Nyheter

Länsstyrelsen ger råd: Får jag mata vilda djur?

Nyheter På länsstyrelsens hemsida finns råd om om vad man ska göra om man har vilda djur på tomten, djur som kan orsaka besvär eller om man hittar ett vilt skadat djur… Får jag utfordra vilda djur?

Läsarbild

Får jag utfordra vilda djur?

Det är tillåtet att utfodra vilda djur och fåglar under vissa förutsättningar. Du ska:

  • Välja rätt foder till djuren.
  • Sköta utfodringen på rätt sätt när det gäller hygien.
  • Se till att placeringen av utfodringsplatsen inte ökar risken för skador på trafik eller egendom.
  • Se till att utfodringen inte lockar vilt från annans mark.

I vissa fall behöver du anmäla till Länsstyrelsen att du utfodrar vilda djur. Vi kan i enskilda fall besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av klövvilt som inte hålls i hägn. Kontakta oss om du har frågor kring utfodring av vilda djur.

Många fåglar lever under vintern på en skör livlina. Långa kalla vintrar kan leda till stora nedgångar i fågelbestånden.

Mesar och finkar föredrar fettrik föda som solros- eller hampfrön framför spannmål. Fett i alla dess former uppskattas också av hackspettar.
Sparvar äter helst spannmål som havre eller vete.
Trastar och sidensvansar behöver föda med fruktsocker; bär, äpplen eller annan frukt är en utmärkt föda för dem.
Änder och svanar drabbas när våra vattendrag fryser till och det blir svårt att hitta föda. Kylan kan också ställa till andra problem då exempel unga svanar inte sällan fryser fast i isen i små vakar. Att hålla vattnet öppet är änder bättre på än svanar och fastfrusna änder är ovanligt. Fastfrusna fåglar bör få tina upp inomhus ett par dygn. Fodra med spannmål eller med hönsfoder uppblött i vatten.

Tillskottsfodrar du vilda svanar och änder vintertid, använd helst spannmål som vete eller havre. Om bröd ges är det viktigt att det inte är mögligt!

En vanlig missuppfattning är att ris som kastas vid bröllop skulle svälla upp i fåglarnas magar och skada dem. Det stämmer inte, däremot har polerat ris ett lågt näringsvärde och är av den anledningen inte något lämpligt foder.

Andra djur som behöver din hjälp

Rådjur är foderspecialister som lever på högvärdigt foder så som örter, knoppar eller blåbärsris. Rådjur klarar inte att smälta grovfibrigt foder så som barr och kvistar, vilket kan leda till allvarliga problem med matsmältningen.

Blir snötäcket djupt eller skaren hård blir lämpliga foder ofta svåråtkomliga och djuren svälter ihjäl. Dödligheten hos rådjur en hård vinter kan bli upp till 40 procent av stammen. Främst är dödligheten hög hos kid, ettåriga djur och djur äldre än åtta år. Utfodra rådjur med spannmål, pellets eller annat kraftfoder. Hösilage eller ensilage med hög proteinhalt är också ett utmärkt foder.

Det är aldrig för sent att börja sköta om dina rådjur!

Tidigt skördat hö med bra näringsvärde går också bra. Men sent skördat hö med låg proteinhalt är inte lämpligt rådjursfoder. Har man inte utfordrat tidigare under vintern måste man söka upp rådjuren på deras vinterståndplats, som kan finnas i ett skogsparti med rikligt med blåbärsris eller liknande. Normalt lämnar de inte detta område utan blir kvar där när förhållandena är kärva.

Sprid ut fodret i högar över ett mindre område. Hösilagebalar öppnar man enklast på sidan och låter djuren äta direkt ur dessa. Har man inte fodrat tidigare under året går det trots allt bra att börja med tillskottsfoder direkt. Lämpligt startfoder är frukt, grönsaker eller pellets. Risken att rådjuren skall föräta sig och dö av kraftfoderförätning är liten. Rådjur är sannolikt inte så känsliga för foderbyten som ofta påstås och nyttan med att fodra överväger normalt riskerna. Det är inte heller någon risk att tillfälligt ändra djurens beteende genom utfodring. När våren kommer och klimatet blir mildare minskar djurens intressen för utfodring. Det blir lättare att finna mat på annat sätt.

Slutligen, tänk på var du placerar foderplatsen. Undvik att fodra i närheten av trafikerade vägar och tänk på risken för rovdjursangrepp. Lodjuren är ett hot i stora delar av landet och en foderplats kan vara ett utmärkt ställe att attackera rådjuren på. Fri sikt runt foderplatsen kan därför vara bra i lodjurstäta marker.

Fältharen har dålig skyddsfärg på vintern. Dessutom har den smala tassar som gör det svårt att ta sig fram i snön. Utöver detta äter fältharen främst markväxter, örter och knoppar. Så en snörik kall vinter kan innebära katastrof för fältharen, med tusentals döda harar som följd.

Att utfodra hararna kan därför löna sig av flera anledningar. Harar uppskattar knoppar och bark från vissa lövträd, framförallt från asp och sälg. Det går också bra att tillskottsfodra med hö eller hösilage. Hararna besöker också ofta rådjurens foderplatser och äter av spannmålen eller av pellets.

Fasan och rapphöns har liksom fältharen svårt att hitta foder när snötäcket ligger djupt. Bästa fodret för fälthönsen är spannmål, till exempel havre eller vete. Pellets eller pelletskross av vanligt hönsfoder går också bra. Spannmål är dock ur flera aspekter bättre, bland annat för att spannmål motstår fukt och kyla bättre, medan pellets tar upp fukt och fryser sedan sönder. Under mild väderlek kan också pellets ha en tendens att mögla/jäsa.

Tänk på foderplatsens placering med tanke på rovdjur som räv eller mård, och på rovfåglar som hök och fjällvråk.

Källa: Länsstyrelsen Jönköping och Statens veterinärmedicinska anstalt

Taggar

Dela


Lämna ett svar