Landsbygden i fokus under LRF-debatt 

Politikerna sken i kapp med kvällssolen när klockan slog halv åtta och debatten drog i gång. Moderator var lantbrukaren Anna Samuelsson som driver gården Östra kallset utanför Skeppshult. 

Först ut att diskuteras var frågan om självförsörjningsgrad. Anna Samuelsson bad politikerna att ange hur hög självförsörjningsgrad Sverige ska ha i framtiden.

– I dag ligger vi på 50 procent, medans vårt grannland i öst ligger på 90 procent. Vad anser ni vara skäligt? 

Politikerna var rörande överens om minst 80 procent. 

– Vi behöver ställa om hur vi äter. Vi kan inte gå tillbaka till att bara äta potatis igen utan vi måste även i fortsättningen importera vissa varor, säger Peter Regnell (L).

– Kan vi öka vår egenproducerade produktion av mat och hållbara livsmedel, då klarar vi också av att ge mer stöd till lantbrukarna, säger Emina Dautovic (V).

Miljöpartiets Peter Thorén gick ut hårt. Han skrev 110 procent i självförsörjningsgrad.

– Det här är ett gemensamt problem som många partier ser med. Vi har redan stora förutsättningar för att producera livsmedel, därför måste vi ha en ambition på över 110 procent. 

– Det är mycket härligt att alla vill öka självförsörjningsgraden. Vi har ett riksdagsbeslut från 2017 om att öka livsmedelsproduktionen och det finns livsmedelsstrategier på nationell och regional nivå, säger Anna Samuelsson. 

Ett annat hett debattämne var byggnation på åkermark. Där var majoriteten av partierna överens om att vara rädda om åkermarken.

– Kriget i Ukraina har öppnat våra ögon. I Sverige har vi inte haft något krig sedan andra världskriget. Vi har levt i frihet i många århundraden. När Putin invaderade Ukraina kom ett nytt ställningstagande. Det som har hänt nu är att världens största industriexport blockerar världens största livsmedelsexport. Den här kommunen har en hel del växtvärk kvar med en halv miljard i investeringsbudget framöver, men vi vill inte bygga på åkermark även om vi har mycket åkermark i kommunen, säger Azra Muranovic (S).

– Vi måste vara rädda om åkermarken. Det finns miljöbalkar som reglerar användandet. Ska man använda marken till annat än odling måste det vara motiverat på ett bra sätt. Vi tog fram en ny översiktsplan där vi har uppgett vissa undantag som kan göras från miljöbalken och vi följer dem. Vi påstås bygga mer på åkermark men vi bygger mindre än folk tror och vi gör det när vi inte hittar andra alternativ, säger Håkan Johansson (KD).

– Vi har en prioriteringsordning i den här kommunen. I första hand ska kommunen handla lokalt, för det andra svenskt och för det tredje ekologiskt. Det är viktigt för oss. Vi gör bara undantag när det handlar om samhällsviktig verksamhet, så som skola eller polishus. I sådana fall gäller det att göra överenskommelser med LRF om att hitta lämpliga platser att överföra jorden och få med sig SLU på den. Där måste man vara noggrann och vi tittar noga, säger Mikael Karlsson (C).

– Om vi absolut ska bygga på åkermark så måste vi fundera på varför. Den här frågan är komplex, men här i kväll har vi bara pratat om kommunen och dess planer och då instämmer jag med de andra. Vi måste vara restriktiva för att få samhället att gå framåt, säger Per Karlander (M).

Fler artiklar kommer från debatten de kommande dagarna.