Landsbygdsskola i fokus på dialogmöte

Kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) började diskussionen med att prata om bakgrunden till diskussionen om landsbygdsskolornas framtid för snart ett år sedan.

– Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tillhandahåller och tar fram underlag för hur den demografiska förändringen ser ut. När vi kollade på Värnamo kommun såg vi att vi har en ökning på mellan 30 och 35 procent i åldersgruppen 65 år och äldre fram till 2033 och att vi har en minskning av barn och unga noll till 19 år på nästan tolv procent. Det här är ju någonting som verkligen utmanar och gör vi ingenting för att försöka vända den här utvecklingen så är det här det som troligtvis kommer bli verkligheten. Sedan har vi brutit ner detta: vad innebär det år för år fram till 2033? Kollar vi i grundskolan så är det som så att 2025 har vi ungefär 4 100 elever 2025 i skolan, i prognosen för 2028 har vi 3 822 barn i våra verksamheter och i prognosen för 2033 så har vi 3 432 barn i våra verksamheter.

– Så här ser det alltså ut i 190 av Sveriges 290 kommuner. Det är klart att alla kommuner vill växa. Vi står verkligen i hård konkurrens att försöka locka hit människor och jag tror att vi har goda förutsättningar att göra det. Vi har ett starkt näringsliv, vi har ett starkt civilsamhälle och föreningsliv och dessutom ligger vi väldigt strategiskt. Kollar vi på de här underlagen så ser vi också att Jönköping är en kommun som fortsatt ser ut att växa, Vaggeryd ser också ut att växa och Värnamo ser ut att växa lite grann, men i förhållande till det här så ser vi ändå en minskning av barn och unga. Utifrån det här så hade man också diskussioner i barn- och utbildningsnämnden, där man både kollar på behörighet och resultat i elevernas lärande kopplat till behörigheten på läraren. Här vill jag också säga det att kraven har ju skruvats upp ganska mycket de sista åren, vilket i mångt och mycket är väldigt positivt, att vi ska säkerställa kompetensen hos lärare och personal i skolan. Men det utmanar ju också. När vi pratar elevhälsa… förr pratade man om en skolsköterska som skulle vara på plats. I dag pratar vi om tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog och speciallärare, vilket gör att det inte längre är en funktion utan det här är flera funktioner för att utgöra det stödet som vi är ålagda enligt Skolverket att tillhandahålla för alla barn.

– Jag vill framhålla att det här är bara en prognos, vi vet faktiskt inte hur det ser ut i de lägre åldrarna. Som prognosen ser ut så är det bara fyra skolor i Värnamo kommun som ser ut att öka med barn: Borbackaskolan, Bors högstadieskola, Hånger skola och Kärda, Jag vill återigen betona att det här är bara statistik i nuläget men det är det här som var grunden till de diskussionerna som man hade i nämnden och som tyvärr kom att tas för en sanning att man skulle stänga skolor. Är det så att det här skulle bli det faktiska utfallet, då ser vi att det utmanar extremt mycket. Kollar vi på Fryele skola så visar 2033-prognosen att det finns 13 elever totalt, från förskoleklass till årskurs 6. Sju stycken skulle då vara i de tidiga åldrarna, förskoleklass till årskull 3 och det här behöver vi jobba med gemensamt för att vända. Vi behöver få i gång flyttkedjorna så att vi också gör utrymme för nya barnfamiljer att flytta in så att vi faktiskt vänder de här siffrorna, för det är enbart så vi kommer kunna säkerställa att elevunderlaget fortsatt håller en hög nivå och att vi faktiskt kan säkerställa kvaliteten på elevhälsa.

– En fråga då. Som sagt, det är bara en uppskattning till 2033 och så vidare, men jag ser bara nu det senaste året så har det flyttat hit en del barnfamiljer med flera barn och det kommer att byggas anstalt i Hörle, vilket också är kopplat till skolan då folk flyttar dit. Det här är ju givetvis något man uppskattar, men jag tror att det kan hända ganska mycket om det (polishusetablering, anstaltsetablering med mera) träder ikraft. Det kommer nog påverka ganska mycket jämfört med vad siffrorna visar här, säger en mötesdeltagare.

– Absolut och hela grunden till att jag visar detta är verkligen för att vi behöver kroka arm. Vi behöver prata mer positivt om våra landsbygdsorter så att vi får människor att flytta hit och att man också vill ha sina barn på skolan så att vi vänder den här negativa utvecklingen. Och, precis som du säger, vi jobbar ju för fullt med att anstaltsetablering och andra etableringar som också ska generera inflytt i kommunen, men vi har vissa hinder på vägen. Inte minst då länsstyrelsen som säger nej till all byggnation på det som har varit jordbruksmark eller betesmark sedan 1905 framåt. Det ska skyddas från bebyggelser. Där behöver vi utmana och göra så också i den nya översiktsplanen. Det finns inte mycket hus till salu i dag och det är ju också ett tecken på att man vill bo kvar och trivs, men det utmanar ju då också att man inte kan bygga nytt. Det är en utmaning framåtriktat och det är ju inte unikt för Fryele utan det är ju så i hela kommunen och på landsbygden framför allt, säger Tobias Pettersson (M).

