Öppnar för fler tilläggsbudgetar: ”Måste fortsätta på samma linje”
Nyheter För att lösa problematiken inom omsorgen måste kommunen öppna plånboken. Det menar João Figueiredo (V), ledamot i omsorgsnämnden.
För att lösa problematiken inom omsorgen måste kommunen öppna plånboken. Det menar João Figueiredo (V), ledamot i omsorgsnämnden.
I förra veckan beslutade omsorgsnämnden sig för begära en tillfällig utökning av rambudgeten med 10 miljoner kronor för 2022. Ett beslut som ledamoten João Figueiredo (V) ställer sig bakom.
– Jag är väldigt positiv till det här förslaget, det är den enda vägen vi kan gå. Det var ett väldigt stort steg för nämnden att ta, men nu är tabut brutet och jag hoppas att vi fortsätter på samma linje. Det pratas om att vi har ett budgetunderskott, jag tror snarare att det handlar om att vi är felbudgeterade, säger han och fortsätter.
– Jag vill se en större och starkare politisk vilja till att lösa problemen som finns. Jag tror att vi mycket väl kan ha Sveriges bästa LSS- eller omsorgsverksamhet, men det handlar om att vi måste satsa. Det handlar om brukarnas livskvalitet, det handlar om personal som blir sjukskriven i arbetsför ålder och personal som får utföra hushållsarbete i stället för sina vanliga arbetsuppgifter. Om det finns belägg för att lösa problemen, då måste vi få pengar när vi väl behöver det.
Inför året fick omsorgsnämndens budget ett tillskott på 14,2 miljoner kronor genom den statliga satsningen Äldreomsorgslyftet. Syftet med satsningen är att höja kompetensen i äldreomsorgen genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. När budgeten avhandlades på omsorgsnämndens möte redovisade inte tjänstemännen vad potten på 14,2 miljoner kronor skulle användas till. Efter en het diskussion beslutade sig João Figueiredo för att reservera sig i budgetomröstningen.
– Jag tyckte att budgeten saknade en politisk ambition för att lösa de problem och utmaningar vi har men framför allt för att man inte förklarade hur dessa 14,2 miljoner skulle användas. Jag kunde aldrig skriva under ett blankt papper, helt enkelt.
Figueiredo ser vidareutbildning som en viktig väg för omsorgsförvaltningens framtid.
– Vi behöver större satsningar på personalutbildningar och inte minst måste undersköterskor sluta göra hushållsarbete. De måste få en känsla av att de kan göra karriär hos oss, även om de är ensamstående. De som vill utbilda sig ska bli belönade för det, både hälso- och lönemässigt sett.
Bra, det är på tiden att vi får välfärd för våra skattepengar i stället för nedskärningar.
Inom barnomsorgen verkar det råda fullständigt kaos.
Att ha en fru som kommer hem och nästan gråter för att kollegor går i väggen, fler och flr uppgifter läggs på personalen, möten på eftermiddag/kvällar och dessutom finns sällan vikare att uppbringa vid sjukfrånvaro.
De ringer någon vikariepool för att få in en ersättare, men ofta räddas situationen av att de själva ringer pensionärer som rycker in.
Inte sällan när de ringer upp poolen igen för att fråga om de skickat någon så är svaret bara: tyvärr det ligger som ”olöst”.
Trots det rapporterar poolen en beläggning på 95 procent.
Det kan ju inte förvåna någon, varken föräldrar, politiker eller andra att det händer olyckor ibland och det kan INTE personalen lastas för. De föräldrar som har två barn eller fler vet att saker händer på ett ögonblick. Har man då ansvar för åtta till tio barn så kan man räkna ut att risken ökar.
Att sedan som ensam personal se till att tolv småbarn får frukost kan inte vara drömjobbet precis
.
Så till politiker, Syo-konsulenter och de som kan påverka arbetsförhållandena/löner med mera: Se till att det blir attraktivt att jobba inom barnomsorgen igen. Det kan inte vara så svårt om bara viljan finns.