Lägre elpriser än i juni i fjol

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i juni i elområde 4 som Värnamo till största delen tillhör. Månadspriset var 63 öre per kilowattimme, vilket är 12 öre dyrare än i maj. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i augusti 2022, då en kilowattimme kostade 305 öre. För ett år sedan – i juni 2023 – kostade en kilowattimme 103 öre.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juni i Värnamo inträffade mellan klockan 20 och 21 den 4 juni, då kostade en kilowattimme 257 öre. Som lägst var priset i området −42 öre. Under juni var timpriset negativt under 42 timmar i elområde 4 och 56 timmar i elområde 3. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Under juni förbrukades det ungefär 8 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. Juni är historiskt sett den månad då konsumtionen är som lägst, näst efter juli.

Den 12 juni konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 11 och 12 den 10 juni.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under juni. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 21 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med april 2024 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Vindkraften stod alltså för cirka 21 procent av elproduktionen i juni. Det motsvarar ungefär 2 200 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+6 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under juni importerade Sverige mer el än man exporterade under sju av 720 timmar.

Under juni exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Finland.

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, en konsumtionstopp den 10 juni och större import än export under sju timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden. Arkivbild: Newsworthy