– Jag och min familj är en av de familjer som flyttat hit från Stockholm. Vi hade ju aldrig flyttat hit till Fryele om förskolan och skolan inte hade funnits. Det är jättebra att de finns och det är ett jättebekymmer för det ni pratar om, att stärka landsbygden och att fler ska vilja flytta hit, om skolan försvinner, säger en mötesdeltagare.

– Så är det ju. Jag ska också säga att barn- och utbildningsnämnden har ju egentligen inte att ta hänsyn till byggnation och LIS-områden, utan där har man verkligen fokus på kvaliteten för elevernas lärande: att det ska vara likvärdigt och att man ska ge samma möjligheter oavsett vilka skola eleverna går i. Det blir ju så klart en utmaning, men jag tänker att kan vi kroka arm och säkerställa att vi faktiskt pratar gott om detta, att försöka få fler invånare och få fler barnfamiljer att flytta hit, så kan vi ju förhoppningsvis också vända den utvecklingen och jag tror att det finns goda förutsättningar för det, säger Tobias Pettersson (M).

–  Jag tänkte på det här med att prata gott om skolan. Det som händer nu är ju att folk får en oro för att skolan kommer läggas ner. Jag vet att det finns nyinflyttade barnfamiljer i Lerdala där man kanske då tänker att ”nej, jag vill inte sätta mina barn i Fryele skola för att den kanske läggs ner”. Då vill man inte att ens barn ska få det uppdagat och i stället kanske väljer en skola i stan bara för det. Det är jättetråkigt, säger en mötesdeltagare.

– Nej, så är det ju och det var ju också därför som nämnden dels hade arbetsgrupper kring detta: hur ska vi möta framtiden kopplat till detta? Jag var inte med på arbetsgrupperna så jag kan inte uttala mig i den frågan. Det budskapet jag vill få fram är att vi måste säkerställa att vi får kvalitet i skolan och att vi gemensamt hjälps åt för att vända den här demografiska utvecklingen, för det kan vi, säger Tobias Pettersson (M).

–  Om man antar att siffrorna stämmer, att det blir lite sjunkande antal barn här ute och att man inte kan säkerställa alla funktioner på skolan, så måste det ändå vara smidigare att köra ut en lärare hit och undervisa än att skicka in alla barnen till en skola i Värnamo. Dessa skolor har en viktig roll för kommunens landsbygdsutveckling, säger en mötesdeltagare.

– Absolut, och det är det ju ingen som ifrågasätter heller, men vi måste också säkerställa att det finns barn i verksamheten. Likväl som det hade varit på andra hållet så måste ju ha äldre som bor på ett äldreboende, annars kan vi inte bedriva äldreboenden. Det är klart att man alltid vill säkerställa kvaliteten och vi vet att det här är en viktig del, inte minst för att vi har någon nyinflyttad som också har flyttat hit just på grund av den anledningen. Det vill vi att fler ska göra, säger Tobias Pettersson (M).

– Det blir ju dubbla budskap när politiken säger att landsbygdsutvecklingen är viktig när det gäller skolorna och sedan så föreslår man att man att man ska lägga ner dem, säger en mötesdeltagare.

– Barn- och utbildningsnämndens primära uppdrag är att alla barn i våra förskolor och skolor får en kvalitativ utbildning som ger dem förutsättningar att lyckas i livet, säger Tobias Pettersson (M).

– Den stora utmaningen menar du Tobias är då att så som prognosen ser ut nu så kommer vi alltså inte ha barn i våra skolor. Det är där problemet ligger: vi har inte barn nog till att fylla skolorna, säger landsbygdsutvecklaren Jirka Bärnlund Fors.

– Så är det ju. Hur slår det mot våra klasser? Det är ju klart att det hade varit mycket smidigare om det var en skola som tappade en klass, men så är inte fallet. Det är några elever på de flesta skolorna, men behovet av utbildad personal är ju detsamma. Samtidigt har vi också den demografiska förändringen som innebär att vi kommer tappa kompetens. Vi kommer att tappa utbildade lärare som går i pension och vi kanske inte i samma utsträckning kommer kunna få in motsvarande volymer av utbildade lärare i de här områdena, så det här är en utmaning för offentlig sektor. Men jag vill ändå vara tydlig med att fokus verksamheter, på att behålla kompetens, att skaffa nya invånare till kommunen och att säkerställa kvaliteten i våra verksamheter, oavsett om det handlar om skola, förskola, äldreomsorg eller individ- och familjeomsorg, men det är utmaningar. När vi ser den här statistiken så kan vi inte bara blunda för det, då behöver vi agera och det behöver vi göra gemensamt. Därför behöver vi prata positivt om hela vår kommun, om det som händer. Vi säger det till alla företag: ”ut och skryt om hur duktiga ni är,” för det är vi också dåliga på här, säger Tobias Pettersson (M).

– Men är det då positivt att skjutsa in barnen några dagar till Värnamo? Det måste ju innebära att det blir sämre för Fryele skola och det är ju ändå Fryele skola vi pratar om härute, undrar en mötesdeltagare.

– Generellt sätt kan man säga: Ja, landsbygdsskolorna behövs, men vi behöver också säkerställa att vi ger alla barn samma kvalitet på utbildning, oavsett om man går i Värnamo, Rydaholm, Forsheda eller Fryele och det är en utmaning när förutsättningarna ser så olika ut, säger Tobias Pettersson (M).