Krönikespel till tusen

I Nydala har man inte längre någon poststation eller affär men det bor kring 200 personer i bygden. De och många andra är minst sagt stolta över sin klosterkyrka som har anor nästan 900 år tillbaka i tiden.

1993 återupptogs ett krönikespel som nästa år spelas för 30:e gången. Helgens föreställningar blev två till antalet och var och en besöktes av närmare 500 personer.

Hela bygden sluter upp för att framföra krönikespel och folk kommer år efter år trots att handlingen i princip är densamma år efter år. I år hade man också tur med vädret och folk verkade trivas i den sena kvällen.

För byalaget är krönikespelet något som gör att hela bygden sluter samman för en stor aktivitet och därtill är det en ekonomisk grundplåt för byalagets övriga verksamhet.

År 1143 kom de första munkarna för att bygga sitt kloster i den nya dalen, ”Nova Vallis”. Två hundra år senare vidtog Nydala klosters storhetstid. Gåvor i form av gårdar, kvarnar och rätt till rika fisken strömmade in från människor som ville få en bostad i klostret på gamla dar och få mässor lästa för sin själs frälsning. Klostrets egendomar växte och skulle så småningom omfatta hundratals hemman; bara i Västra härad var antalet 107. Gårdarna brukades av landbönder, som betalade så kallat avrad till klostret, ett slags arrendeavgift i form av olika naturaprodukter.

Nydalas krönikespel berör de problem som uppstod i spänningsfältet mellan denna rikedom och det krav på fattigdom, som klosterordens regler ställde, och svårigheten att förena ett liv i bön och försakelse med uppgiften att äga och förvalta stora jordiska tillgångar.

”Det rika Nova Vallis” av Rudolf Thunander uppfördes första gången i augusti 1952. Två år tidigare arrangerade Sara-Britta Ekman ett annat spel, grundat på ett manuskript av Torsten Fogelberg. Syftet med båda spelen var att få in pengar till restaureringen av den så kallade Bondkyrkan, klostrets ursprungliga portkapell. Tack vare att spelen blev stora publikframgångar, kunde också arbetena på Bondkyrkan fullföljas. Den återinvigdes Söndagen den 10 augusti 1952.

”Det rika Nova Vallis” återuppfördes igen 1993 och har sedan dess framförts i augusti varje år utom under pandemiåren 2020 och 2021. Föreställningarna är numera utvidgade med ett par scener. Den ena hämtad från Fogelberg-Ekmans spel och framställer de första munkarnas ankomst till Nydala. Den andra, marknaden, har nyskrivits av spelets tidigare regissör Barbro Ander, som också satt texterna till de sånger som förekommer i spelet. Melodierna är autentisk musik från 1100- och 1300-tal.

Spelet visar scener ur klosterlivet, till exempel arbete i skrivarstugan och uppbörd av avrad. En scen framställer den dagliga samlingen i kapitelsalen, klostrets näst kyrkan viktigaste rum. Där hölls kapitel med läsning ur bland andra ordensreglerna och ordensgrundaren den helige Bernhards skrifter. Där höll också abbotens räfts med munkar som begått någon förseelse och där inleddes invigningen av noviser till nya munkar. Vigningen avslutades sedan med en ceremoni i kyrkan och med att novisen fick den så kallade tonsuren. Det innebar att hans hjässa rakades; hårkransen som blev kvar symboliserade Kristi törnekrona. Bröderna i klostret var dels de invigda präst- eller kormunkarna, dels konverser eller lekbröder. De bar olika dräkt och fyllde olika funktioner i sin uppfyllelse av cistercienserordens motto ”Bed och arbeta”.

I en scen utsätts klostret för övergrepp som syftar på en verklig händelse år 1360. Den kan sägas vara betecknande för den tid, då klostrets innehav av gårdar växte och släktingar ibland kunde känna sig bedragna på arv och rättigheter, när egendom som de ansåg sig ha anspråk på, blev bortskänkt till det allt rikare och mäktigare klostret i Nydala.

Nydala kloster övergavs efter reformationen på 1520-talet och föll i ruiner. Återstoden av klosterkyrkan restaurerades av Nydala säteri och återinvigdes 1688. Grundplåten till restaureringen av portkapell och allé samt klostrets fasadbelysning och trädgård kommer från krönikespelets biljettintäkter.