Martina bloggar

Ok, dags att sparka igång det här bloggandet med en liten presentation. Martina Löwenham heter jag, född 1986 i Örgryte församling, Göteborg. Mina föräldrar tog sen en avstickare till Umeå innan vi tillslut landade i Jönköping. Eller förlåt, Huskvarna. (Det är visst lika noga som att inte råka säga att man bor i Vaggeryd om man bor i Skillingaryd och vice versa. Men mer om det en annan gång). Vi flyttade dock till Jönköping sen så det ordnade så att säga upp sig ändå.

Numera väljer jag, nästan, själv var jag bor och vi har valt Kushult (en vacker liten by på landet mellan Värnamo och Skillingaryd). Här har vi bott i 6 år. Jag, min man Johan, våra tre barn (Casper 7, Ronja 5.5 och Felicia ca 2 mån), en hund och två katter. Jag titulerar mig undersköterska och jag jobbar i hemtjänst på kristen värdegrund i Jönköping. Men just nu är jag föräldraledig. Jag är även förtroendevald ledamot för andra omgången i kyrkofullmäktige samt kyrkorådet i Skillingaryds församling. Hobbyodlare av grönsaker och samtidigt världens sämsta på att komma ihåg att vattna, åtminstone om man får tro min man. Det bästa med att odla i Sverige är ju trots allt att det regnar regelbundet så man slipper komma ihåg att vattna. Och är det ovanligt varmt, är det praktiskt att ha en man som är desto bättre på att hålla grödorna vid liv.

Men vem är jag egentligen? Sådär inuti. Jag är en sån som skäms å andras vägnar när de inte har vett att göra det själva. Jag säger oftast vad jag tycker, även om det inte alltid är lämpligt. Jag använder det skrivna ordet och mitt piano som pysventil när livet blir för mycket. Och just skriva har jag gjort så länge jag har kunnat. Hade jag inte kunnat skriva ut alla tankar och känslor genom åren hade jag nog sakta imploderat.

Men varför i hela fridens namn, ska just jag skriva här? Det är faktiskt en befogad undran. Och det enkla svaret är helt enkelt, för att jag fick frågan och jag tackade ja. Det kan ni skylla på Saras magkänsla och hoppas den är lika bra som hon påstår. Meningen är i varje fall att jag ska skriva varje helg om olika ämnen. (Jag tar gärna förslag i kommentarsfältet eller liknande på saker ni vill att jag ska skriva om).

Så med lika delar glädje och skräck kastar jag mig ut. Jag har bloggat förr, men aldrig så här offentligt och aldrig med så här många läsare. Det kommer förhoppningsvis bli både roligt och känslosamt. Eftertänksamt och ytligt. En resa med okänd destination. Den resan startar nu och den gör vi tillsammans.

//Martina