Mer glamour än hemläxor?

Arenafrågan i Värnamo engagerar. Bild: HMXW arkitekter

November 2021 torgförde Gottlieb Granberg (M) flera relevanta frågeställningar. Direkt efter IFKs serieseger i superettan resonerade han så här i Dagens Samhälle (2 november):

– ”…utgår från att kommunen kommer att bygga, men … vill ha en diskussion kring elitidrottens finansiering.

– Det är ganska tufft att prioritera de här kostnaderna i förhållande till kärnverksamheten. Vi måste som samhälle reagera på att det nästan överallt är skattekollektivet som bidrar med pengar för att subventionera en elitidrott som i sig genererar mycket pengar. Då måste Fotbollförbundet, som ställer de här kraven, se till att det hamnar mer pengar hos dem som ska hålla igång arenorna.

– Värnamo kommun kommer förstås att höja IFK Värnamos hyra om en ny arena byggs, men det räcker inte på långa vägar för att täcka driftskostnaderna.

– Vi måste kunna motivera det här /nybygget/ och ta ansvar för att skattepengar används så klokt som möjligt.”

Granberg lyfte alltså tidigt frågor om kommunens/skattebetalarnas ansvar för att finansiera IFK Elits investeringar, nya arenans årliga driftsunderskott och kommunens informationsansvar (beslutsunderlag).

Efter november 2021 synes Granberg inte ha diskuterat eller drivit sina frågeställningar. Granberg var vid intervjutillfället kommunstyrelsens förste vice ordförande, i dag ordförande i teknik- och fritidsnämnden. Han har därmed en stark plattform. Varför tystnade Granberg?

Februari 2022 tog kommunfullmäktige (KF) under tidspress ett investeringsbeslut i syfte att visa upp detta för Svenska Fotbollförbundet och därmed säkra arenadispens i tre år. Det gällde att ”… säkerställa långsiktigt spel på elitnivå”. 

Inför investeringsbeslutet bedömdes eller diskuterades till synes inte:

– riskerna med investeringen (ex en enda hyresgäst, riskfylld bransch, svagt lokalt intresse, kommunallagens intentioner, begränsat användningsområde, osäkert andrahandsvärde osv),

– de årliga driftsunderskotten (kanske 10-20 miljoner kronor per år),

– alternativa lösningar (exempelvis renovering av befintlig arena),

Juni 2023 (7 juni) beslutade kommunstyrelsen, med en rösts övervikt (26-25), för att skjuta upp bygget till 2026. Inför kommunfullmäktiges (KF) slutgiltiga beslut två veckor senare blev trycket starkt på politikerna att bygga ny arena.

IFKs klubbchef Lisa Lidén menade (SvT 7 juni 2023) att ett nej skulle ”slå sönder klubben”, att ”barn och unga inte kommer att kunna möta sina idoler och förebilder” och att IFK:s ”elitlag behöver flytta”. Klubbchefen framhöll också att IFK Elit ”bidrar med intäkter till kommunen”.

Dessa känsloargument ställdes mot kommunens akuta behov av flera viktiga basinvesteringar (exempelvis skolor, simhall) samtidigt som resultatprognosen för 2023 låg på minus 70 miljoner kronor.

En partiillojal centerpartist ersattes under dramatiska former. KF beslutar därefter, med en enda rösts övervikt (26-25), att starta upphandlingen av bygget.

Några riskanalyser, driftskalkyler, alternativa lösningar eller kommunallagsprövningar framgick inte heller denna gång av kommunprotokoll eller medborgarinformation.

Skillnaden mellan en specialbyggd sällananvänd fotbollsarena och exempelvis sport- och simhallar, är att de senare har en hög beläggningsgrad. Dagens simhall har över 130 000 besök per år, vilket indikerar allmännytta. Hur många lokala ungdomar tillåts ens beträda gräset på en elitarena för fotboll?

Elitfotbollen i Sverige är numera riskfylld Big business. Ekonomisk överlevnad förutsätter exempelvis publikintresse och att framgångsrikt bedriva komplex inköp/inlåning, förädling/akademi och försäljning/utlåning av (utländska) spelare.

Vad säger då lagen om samhällets möjligheter att finansiera en proffsklubbs numera nödvändiga och mycket dyra grundinvesteringar?

Kommunallagen (KL) definierar kommunala angelägenheter (kapitel 2) och kommunens ekonomiska förvaltning (kapitel 11).

