Nyheter

Min jul – Inga måsten längre

Nyheter I en serie under julhelgen låter vi några personer i våra bygder berätta om sin jul under rubriken ”Min Jul”.

Julgran på plats men på jobbet.

Marianne Blixt som bott stora delar av sitt liv i Skillingaryd och Värnamotrakten kommer att ha en mycket lugn jul.
– Numera är det inga måsten längre, säger Marianne som helt nyligen flyttat från Gällaryd i ena delen av Värnamo kommun till Dannäs i nästan den andra delen.

– Barnen är vuxna, säger Marianne som till vardags arbetar som verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Värnamo. Dessutom är hundar hennes största fritidsintresse och hon medverkar ofta med svar på olika hundfrågor i vår tidning.

För Marianne är julen faktiskt en lugn helg.
– Ja, vila och återhämtning. Inte minst i år när jag nyligen flyttat och därtill varit förkyld en tid. Så nu ska det bli skönt att vara ledig till 7 januari.

Vintern är annars en fin tid för Marianne:
– Jag är ju uppvuxen i Jämtland och minns min barndoms jular som att vi åkte släde och skidor.
– De fina vintrarna är något jag saknar här nere, säger Marianne.

• Skrämd av tomte i vargskinnspäls
Julen var väldigt viktig och som barn var det en glädjens tid. Eller i alla fall nästan alltid.
– Jag var kanske fyra år när jag blev riktigt skrämd av tomten. Jag satt på köksgolvet när mormor kom in och med henne en tomte i jättestor vargskinnspäls. Jag blev jätterädd.

Vad Marianne inte visste var att det i själva verket var morfar som var utklädd till tomte.
Förr i tiden hände det då och då att man på olika sätt skrämde barn även ordet kanske inte var avsiktligt denna gången.
– Det kunde vara tomten eller kanske brunnsgubben.
Ofta handlade det om att vuxna försökte skrämma barn till lydnad eller att skydda barnen från att gå till farliga platser.

För Marianne blev det ett litet minne för livet det med tomten i vargskinnspälsen men inte har hon tagit någon skada av det.

• Julen i år…
Det är julen 2018 och för Marianne betyder den absolut ingen stress. Inte kaos som det kanske var mer av förr.
– I år har jag inte ens tagit fram några julsaker. Det fick bli jul ändå.

Barnen är vuxna men Marianne träffar dem och barnbarn under julen. Julen är ju i mångt och mycket en familjehögtid.

– Julskinka har jag givetvis fixat. Det och tunnbröd är allra viktigast
Spel och långpromenader höll också julen till.

• Julklappar är en avdelning:
– Jag har inte köpt några utan ger i stället bort pengar så får barn och barnbarn välja själva. Jag har själv inte haft någon önskan om julklappar. Däremot det alltid roligt att ge bort något, säger Marianne.

Julen är här och Marianne njuter av stillhet: Får lediga dagar och att träffa barn och barn. Det är precis lagom – en jul att ta det lugnt och umgås.

När det gäller hundar så kan man nästa att Marianne har ett riktigt hundliv. Numera har hon bara en enda hund men träffar många då hon ordnar hundkurser av olika slag. Dessutom kommer hon att fortsätta med hundfrågan i vår tidning. Troligen varannan söndags får vi läsa om hundar.
– Det är roligt att få göra den och jag hoppas på många frågor som jag kan hjälpa till att besvara, avrundar Marianne.

Taggar

Dela