Landsbygdsskola under diskussion på dialogmöte

Gällaryds skola hamnade under diskussion på landsbygdsdialogen i Bor. Arkivbild: Värnamo kommun

I våras blev det stor uppmärksamhet när barn- och utbildningsförvaltningen lade fram som förslag att lägga ned Fryele och Gällaryds skola. Barn- och utbildningsnämnden meddelade senare att de lade dessa planer på is. Trots nämndens besked finns oron för landsbygdsskolornas framtid. Under landsbygsdialogen i Bor kom frågan åter upp på agendan.

I vilken farozon är egentligen Gällaryds skola? Undrade en mötesdeltagare.

Kaj Larsson (M), förste vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden svarade:

– Det är inte sagt att vi ska lägga ned någon skola i det här läget. Vi ska ha en likvärdig och kvalitetshög skola där vi då också tar hänsyn till de lagkrav som finns. Jag tänker på elevhälsa och bibliotek, som kommer in också med bibliotekarie, och de får vi titta på naturligtvis, men i dagsläget finns inget besked om att vi ska lägga ned Gällaryds skola.

Kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) fliker in:

– Jag vill också bara säga det att det är ju så att man har utmaningar. Vi har ju från kommunstyrelsen där alla vi tre sitter, beslutat att alla nämnder ges i uppdrag att hålla sin budget. De ger sedan ett uppdrag åt förvaltningen att ta fram underlag och förslag för att komma tillrätta med sitt budgetunderskott. I det förslag som kom från barn- och utbildningsförvaltningen till nämnden så fanns det med sådana här typ av förslag. Så fort sådana förslag kommer så blir det också allmän handling, och det var också det som skedde här. Allmänheten fick information om det där innan det ens var behandlat i nämnden, så att politikerna hade ju inte sagt sitt innan ärendet var ute i media. Bara för att det kommer upp så innebär inte det per automatik att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningen. Det är så det hela det fungerar.

Mötesdeltagaren till Kaj Larsson (M):

– När du säger i dagsläget, hur länge gäller dagsläget?

– Det kan jag naturligtvis inte säga här nu. Det handlar om att eleverna ska vara i centrum och det är det vi tittar på. När vi säger kvalitet så vill vi ha en kvalitet och det vi får då är utbildade lärare och har utbildade lärare samtidigt som vi ska driva den på ett bra sätt, säger Kaj Larsson.

– Det är också så att någonstans går smärtgränsen när det gäller en skola. Jag själv gick i Dannäs skola en gång i tiden. Vi var 21 elever fördelade på sju årskurser, från förskola till årskurs sex. Det var jag och en till i min klass, och det är klart: vart går gränsen för när en skola är för liten, om man inte får tag i behörig personal och därmed inte kan garantera kvaliteten på undervisningen? Någonstans finns liksom gränser för det och det klart att de senaste åren, både nuvarande regering och tidigare regering, har inte gjort det lättare att bedriva små enheter där krav kommer. Man har pratat om att man ska ha bibliotekspersonal på plats till exempel, att vi har ökade krav på elevhälsa och att det också ska finnas tillgängligt på likvärdigt sätt för alla elever och det klart, på en skola med flera hundra elever så är det ganska lätt att kunna ha en skolsköterska på plats där hela tiden, men på en skola med 21 elever som jag gick på, som i Dannäs, så är det svårt att få den ekonomin att gå ihop. Det är sådana saker man också måste titta på, men precis som Kaj är inne på så måste det vara elevernas kunskap och deras utbildning som är i centrum.

– Jag har intressen ute i Gällaryd och jag har lusläst varenda papper, varenda handling som har gått ut. Det senaste som har gått ut nu är en plan för skolstrukturen för Värnamo kommun. Hela den planen lustläste jag och den bygger inte på någon form av fakta. Den bygger bara på tyckande och tänkande från några nyckelpersoner och rektorer, inget från föräldrar eller lärare. När det gäller Gällaryd så vad jag har fått fram så finns det inga röda siffror på Gällaryds skola. Det finns behöriga lärare där ute, så jag förstår inte vad det är diskussionen går ut på i den planen som jag har suttit och tittat på. Den går ut på att tala om att de små skolorna ska bort, menar en annan mötesdeltagare.

– SKR (Sveriges kommuner och regioner) gör också sådana här bedömningar. När SKR kom med sin prognos senast så pratade de om att 190 av Sveriges kommuner behöver lägga ned skolor, det är det dem säger. Sedan vill vi ju så klart värna att vi ska ha den kvalitet och de funktioner som vi har på våra orter, men det klart att kvaliteten i dem måste också vara avgörande och någonstans går också gränsen, även om man lever upp till den kvaliteten i Gällaryd nu som exempel. När blir en skola för liten? Har vi tillflöde av elever hela tiden och kan säkerställa att vi har behöriga lärare, då är det klart att man kanske kan behålla den, men om vi märker att vi liksom kommer ner på väldigt låga nivåer så blir intresset av att arbeta där inte heller så hög. Då äventyrar vi kanske den trovärdighet som finns i deras utbildning, säger Tobias Pettersson (M).

– När det gäller Gällaryds skola så är föräldrarna därute helt överens med de här tankarna om att elevantalet minskar så extremt mycket, men så är inte fallet härute. De är 47 elever i dag, det är en välfungerande skola och det finns andra värden i den typ av skola som är välfungerande, så därför känns det viktigt att kunna diskutera det utifrån det också, säger mötesdeltagaren.

– Jag kan också säga det att inför 2025 så har Alliansen i sin budget tillfört fem miljoner för nattisverksamheten och landsbygdsskolor men också tre miljoner för likvärdigheten, men det är en utmaning också. Jag tror att platserna i Bor är välfyllda, men om man tar ute i Forsheda så vet jag att det har varit ett problem under många år, där man kanske skulle ha 24 elever i en klass för att få ihop ekonomin att gå ihop och så har det varit för många elever för att kunna få ihop tre klasser, sedan har man gjort en fjärde klass och så har man inte nått upp till de nivåerna. Där har det blivit ett glapp rent ekonomiskt och då har vi tillfört pengar för att kunna balansera upp det. För mig är det i alla fall kvaliteten och elevernas utbildning som står i fokus, säger Tobias Pettersson (M).

– Men också de övergripande målen, att vi ska ha en levande landsbygd, säger mötesdeltagaren.

– Absolut, och tyvärr som jag sa där också så är både nuvarande regering som inte har luckrat upp de kraven som kommit utan snarare har förstärkt dem ytterligare men också den tidigare som kom med väldigt höga krav. Utifrån elevperspektivet så är det jättebra, men utifrån de små skolornas överlevnad så är det inte bra, avslutar Tobias Pettersson (M).