Maria svarar Jan om stödinsatser

Läs svaret i sin helhet nedan:

Har man inte kunnat lära sig något av år 2017 och sett till att situationen inte ska uppstå på nytt?

– Det är många rutiner som har förändrats sedan 2017 på Gröndalsskolan och på övriga skolor i Värnamo kommun.

En av anledningarna till kritiken mot Gröndal 2017 var att man saknade specialpedagogisk kompetens som är ett krav utifrån skollagen, men också ett måste för att kunna göra de bedömningar och kartläggningar som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Det är på den punkten det fanns föreläggande 2017.

I dag finns ett digitalt system, IST-lärande, där pedagogerna för dokumentation över elevernas lärande och deras behov av anpassningar. Detta system är öppet för vårdnadshavarna inför utvecklingssamtalet för att öka deras insyn kring elevens kunskapsresultat.

För att ingen skola ska hamna i det läget att man saknar specialpedagogisk kompetens eller inte kan utreda elevens behov snabbt, finns i dag en öppenhet i rektorsgruppen där man kan hjälpa varandra mellan skolorna om man hamnar i ett läge där det är svårt att täcka behovet. Olika årskullar på de olika skolorna kan ha olika mycket behov av utredningar och anpassningar.

Förvaltningen har också satsat på att utbilda medarbetare inom specialpedagogik, där pedagoger fått möjlighet att läsa 60 högskolepoäng på avancerad nivå på delvis betald arbetstid.

Elevhälsan på Gröndal och de på våra övriga skolor i kommunen har också haft  handledning för att arbeta igenom rutiner och i hur teamets arbete ska se ut.

Enligt svar från Skolinspektionens uppföljning daterat 2018-01-24 är allt ”grönt” och brister avhjälpta. 

Slutordet blir att ”Skolinspektionen finner att det inte har framkommit annat än att Värnamo kommun avhjälpt bristerna. Denna bedömning görs utifrån kommunens skriftliga redovisning, de uppgifter som framkommit vid uppföljningsbesök samt kompletterande dokument samt telefonsamtal med rektor”.

Man har alltså lärt sig av och rättat till de brister som fanns 2017.

När det gäller ärendet från 2020 angående en specifik elevs rätt till stödinsatser har vidtagna åtgärder redovisats till Skolinspektionen och nya åtgärder har också beslutats om och satts in under perioden. 

Enligt beslut från Skolinspektionen 2021-01-12 har man beslutat att avsluta uppföljningen i den del som gäller rätt till stödinsatser och man har gjort bedömningen att de stödinsatser som getts av Gröndalsskolan är i enlighet med vad skollagen kräver.

Föreläggande från Skolinspektionen handlar nu om de insatser som Gröndalsskolan gör för att öka den specifika elevens närvaro i skolan och utreda de bakomliggande orsakerna till frånvaron. En utredning har gjorts och svar har skickats in 2021-03-12. Svar från Skolinspektionen har inte kommit ännu. 

Utgångspunkten är att man från Gröndalsskolan har vidtagit de åtgärder man kunnat från skolans sida för att öka elevens närvaro i skolan. Man har också noterat att elevens frånvaro varit omfattande efter händelser som inträffat på elevens fritid. 

Enligt skollagens sjunde kapitel paragraf 20 och 23 är det skolplikt som gäller i Sverige och det är vårdnadshavare som ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.  

Det andra föreläggandet är att säkerställa att rektor snarast anmäler elevers upprepade och längre frånvaro till huvudmannen och när en utredning avseende en elevs frånvaro initierats. (7 kapitlet, paragraf 19a i skollagen)

När det gäller olovlig frånvaro finns riktlinjer och ett protokoll att följa i Värnamo kommun och all olovlig frånvaro som överstiger 10 procent redovisas till nämnden med redogörelse för åtgärder som gjorts och hur man går vidare. Men vi inväntar nu Skolinspektionens beslut.

Man har från förvaltningens sida valt att informera nämnden, men detta protokollförs ej. Varför?

– Nämnden har informerats muntligen vid nämndsammanträden under hösten och vintern. Varför protokollförs då inte exakt vad som sägs i informationen?

Det beror helt enkelt på att informationen rör enskild elev och vid enskilda elevärenden är det sekretess som gäller. Vi följer lagstiftningen och det är för att värna och skydda integriteten för våra elever. Det handlar också om etik. 

Man får bara lämna ut uppgifter som någon annan behöver för sitt arbete. I vårt fall som politisk nämnd behöver vi veta om verksamheten har de resurser som man behöver, dels för att möta behoven hos enskild elev men också för att klara uppdraget gentemot alla andra elever.

Vi kan som nämnd ifrågasätta varför så mycket insatser behövs för en enda elev och då behöver professionen förklara komplexiteten i det specifika fallet. Detta då det påverkar enhetens budget.

Det är ju också så att sekretessen gäller nämndsledamöterna som inte får dryfta det som gäller enskild elev till någon annan utanför just nämnden. Det nämnden får veta gällande enskild elev stannar i nämnden då tystnadsplikt gäller även för politiker. Här gäller sekretess precis som det gör när det gäller medborgarnämndens ärenden som gäller enskilda och för sociala utskottet.

Då ledamöter har velat göra protokollsanteckning har det nekats. Varför?

– Sekretess enskilda elevärenden, hänvisar till svar på fråga 2.

Eftersom det även är hot om vite om nytt föreläggande skulle uppstå, varför rapporteras inte detta upp i kommunstyrelsen och vart kommer de pengarna tas från? Är det i driften?

– Eventuellt vite kommer att belasta barn- och utbildningsnämndens budget. Men självklart kommer vi se till att vi inte hamnar där. 

Att en elev är närvarande i skolarbetet är en förutsättning för utbildning så att minska den ogiltiga frånvaron på våra skolor jobbar vi med hela tiden. Där jobbar vi tillsammans med vårdnadshavare som enligt lag är den som är ansvarig för att skolplikten uppfylls.

– Överlag mår de flesta av våra 4 200 elever bra på sin skola. Men sen finns det alltid någon eller några elever på varje skola som det är en utmaning för verksamheten att möta utifrån deras unika behov. Det beror på många olika saker, men alla skolor har i perioder elever som skolan har en utmaning att nå. 

Just i dagarna har elevenkäterna kommit tillbaka och de visar att eleverna i Värnamo kommuns skolor upplever trygghet i sin skolmiljö, till 92 procent. Självklart kommer vi jobba framåt och vi har också ett uttalat mål att öka den siffran med minst 2 procentenheter årligen. Vi vill ju att alla ska känna sig trygga med att vara i sin skola. Att jobba med värdegrundsfrågor och trygghet är ett ständigt pågående arbete som skolan, förutom att förmedla kunskap, prioriterar från förskolan och uppåt.