i svenska.

– Vi vet att vi har stora utmaningar inom skolan, att vi har för få elever som klarar de kraven som är för att nå en examen och godkännande till gymnasieskolan också, så det finns inga motsättningar i detta, menar Tobias Pettersson (M). Bild: David Alin

Azra Muranovic (S) klev upp i talarstolen igen.

– Nej Tobias, det är ingen som säger att man är hopplös om man inte kan engelska men däremot så finns det ändå ett krav från skolan att se till att leverera så att man faktiskt lär sig engelska, därför att det är en rättighet för barn att få göra det och lärarbehörigheten i Värnamo kommun…ingen skola har 90 procent.  Landsbygdsskolorna har väldigt låga, Tånnö skola har 3,3 procent. Det är någonting att fundera på: om man ska pedagogiska verktyg som faktiskt lämpar sig till att lära barn och anpassa efter deras behov så måste man kunna satsa på skolan också. Nu kommer ju besparingar på skolan nästa år, åtta miljoner vad jag har hört, och det kan man ju fundera på: är det där man ska spara? Det är det som är Värnamo kommuns största förebyggande verksamhet och nu när vi vet att vi har gängkriminalitet, när vi vet att vi har nyrekrytering bland unga som aldrig förr så är frågan: kan vi tvinga det? Lär man sig inte engelska så spelar det ingen roll liksom, det finns en industri som fångar upp”, men precis som Emma sa så har industrin krav, industrierna expanderar också, industrierna jobbar också på en global arbetsmarknad, så man behöver sin behörighet och vi har en skyldighet som kommun att leverera det.