Lägre andel behöriga nior i pandemins spår
Nyheter Andelen elever som lämnar årskurs nio i Värnamo kommun utan behörighet att söka till yrkesutbildningar på gymnasienivå är något lägre i år än i fjol. Det visar den årliga sammanställningen som nu är klar.
Skolavslutning i Värnamo.- Arkivbild
– Vi tror att vi nu ser effekterna av pandemin. Sjukfrånvaro bland personal, en högre andel vikarier utan lärarbehörighet och ökad elevfrånvaro gör det svårare att bibehålla kvaliteten på undervisningen, säger Helen Kristins, verksamhetschef för grundskolan och Helena Gustavsson, kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen.
I fjol var andelen niondeklassare som hade betyg som gav dem behörighet att söka yrkesutbildande program 84 procent. I år hamnade siffran på 80,4 procent. Det innebär att Värnamo kommun närmar sig riksgenomsnittet efter att i många år ha haft jämförelsevis hög andel behöriga.
– Men utifrån våra egna resultat ser vi en negativ trend, framför allt i matematik och svenska som andra språk, säger Helena Gustavsson.
Strategiskt arbete
Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar sedan ett par år strategiskt med att höja kvalitén i undervisningen och säkerställa att varje elever får så mycket kunskap som möjligt.
Här är några av insatserna:
• Noggrann kartläggning av elevernas kunskaper för att lägga undervisningen på rätt nivå. Detta görs i förskoleklass till tredje klass och är ett arbete som ska ge resultat på lång sikt. I år har förvaltningen tillsatt en projekttjänst med fokus på att kartlägga och titta på kvalité på de åtgärderna. Tanken är att arbeta på samma sätt även på högstadiet för att fånga upp elever för tidiga insatser.
• Förvaltningen har anställt två specialpedagoger på halvtid. Dessa ska hjälpa till på alla skolor när det är hög arbetsbelastning för att ingen skola ska stå utan specialpedagog. Detta för att säkra likvärdigheten mellan skolorna, så att alla har tillgång till specialpedagog vid behov.
• Arbete kring tillgänglig undervisning har startat på flera skolor. Det innebär att pedagogerna har kollegiala samtal kring undervisning, där var och en funderar på vad som kan göras bättre och vilka bra saker som man kan göra mer av och vad man kan lära av varandra.
• Arbete med att förstärka språkutvecklande undervisning planeras inför nästa läsår. Förvaltningen ser samma trend från förskola till gymnasium att läsförståelsen försämras, det påverkar alla ämnen i skolan.
• Elevhälsa jobbar förebyggande med hälsa eftersom den som mår bra också är mer i skolan och har lättare att ta till sig undervisningen. Genom hälsosamtal och hälsobesök vill skolan fånga upp de som behöver stöd.
• Fokus på kompetensförsörjning. Statistiken visar att behöriga pedagoger leder till bättre resultat hos eleverna. En ny lärarutbildning i samarbete med Campus och Jönköpings universitet är en sådan insats för att locka fler pedagoger, liksom vidareutbildning av redan anställda pedagoger.
Skillnader på individnivå
Helene Kristins framhåller att förvaltningen har flera goda processer igång och att det finns ett stort engagemang bland medarbetarna på skolorna.
– Vi har fyra olika högstadieskolor, där någon har sämre resultat, någon högre än tidigare och någon ligger kvar på samma nivå som i fjol. Skillnaderna ligger snarare på individnivå än till exempel mellan flickor och pojkar eller i olika ämnen. Vi tror att det arbete vi gör sedan ett par år tillbaka, kommer att ge resultat, säger hon.