Krönika: Hur kan man stödja terrorister?

Israeliskt frimärke till de 75 åren

Först måste jag klargöra en sak: Jag är Israelvän men givetvis att man ska leva i fred i Mellanöstern.

Det ohyggliga angreppet på israeler har chockat många, mig inkluderat. Att Israel slår tillbaka för något sådant är förståeligt men givetvis inte bra att man bombar så att helt oskyldiga dör. Hat föder hela tiden hat. Frågan är ju bara hur man ska få tag på de styrande inom Hamas som verkar ha byggt upp en krigsorganisation som tog Israel på sängen.

Sedan i Malmö där svenskar med palestinskt ursprung firade angreppet. Det är något lika oförståeligt även det. Hur kan man som människa vara jätteglad över att man dödat andra?

Sverige ska givetvis inte erkänna Palestina som har styrande som Hamas. Det är ren diktatur som i flera andra länder i regionen, inte minst Iran som understöder hatet mot Israel. Att Sverige ändå gjorde det för nio år sedan är än i dag svårt att förstå. Även att vi skickar bistånd till en diktatur.

Vaggeryds kommun hade chansen att visa att man tar avstånd från en organisation som Hamas men kommunstyrelsen majoritet sa nej till att hissa den israeliska flaggan vid kommunhuset. Frågan ska utredas…

Israel gör inte allt bra och jag har själv på plats talat med israeler och merparten vill leva i fred. Sedan är frågan om det någon gång kan bli fred i Mellanöstern. Religion betraktas av många av oss som ett bedövningsmedel för folket. Hos oss känns det bra att leva efter merparten av tio Guds bud även om man inte har en tro på religion. Lika naturligt är det för vissa folk att tro på islam även om vi är många som  starkt ifrågasätter fundamentalisternas sätt att exempelvis behandla kvinnor.

Landet Israel reste sig ur askan efter judeutrotningen under andra världskriget. Israel utropades den 14 maj 1948 som en judisk stat efter en uppdelning av Palestinamandatet i enlighet med FN-församlingens rekommendation i slutet av 1947. Det var alltså världssamfundet som sa ja till staten Israel som tidigare i år fyllt 75 år.

Israel har sedan det bildades haft fiender runt omkring sig men visat styrka vid krigen 1948 och 1967 och har lyckats behålla sin suveränitet. Israel är på en rad områden bland de mest framgångsrika länderna i världen och man har lyckats skapa välstånd för merparten av invånarna. Flera grannländer har gått i motsatt riktning trots att man borde ha kunnat leva i välstånd om arabländerna hade hjälpt till.

Det finns även för en israel stora problem både inom landet och i grannländerna. En israel lever närmast i ständig oro över vad varje dag ska bära med sig.

Visst finns det en hel del att ifrågasätta – särskilt med nuvarande styre – men att Israel finns som en judisk stat känns bra. Sedan behandlas vare sig kristna, muslimer eller andra icke judar särskilt bra av vissa i landet.

Ännu bättre skulle det kunna bli om man lyckas leva i fred. Tyvärr är det väl en utopi att tro på det så länge man krigar i religionens namn.  Jag står själv utanför religionen men prisar givetvis alla som gör gott för andra människor. Tyvärr är det inget gott som sker i Mellanöstern just nu eller hur diktatorer fortsätter att styra över länder  som Iran, Ryssland, Palestina, Nordkorea, Afghanistan, Syrien och Kina.  Tyvärr blir det fler och fler diktaturer i världen. Hos oss har vi demokrati och får uttrycka våra åsikter som exempelvis i denna tidning.