Kroppsjön

Bild från länsstyrelsen

Kroppsjön är numera mer ett träsk än ett sjö, men den är ändå viktig för flera fågelarter, bland annat sångsvanar och änder som rastar här. Sjön har periodvis varit kraftigt igenväxt men Länsstyrelsen har gjort restaureringar för att öppna vattenytan och gynna fågellivet.

Syfte

Reservatets syfte är att:

• ge förutsättningar för ett rikt fågelliv och återskapa Kroppsjön till en viktig rast- och häckfågellokal för bland annat sångsvan
  
• ge förutsättningar att bevara arter enligt EU:s fågeldirektiv i gynnsamt tillstånd
• bevara och utveckla en hög lövskogsandel kring sjön, med bokskog i den västra delen
  
• inom ramen för ovanstående syften öka områdets tillgänglighet och bidra till en tilltalande landskapsbild utmed Getaryggarna.

Växt- och djurliv

Kroppsjön är främst fåglarnas sjö. And­fåglar har regelbundet utnyttjat Kroppsjön för rastning och häckning. Häckande arter som är relativt ovanliga för området har haft starka fästen i Kroppsjön, till exempel rödbena, småfläckig sumphöna, vattenrall och sot­höna.

Efter det att dämningarna upphörde 1982 minskade antalet sångsvanar och många andra häckande fågelarter försvann helt, till exempel rödbena, skrattmås och grågås. När vårdämningen återupptogs år 2000 och 2001 var responsen hos fågelfaunan omedelbar med bland annat ett ökande antal rastande sångsvanar. Under 2001 och 2014 genomförde Länsstyrelsen restaureringar i sjön genom att gräva bort växtlighet och skapa en större vattenspegel.

De växter som dominerar i sjökanten är flaskstarr, jättegröe och vitmossor. Närmast sjön är det sumpigt och här växer tåliga arter som klibbal, asp och glasbjörk. På de marker som översvämmas när det är mycket vatten växer det lövsumpskog. På mark som ligger högre och därmed är torrare växer det främst granskog.

På sluttningarna mot rullstensåsen Getaryggen finns en bokskog med inslag av hassel, lönn, ek och rönn. På marken växer vitsippor och andra typiska vårväxter, som blommar innan trädens lövverk slagit ut. Getaryggens ädellövskog är registrerad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. På de äldre bokstammarna växer bland annat platt fjädermossa, klippfrullania och fällmossa.

Historia

I slutet av 1800-talet sänkte man Kroppsjön för att få tillgång till mer jordbruksmark. Fram till 1982 dämde man sjön om vårarna, men när man slutade med det växte sjön snabbt igen. Därför har Länsstyrelsen genomfört restaureringar för att förstora vattenytan och gynna fåglarna.

Människan har rört sig i området under lång tid och lämnat spår efter sig. På Getaryggsåsen finns rester av gamla vägar och den välbevarade stensatta kanalen som leder från Kroppsjön byggdes för cirka 100 år sedan.

Friluftsliv

På utsiktsplattformen har du god uppsikt över den restaurerade delen av sjön. Plattformen är tillgänglig för rullstolar. Plattformen ligger precis intill parkeringen.

Kroppsjön är det sista naturreservatet i Värnamo kommun som vi presenterar. Är ni nyfikna på naturreservat i grannkommuner eller i hela länet så kan ni besöka länsstyrelsens hemsida.

Källa: lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat