Låt skolan få arbetsro
Nyheter I en debattartikel uppmanar flera centerpartistiska företrädare att låta skolan få arbetsro.
Det finns stora skillnader mellan partierna vad gäller skolans framtid. Mest omvälvande är L:s och Sd:s krav om att förstatliga skolan.
Hur har andra statliga verksamheter utvecklats under perioden från skolans kommunalisering 1991? Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, domstolsväsendet och Skatteverket har genomgått en stenhård centralisering till några få plaster i landet. Orter som Värnamo och Gnosjö har på detta vis fått betydligt sämre service.
Skolan har också förändrats. Gymnasiet har blivit treårigt och allmän skola är från 6 år. Den kanske största förändringen i vår region är att det byggts två nya gymnasier, Gnosjö och Vaggeryd. Byggen som inte hade varit möjliga under den statliga eran.
Vad skulle då hända med skolan om den åter förstatligades? Erfarenheten av en statligt driven verksamhet visar att det kommer leda till att verksamheten centraliseras och skolorna kommer att bli betydligt större. Skolverkets kompetens att driva en organisation med över 100.000 lärare och över en miljon grundskoleelever finns inte längre kvar. När skolan kommunaliserades hade Skolverket under många år kunnat jobba enligt en någorlunda politiskt stabil kompass. Idag är viljan till politiskt inflytande över skolan större på riksnivå än vad den var då och det finns risk att skolan kommer att utsättas för ännu fler politiska utspel än vad som redan sker i dag.
Dessutom kommer kommunen tappa alla möjligheter till att styra hur vårt samhälle ska utvecklas genom att kunna satsa på skolor över hela kommunen. Små högstadier som Forsheda, Bor och Hillerstorp kommer ifrågasättas för att inte tala om de små landsbygdsskolorna som idag är en förutsättning för att bygder ska växa och inflyttning/återflyttning ska ske.
I stället för en stor omorganisation tror vi på att satsa på att ge skolledarna mer tid för den pedagogiska verksamheten och avlasta lärarna från onödig administration så långt det är möjligt.
Vi vill styra resurser till tidiga insatser i förskola och under de första skolåren.
Vi vill skapa förutsättningar för att det ska finnas skolor där barn och ungdomar bor.
Så låt oss nu ge skolan arbetsro.
Johan Malm, Hillerstorp (C)
Emma Söderhjelm, Hånger (C)
Torbjörn Egerhag, Bor (C)
"Låt skolan få arbetsro", uppmanar centerpartistiska företrädare i en debattartikel.
Lönen är på tok för hög, mellan 10 000–40000 kronor mer än många vanliga arbetare. Blir så trött på denna självgodhet, skamligt. Vi jobbar mindre på ett helt år, massor av betald ledighet och långa sommarlov och ändå inte nöjda .. en lön 3
På 32 000 är lagom för en nyutbildad och cirka 36 000 efter tre år i yrket.
Det du påstår är din lön Karl-anton låter inte så mycket efter många år inom akademin (om du nu är behörig). Men du sätter fingret fint på detta om lön att tycka vad lön ska vara istället för att ha adekvata verktyg att mäta. Ditt tyckande om vad dina kollegor borde tjäna gäller det både kvinnor eller bara män? 🤣 Mina rader om skolan skrivna med förhoppning om att någon av våra folkvalda politiker med namn och politisk hemvist i transparens skulle bemöda sig att ta fler aspekter av skolan i sin mun. Vad gör ni åt lärares realöner?
Förr i tiden tog man ett jobb som läkare eller lärare för att man ville göra skillnad. Lönen var inte det viktiga, viktigast var att rädda ett människoliv och kunna ge en elev en bra utbildning och läran om medmänsklighet. Tänk i framtiden kanske eleven blir läkare och räddar liv. Från en lärare som tjänar 52 000 kronor och tycker att lönen är för hög, mellan 34 000–42 000 är en rimlig lön.
🫢🤣Karl-Anton du har helt rätt, lön efter hur bra man är är helt rätt väg och jag betvivlar inte att dessa män kanske faktiskt är värda en hög lön. Men hur mäter man det? Hur har man mätt sig fram till ett utfall som här i bygden? Lönegrundande kriterier i skolan är svårmätta. Såväl manliga som kvinnliga lärare går på rea lön även om fler män ligger i toppen på denna reaskala. Då det är så skevt könsmässigt och könet saknar betydelse för uppdraget så borde man granska det. Man borde framförallt förstå att lärarflykten till stor del beror på att man ger skamlöner och åtgärda det. Det är 100 år sedan lärare jobbade för välgörenhet i skolan. Hur kan ett yrke som träffar barn ofta mer än vad föräldrarna själva gör vara så undervärderat? Hur kan ett yrke med uppdrag i skolan där alla yrken har sin grund där alla medborgare från alla hörn av samhället går i formbar ålder i skolan vara så undervärderat? Hur värderas detta ekonomiskt? Jo det tycker politikerna är värt en realön.
Inte för att vara den som låter negativ, men männen är nog lite bättre lärare. Då ska det vara viss skillnad i lönekuvertet.
Skolan är grunden till resten av samhället. Sluta spara på gymnasiet det löser inte någon fråga av vikt. Det är patetiskt som lärare att ta del av populistiska floskler som aldrig angriper kärnan av det hela. En bifråga, vad ska ni göra åt de kraftiga löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga lärare?
Ingen bokbuss längre ? Tycker ni kan stänga ner biblioteket i stan också. Går väl att ha i skåp i stan också som på landet.
Satsa på landsbygdens skolor ? Hur förklarar ni då att resurser sparas in på landsbygden, och att inte studiemedel, material och medel till fritidsaktiviteter är likvärdig? Fel att en rektor ska styra över en skola i stan och på landsbygden. Medvetet läggs alla resurserna på skolan inne i stan. Hur förklarar ni det Centern? Ni det så kallade landsbygdens parti? Och skyll inte på att det ligger på någon underavdelning, allt går lösa om man vill, till exempel att locka fler lärare till landsbygden, inga problem om man vill. Tjänar en lärare typ 34 000 kronor på Enehagsskolan, erbjuder ni 40 000 kronor för att ta en lärartjänst på landsbygden. Och visst lärarbrist är inte lätt att göra så mycket åt, men det går att satsa på resurser och personal ändå, även en outbildad kan göra nytta. Bättre fyra för många än en för lite. Men det är ju endast inne i stan det får vara för många…