Kommunala angelägenheter, kapitel 2, stadgar om:

§1: att en kommuns befogenheter ska avse ”angelägenheter av allmänt intresse”.

Fråga: Ingår anläggningsinvesteringar för en professionell fotbollsklubb med oklar nytta för allmänheten (exempelvis folkhälsa, ungdomsverksamhet, publikintresse) i en kommuns ”befogenheter”?

§3: att en kommun ”ska behandla sina medlemmar lika”(likställighetsprincipen).

Fråga: Vilka sakskäl kan finnas för att stödja en förening med en stor investering, men inte andra?

§8: att en kommun ”får lämna stöd till enskild näringsidkare endast om det finns synnerliga skäl”.

Fråga: Om man antar att proffsklubb bedriver riskfylld affärsverksamhet och inte klassiskt föreningsliv för kommuninnevånare, vilka synnerliga skäl kan då finnas för att stödja denne enskilde näringsidkare?

Exempel på rättsfall:

Riksåklagaren 2004 referat 136 (högsta förvaltningsdomstolen) gällande Göteborg kommuns bygge av ny arena för elitlag.

Kammarrätten Göteborg 5472/19 gällande Varberg kommuns uthyrning av arena till underpris.

Ekonomisk förvaltning, kapitel 11, stadgar om att en kommun:

§1 ”… ska ha en god ekonomisk hushållning”och

§2 ”… ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses”.

Man kan fråga sig:

– om ”god ekonomisk hushållning” också inkluderar gedigna beslutsunderlag (exempelvis driftskalkyl, riskbedömning)?
– om ”god avkastning” är förenligt med årligt återkommande driftsunderskott?
– hur man säkerställer ”betryggande säkerheter” för en investering med riskprofil enligt ovan?

April 2025, tre år efter investeringsbeslutet 2022 skriver SVT (3 april 2025) att politikerna i Värnamo plötsligt kan tänka sig Finnvedsvallen som allsvensk arena:

– ”Om det visar sig att upprustningen och godkännandet ger långsiktiga förutsättningar för fortsatt allsvenskt spel, så ser vi inte längre någon anledning till att avsätta kommunala medel till en ny fotbollsarena i närtid, skriver Håkan Johansson (KD), gruppledare i kommunfullmäktige, till SVT.  

– SVT har också varit i kontakt med Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som uttrycker ungefär samma hållning som Kristdemokraterna”. 

”Om det visar sig…”, betyder det att renoveringsalternativet inte utreddes från början? Vilken ny information har tillkommit som inte fanns tillgänglig 2022?

”…i närtid”? Handlar det om att tillfälligt skjuta upp investeringen (vilken i dag kanske skulle kosta 300 miljoner kronor)? Det vill säga, först renovera för 50–100 miljoner kronor och sen lägga ut ytterligare 300 miljoner kronor?

Utebliven granskning. Värnamo Nyheter (VN) är en del av det lokala etablissemanget. VN skriver frekvent om den nya arenan, renoveringen av den gamla, alla olika politiska och andra turer men framförallt om det lokala allsvenska fotbollslaget. Läsarna och klicken blir många. IFK är en guldgruva för VN.

Att då också granska och ställa kritiska frågor kanske inte faller sig helt naturligt? Eller som VN:s chefredaktör Susanne Lindén (mars 2025) skrev till mig:

–”Vi bevakar alla olika vinklar kring arenabygget, renoveringen av Finnvedsvallen och ställer kontinuerligt massor med frågor. Kanske tycker du att vi missat någon. Men vi gör våra bedömningar. Och prioriteringar kring vad som är viktigt.”

Mer glamour än hemläxor? De båda investeringsbesluten 2023 hängde på en enda röst. Borde inte polariseringen inspirerat båda sidor till att slipa på och göra sina argument kända? Har hemläxorna blivit gjorda?

Har glamouren kring den osannolika allsvenska uppflyttningen och den fantastiska bilden på en kvällsupplyst ny futuristisk arena möjligen påverkat? Finnes månne okända faktorer som bromsar analys och öppenhet?

Kanske frågorna får sina svar vid kommunalvalet om drygt ett år.

Vilket lag håller jag på i allsvenskan?
IFK, självklart! Varje dag i veckan!

Bengt Göransson

Kopplat till artikeln kommer vi att köra Veckans fråga med frågor kopplade till insändaren under de kommande veckorna.